I följande kapitel kommer uppsatsens didaktiska frågeställning att besvaras med hjälp av att intervjuer med tre verksamma historielärare i gymnasieskolan sätts i förhållande till
ämnesplanen och resultaten från uppsatsens analys. Syftet med kapitlet är dels att diskutera hur populärhistoria kan användas i ett undervisningssyfte, dels att reflektera över både svaren som uppsatsen har givit och reflektera över uppsatsarbetet i sig.
För att besvara uppsatsens didaktiska frågeställning valde jag att genomföra intervjuer med tre verksamma historielärare på gymnasienivå. De fullständiga intervjuerna presenteras som bilagor i föreliggande uppsats. Frågorna som lärarna fick besvara var följande;
1. Använder du dig av populärhistoria i din undervisning?
2. Vad ser du för fördelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen? 3. Vad ser du för nackdelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen? 4. Vad tycker dina elever om populärhistoria i undervisningen?
5. Skulle populärhistoria fungera i undervisningssyfte gällande historiebruk? I så fall, på vilket sätt?
I ämnesplanen för historia ligger en betoning på att undervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla deras historiemedvetande. Eleverna ska få möjlighet att stärka sin ”förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden”. I Historia 1b är ett av kunskapskraven att eleven ska kunna ”ge exempel på, och förklara, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden” samt ”dra några
slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden”.82 I samtliga tre populärhistoriska verk är historiemedvetandet tätt förekommande, då verken flertalet gånger anknyter till deras egna samtid. Två av tre intervjuade lärare
använder sig regelbundet av populärhistoria i sin undervisning. De ser fördelar med det eftersom det många gånger har hjälpt att fånga elevers engagemang för historia, då
populärhistoria har en förmåga att levandegöra historien.83 En lärare menar att fördelarna med att använda sig av det i undervisningen är enstaka, eftersom det finns rikligt med annat
läromedel som är mer lämpligt.84 En lärare anser att materialet som används i undervisningen
82 Ämnesplan – Historia (Gymnasieskolan) < https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/historia> Avläst den 29/1 2019.
83 Intervju med lärare 1 & 3. E-mail. 10/1 2019, 14/1 2019.
36 kan riskera vara tendensiöst.85 I intervjuerna var lärarna överens om att populärhistoria i undervisningen kan riskera att bli till underhållning istället för undervisning, vilket leder till att syftet inte når eleverna. En lärare väljer dock att se som ett möjliggörande, genom att man som lärare kan påvisa att historia kan tillämpas på flera sätt.86
En av frågorna som ställdes till lärarna behandlade populärhistoriens tillämpningsförmåga på undervisningen gällande historiebruk. I ämnesplanen nämns det att eleverna ska få möjlighet att stärka både sin ”förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder” och sin ”förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder”. För kursen Historia 1b är ett av
kunskapskraven att eleven ska kunna ”redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika” samt ”ge några
exempel på olika sätt att använda historia och värdera deras betydelse för nutida skeenden och händelser”.87 Lärarna var överens om att populärhistoria är passande, och möjligen mest applicerbart, i undervisning som behandlar historiebruk och källkritik. Eleverna bemöter populärhistoria dagligen, vilket leder till att historiebruk är applicerbart på ett sådant
perspektiv av historien då det blir påtagligt för eleverna.88 För att sätta detta i förhållande till vad uppsatsens undersökning har visat går det att se att de populärhistoriska verken bland annat har blivit kritiserade för oriktiga fakta och överdrivna dramatiseringar. Dock
uppmärksammas anakronism åtskilliga gånger i två av tre studerade verk, trots att begreppet inte är utskrivet i texten.
För vidare undersökning hade man kunnat studera ett större antal populärhistoriska verk och se ifall det förekommer teman som utmärker det populärhistoriska författandet genomgående i det tänkbara bredare källmaterialet. En nackdel med att studera ett fåtal verk är att de inte kan täcka hela det populärhistoriska författandet, vilket en mer omfattande undersökning hade haft potential att göra. Ett alternativ på vidare undersökning hade kunnat vara att göra en liknande undersökning, men att lägga fokus på den kommersiella aspekten istället för
historiemedvetandet. Ett annat alternativ på vidare undersökning hade kunnat vara att studera den respons som populärhistoriska verk har fått efter dess utgivning, både från forskarvärlden och från allmänheten, och då på en mer djupgående nivå analysera vad detta kan bero på.
85 Intervju med lärare 1. E-mail. 10/1 2019.
86 Intervju med lärare 3. E-mail. 14/1 2019.
87 Ämnesplan – Historia (Gymnasieskolan) < https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/historia> Avläst 29/11 2019.
37
Käll- och litteraturförteckning
Tryckt källmaterial
Englund, Peter. 1993. Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Stockholm: Atlantis.
Harrison, Dick. 2000. Stora Döden: den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront.
