Inom kriminologin har det länge funnits ett intresse av att studera hur brottslighet utvecklas under ett livsförlopp. Forskare har försökt besvara frågor som: Varför börjar en person begå brott? Varför begår vissa brott och inte andra? Vad är det som gör att somliga utvecklar en grövre och mer långvarig kriminalitet medan andra lyckas bryta sin brottsliga bana tidigt?
Att identifiera de mekanismer som är involverade vid brottsliga handlingar är en central fråga inom kriminologin. Kunskapen är av stor vikt för att kunna förebygga brottslighet och för att utveckla effektiva behandlingsmetoder. Tidigare forskning om kriminella karriärer1 har bidragit med värdefull kunskap för arbetet med att
förhindra nyrekryteringen till en kriminell livsstil. På ett antal område är dock kunskapen begränsad. Ett sådant område är kvinnors kriminalitet. Så gott som all forskning kring brottslighetens mönster och orsaker är baserad på data som enbart inkluderar män. Även om kunskapen kring kvinnor har ökat under det senaste decenniet finns det endast ett fåtal studier om flickors och kvinnors kriminalitet.
Genom att studera kvinnor kan vi lära oss mer om vilka karriärmönster, riskfaktorer och orsaksmekanismer som är
1 När man pratar om kriminella karriärer menar man en persons brottsutveckling över livet.
Brottsligheten kan vara mer eller mindre omfattande och personen behöver nödvändigtvis inte begå brott för att i huvudsak försörja sig själv.
könsspecifika och vilka som är mer generella och därmed öka kunskapsunderlaget för prevention och intervention. Vi kan få svar på frågor kring likheter och skillnader mellan kvinnor och män när det gäller kriminalitetens förlopp och i vilken utsträckning den befintliga kunskapen om män också gäller kvinnor. Den här avhandlingen har som övergripande syfte att bidra till en ökad kunskap om kvinnors kriminella karriärer, hur olika brottsmönster utvecklas under ett livsförlopp och vad som kan tänkas påverka denna utveckling positivt eller negativt för olika individer.
Den första studien studerar olika karriärmönster bland män och kvinnor och hur det skiljer sig åt avseende utveckling och innehåll. Att med hjälp av brottstatistik identifiera olika grupper av kriminella kan öka kunskapen om vad som påverkar brottsdebut, innehåll, karriärlängd och avslut. Prevention och intervention kan således bli mer individanpassad. Det är vanligt att man i huvudsak identifierar två grupper av kriminella, dessa återfinns även i materialet i denna avhandling, bland både kvinnor och män. Kronikergruppen debuterar tidigt, har en lång brottsbana och begår många brott av både lindrig och grov karaktär. Den mer ungdomsbegränsade gruppen har en senare debut och en mer begränsad brottsbana med lindrigare typer av brott.
Utöver ovan nämnda grupper identifierar denna avhandling ytterligare två grupper. En grupp med tidig debut, men som inte utvecklar en allvarlig karriär (jämför kroniker) och en grupp som debuterar först i vuxen ålder men som därefter snabbt börjar begå många och grövre brott. Dessa två grupper återfinns inte ibland männen i materialet.
Den andra och tredje delstudien ägnas åt att studera vilka faktorer i barndom, ungdomsår och tidig vuxenålder som är centrala för utvecklandet av olika karriärmönster, både inom gruppen och mellan grupperna. Syftet är att försöka identifiera faktorer som kan tänkas utgöra ingångar i, vändpunkter och utgångar ur en kriminell karriär och hur dessa faktorer skiljer sig åt mellan olika grupper. Studierna bekräftar att många av de faktorer som har
63
visat sig vara centrala för att predicera mäns brottslighet är viktiga även för kvinnor, t ex att kroniker jämfört med de som har en mindre allvarlig karriär har fler riskfaktorer i barndomen. Vidare visar analyserna att vuxendebutanterna liknar kronikergruppen avseende riskfaktorer i barndomen och under ungdomsåren. I vuxen ålder, då gruppen debuterar i kriminalitet, tenderar deras livssituation att förvärras, med hög andel skilsmässor och arbetslöshet.