Lindqvist, Herman. 2016. De Vilda Vasarna: en våldsam historia. Stockholm: Bonnier. Skolverket (2011). Ämnesplan – Historia (Gymnasieskolan).
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/historia (Hämtad 2019-01-29)
Muntligt källmaterial
Intervju med lärare 1. E-mail. 10/1 2019. Intervju med lärare 2. E-mail. 11/1 2019. Intervju med lärare 3. E-mail. 14/1 2019.
Litteratur
Frost, Robert I. 2000. The Northern Wars: War, State and Society in Northeastern Europe,
1558 – 1721. Harlow, England: Longman.
Holmqvist, Fredrik. 2016. Populärhistoriens tjusning och kraft: Peter Englund och Herman
Lindqvist i svensk historiekultur 1988 – 1995. Umeå: Umeå Universitet.
Karlsson, Klas-Göran, & Zander, Ulf (red). 2014. Historien är närvarande: Historiedidaktik
som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Ludvigsson, David. 2003. The Historian-Filmmaker’s Dilemma: Historical Documentaries in
38 Sjöberg, Maria. 2018. “Textanalys”. Metod: Guide för historiska studier, red. Gustavsson, Martin, & Svanström, Yvonne. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, Maria. 2008. ”Stora nordiska kriget i en dagbok och ett brev: Homosocialitet och hushåll i den svenska armén”. Historisk tidskrift. 128:3. s. 367 – 388.
Sjöland, Marianne. 2016. Historia från tidskriftsredaktionen: en komparativ studie mellan
Populärhistorias och History Todays historieskrivning. Lund: Lund Universitet.
Tosh, John. 1994. Historisk teori och metod. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dagstidningar
Aftonbladet. 29/6 2003. Doktor. Gormander (Gunnar Ohrlander). ”Succé, Dick, men är det
fusk?”
Dagens Nyheter. 3/11 1993. Petri, Kristian. ”När den svenska mördarmaskinen drog fram:
Peter Englund målar bilden av trettioåriga kriget i sin nya bok ”Ofredsår”.
Expressen. 12/19 2005. Möller, Tommy. ”Harrison – en skam för oss professorer”.
Gefle Dagblad. 3/1 2017. Holmgren, Anders. ”Ny bok: Den vilda Vasaätten genom
Lindqvist”.
Sveriges Dagblad. 28/9 2016. Harrison, Dick. ”Tusentals blev offer för familjens bråk”.
Östgöta Correspondenten. 18/9 2016. Petersson, Erik. ”Rafflande historia om Vasarna:
Bokrecension”.
Internet
Nationalencyklopedins ordbok. [Anakronism] https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/anakronism (Hämtad 2019-01-08) Nationalencyklopedin.39 [Anakronism] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anakronism (Hämtad 2019-01-08) [Historiemedvetande] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/historiemedvetande (Hämtad 2019-01-08) Goodreads
”De vilda Vasarna: En våldsam historia”
https://www.goodreads.com/book/show/31673111-de-vilda-vasarna (Hämtad 2019-01-15) ”Ofredsår: Om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt”
https://www.goodreads.com/book/show/1277905.Ofreds_r (Hämtad 2019-01-15) ”Stora Döden: Den värsta katastrof som drabbat Europa”
40
Bilagor
Nedan presenteras de intervjuer som gjorts med tre verksamma historielärare i
gymnasieskolan. Intervjufrågorna skickades via e-mail, vilket leder till att lärarna har gett sina svar utefter dessa fem frågor.
Intervju med lärare 1.
1. Använder du dig av populärhistoria i din undervisning?
Jag har använt mig av populärhistoria i historieundervisningen, både i Historia 1b och Historia 1a1. Materialet som har använts har varit både artiklar från tidningar såsom Populär Historia, filmer, låtar.
2. Vad ser du för fördelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
En stor fördel med framförallt film och musik är att det bidrar till att väcka och fånga elevernas intresse och att det blir något konkret för dem att knyta an till. Pratar man
exempelvis om franska revolutionen kan det te sig lite abstrakt och avlägset för eleverna, och kanske svårt att relatera till. Om populärhistoria används samtidigt, exempelvis film som Marie Antoinette, blir det mer levande och konkret. Marie Antoinette blir en verklig person som går att relatera till på ett helt annat sätt än endast som en person i en bok. För elever som har svårt att ta till sig texter kan filmer också hjälpa till att göra materialet mer tillgängligt.
3. Vad ser du för nackdelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
En nackdel med att använda sig av populärhistoria är att det förmodligen är vinklat åt ena eller det andra hållet beroende på syftet med publikationen (filmen, låten, artikeln etc) och vad som finns för tankar och åsikter hos skaparen angående ämnet. Också är en annan nackdel att ex filmen förmodligen är präglad av sin samtid, om syftet med att visa filmen är att ge en bild av hur det var i Frankrike vid tiden för revolutionen kommer den falla då den dels inte visar hur livet såg ut för de som inte bodde i Versailles, samt att filmen med stor sannolikhet anpassats för att göras mer intressant. Är syftet dock att visa hur Marie Antoinette kan tolkas som person och ev jämföra filmen med samtidsskildring blir fokuset ett helt annat.