Utöver att studera olika karriärmönster bland flickor så syftar det fjärde och sista delarbetet till att studera hur flickor och pojkar skiljer sig åt gällande moral och självkontroll och i vilken utsträckning det påverkar om de begår brott eller inte. Även på detta område är forskning som inkluderar flickor tämligen begränsad. Resultaten från denna delstudie indikerar att det finns stora likheter mellan flickor och pojkars självkontroll och hur den påverkar om individen begår brott eller inte. Flickorna i studien har generellt högre moral. I jämförelse med pojkarna känner flickorna i större utsträckning skuld, vilket förklarar en del av könsskillnaderna i brottslighet.
Sammantaget visar avhandlingen att det finns väsentliga skillnader både mellan kvinnor och män och inom gruppen kvinnor vad gäller kriminella karriärmönster. Det är därför fortsatt motiverat att studera kvinnors kriminalitetsutveckling över tid. Framtida studier bör fokusera på den vuxendebuterande gruppen av kvinnor för att förstå vad det är som fördröjer deras brottsdebut. Vidare bör kunskapen om flickors brottslighet sättas i relation till vilka kriminogena miljöer och situationer flickor exponeras för.
65
ACKNOWLEDGEMENTS
Wrapping up this thesis, hours before delivering it to the printers, I am struggling with finding the words and sentences big enough to express my gratitude to all of those who have been an invaluable part of the completion of this thesis.
I owe my sincerest gratitude to my supervisor, Professor Marie Torstensson Levander. You are the reason I started this journey and without you I would never have managed to finish. Thank you for your 24-7 support and for offering me opportunities and experiences working with this dissertation as well as with various side projects.
My co-supervisor, Professor Robert Svensson, for rapid replies and for providing thoughtful and constructive comments.
My partner in crime Caroline Mellgren, with whom I started the postgraduate education. Thank you for all the fun and hard work, for your encouragement and for making me wiser. Anna-Karin Ivert, thank you for your endless support, collaboration and sharp comments all the way to the finishing line. I admire you both and I am so grateful for your friendship!
My fellow PhD-students and friends, Eva-Lotta Nilsson and Klara Svalin for all the inspiring conversations, both work-related and “less criminological”, and for always taking such good care of me when in Malmö, counting me in despite distance.
Marie Väfors Fritz, for comments on an earlier draft of the introductory essay in May.
David Shannon, for revising my English and commenting upon my work.
Apart from those mentioned above I would like to convey my gratitude to everyone at the Faculty of Health and Society, Malmö University, who has been a part of my work. In particular I would like to thank my friends and colleagues at the Department of Criminology.
Last but not least, my warmest gratitude to my big Andersson- Svensson-Alsö-Bexéus-family! My husband Henrik, best friend and coach. Our fabulous boys Malte and Alfred, I am so proud of you both! Mom, Dad, Bro’, Carro and Ingrid, thank you for always being there for me, for all the good food and wine, and the many lazy, relaxing days on Öland through the years. I am also indebted to my parents-in-law Gunnel and Uffe for your support and all the baby-sitting making the Malmö-trips so much easier.
This thesis received financial support from the Faculty of Health and Society, Malmö University, and from the Skåne County Police.
67
REFERENCES
Block, C. R., Blokland, A., van der Werff, C., van Os, R., & Nieuwbeerta, P. (2010). Long-term patterns of offending in women. Feminist Criminology, 5(1), 73-107.
Blokland, A. A. J., & Nieuwbeerta, P. (2010). Life course criminology. In S. G. Shoham, P. Knepper, & M. Kett (Eds.), International handbook of criminology (51-94). Boca Raton, FL: CRC Press.
Blokland, A. A. J., & van Os, R. (2010). Life span offending trajectories of convicted Dutch women. International Criminal Justice Review, 20(2), 169- 187.
Blumstein, A., Cohen, J., Roth, J. A. & Visher, C. A. (Eds.). (1986). Criminal careers and “career criminals.” Washington, DC: National Academy Press. Blumstein, A. (2012). Research on criminal careers, Part 1: Contributions,
opportunities, and needs. In R. Loeber, & B. C. Welsh (Eds.), The Future of Criminology (103-111). New York: Oxford University Press, Inc.
Blumstein, A., Cohen, J., & Farrington, D. P. (1988). Criminal career research: Its value for criminology*. Criminology, 26(1), 1-35.
Brame, R., Mazerolle, P., & Piquero, A. R. (2010). Criminal career progression among serious youthful offenders in Australia. Journal of Criminal Justice, 38(4), 340-347.