4. Vad tycker dina elever om populärhistoria i undervisningen?
I de klasser där jag har arbetat med populärhistoria har gensvaret varit positivt, framförallt vad gäller film- och musikbiten. De har upplevt att materialet blir mer lättillgängligt och mer intressant.
41
5. Skulle populärhistoria fungera i undervisningssyfte gällande historiebruk? I så fall, på vilket sätt?
Ja, det tycker jag absolut. Populärhistoria är ju ett sätt att förhålla sig till historia med olika syften, och dessa syften kan variera över tid. I och med att det förmodligen är populärhistoria som eleverna mest möter på sin fritid så blir det även ett sätt för dem att vara mer källkritiska om populärhistoria används vid undervisningen om historiebruk. Även just för som redan nämnts att syften med att publicera olika historiska medier kan variera över tid, och för att på ett kritiskt sätt kunna ta sig an samtidens historiebruk är populärhistoria nödvändigt.
(Källa: Intervju med lärare 1. E-mail. 10/1 2019.)
Intervju med lärare 2.
1. Använder du dig av populärhistoria i din undervisning?
Nej, väldigt sällan om någonsin. Det skulle i så fall vara i form av spelfilm som används för historiebruksanalys. Det är, i de fallen, inte själva spelfilmens historiska innehåll som kunskapskälla som är föremål för analys, utan snarare hur filmen gör bruk av historia.
2. Vad ser du för fördelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
Få. Det finns fullgott undervisningsmaterial och läromedel.
3. Vad ser du för nackdelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
Vi riskerar att underhållningsvärde ersätter akademisk höjd och reliabilitet.
4. Vad tycker dina elever om populärhistoria i undervisningen?
De skulle säkert föredra ett mer populärhistoriskt innehåll, ofta för att de upplever det mer entusiasmerande och mer lättviktigt.
5. Skulle populärhistoria fungera i undervisningssyfte gällande historiebruk? I så fall, på vilket sätt?
Ja, I just historiebruksammanhang är det väldigt användbart (se svar 1). Det finns jättegod handledning för den typen av didaktiska grepp genom, t.ex., Ulf Zanders "Clio på bio".
(Källa: Intervju med lärare 2. E-mail. 11/1 2019.)
Intervju med lärare 3.
42
1. Använder du dig av populärhistoria i din undervisning?
Ja, jag använder populärhistoria i undervisningen främst genom spelfilmer, musik och främst då när vi arbetar med historiebruk. Eleverna får också analysera TV-spel m.m. utifrån
historiebruk. Ibland använder jag också populärvetenskapliga artiklar i undervisningen i historia. Ofta för att fånga elevernas intresse inför ett nytt arbetsområde.
2. Vad ser du för fördelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
Det är ett välfungerande sätt att fånga elevernas intresse på. Många elever är intresserade av ämnet, just utifrån ett populärhistoriskt perspektiv. De har sett mycket film, spelat historiska spel m.m. Att använda populärhistoria på ett annat sätt tror jag är viktigt som lärare. Att man visar på exempelvis filmer de inte tidigare sett, eller att prata om historiebruk utifrån nya perspektiv. Likaså fungerar det bra att använda i arbetet med källkritik.
3. Vad ser du för nackdelar med att använda dig av populärhistoria i undervisningen?
Det finns en risk att eleverna inte "tar det på allvar" på samma sätt om man använder sig av populärhistoria. Vissa elever är skolade att det finns populärhistoria och "skolhistoria". Men genom diskussion och genom att vidga perspektiven så tycker jag att man kommer åt det problemet och får eleverna att se att man kan använda historia på många olika sätt och man kan presentera historia på olika sätt.
4. Vad tycker dina elever om populärhistoria i undervisningen?
Många elever uppskattar det. De tycker att det blir mer "avslappnat" än med traditionell historieundervisning. Många elever uppskattar också att jag som lärare ser till hur eleverna möter historia, ofta genom populärhistoria, och att jag visar att alla sätt att nå kunskaper om historieämnet är bra, så länge det är källkritiskt korrekt, eller iallafall att man är medveten om vad som kan vara "kryddad sanning".
5. Skulle populärhistoria fungera i undervisningssyfte gällande historiebruk? I så fall, på vilket sätt?
Jag anser att populärhistoria fungerar mycket väl i undervisningssyfte gällande historiebruk. Min erfarenhet är att elever gärna genomför uppgifter och analys av exempelvis film, spel och musik med historisk bakgrund. Jag som lärare ser också vinningen i att elever på
yrkesprogrammen uppskattar detta arbetssätt mycket. (Källa: Intervju med lärare 3. E-mail. 14/1 2019.)