Brame, R., Paternoster, R., & Piquero, A. R. (2012). Thoughts on the analysis of group-based developmental trajectories in criminology. Justice Quarterly, 29(4), 469-490.
Carr, N. T., & Hanks, R. S. (2012). If “60 is the new 40,” is 35 the new 15? Late onset crime and delinquency. Deviant Behavior, 33(5), 393-411. Carrington, P. J., Matarazzo, A., & deSouza, P. (2005). Court careers of a
Canadian birth cohort. Ottawa, Ontario: Canadian Centre for Justice Statistics.
Cernkovich, S. A., Lanctot, N., & Giordano, P. C. (2008). Predicting adolescent and adult antisocial behavior among adjudicated delinquent females. Crime & Delinquency, 54(1), 3-33.
Cicchetti, D. (2003). Editorial: Experiments of nature: Contributions to developmental theory. Development and Psychopathology, 15(4), 833-835. Costello, E. J., Compton, S. N., Keeler, G., & Angold, A. (2003).
Relationships between poverty and psychopathology. The Journal of the American Medical Association, 290(15), 2023-2029.
DeLisi, M., & Piquero, A. R. (2011). New frontiers in criminal careers research, 2000–2011: A state-of-the-art review. Journal of Criminal Justice, 39(4), 289-301.
D'Unger, A. V., Land, K. C., & McCall, P. L. (2002). Sex differences in age patterns of delinquent/criminal careers: Results from Poisson latent class analyses of the Philadelphia cohort study. Journal of Quantitative Criminology, 18(4), 349-375.
Eggleston, E. P., & Laub, J. H. (2002). The onset of adult offending: A neglected dimension of the criminal career. Journal of Criminal Justice, 30(6), 603-622.
Elder, G. H., Johnson, M. K., & Crosnoe, R. (2003). The emergence and development of life course theory. In J. T. Mortimer, & M. J. Shanahan (Eds.), Handbook of the Life Course (3-19). New York: Springer Science+Business Media.
Farrington, D. P. (1999). A criminological research agenda for the next millennium. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 43(2), 154-167.
Farrington, D. P. (2006). Building developmental and life-course theories of offending. In F. T. Cullen, J. P. Wright, & K. R. Blevins (Eds.), Taking Stock: The Status of Criminological Theory, Volume 15 (335-364). New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.
Farrington, D. P., Piquero, A. R., & Jennings, W. G. (2013). Offending from childhood to late middle age: Recent results from the Cambridge study in delinquent development. London: Springer.
Farrington, D. P. (2000). Explaining and preventing crime: The globalization of knowledge--the American society of criminology 1999 presidential address. Criminology, 38(1), 1-24.
Farrington, D. P. (2003). Developmental and life-course criminology: Key theoretical and empirical issues - the 2002 Sutherland award address.
Criminology, 41(2), 221-255.
Farrington, D. P. (2005). Integrated developmental & life-course theories of offending. New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.
69
Fontaine, N., Carbonneau, R., Vitaro, F., Barker, E. D., & Tremblay, R. E. (2009). Research review: A critical review of studies on the developmental trajectories of antisocial behavior in females. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 50(4), 363-385.
Gault-Sherman, M. (2013). The gender gap in delinquency: Does SES matter?
Deviant Behavior, 34(4), 255-273.
Gottfredson, M., & Hirschi, T. (1986). The true value of Lambda would appear to be zero: An essay on career criminals, criminal careers, selective incapacitation, cohort studies, and related topics*. Criminology, 24(2), 213-234.
Gottfredson, M. R., & Hirschi, T. (1990). A general theory of crime. Stanford, Calif.: Stanford University Press.
Hirschi, T., & Gottfredson, M. (1983). Age and the explanation of crime.
American Journal of Sociology, 89(3), 552-584.
Janson, C. (1984). Project Metropolitan: A presentation and progress report. Stockholm: Department of Sociology, University of Stockholm.
Janson, C. (2002). Swedish society and Stockholm: The cohort and its context. In S. Hodgins, & C. Janson (Eds.), Criminality and violence among the mentally disordered. the stockholm metropolitan project. (53-76). Cambridge: Cambridge University Press.
Janson, C., & Torstensson, M. (1984). Sweden. In M. W. Klein (Ed.), Western systems of juvenile justice (191-211). Beverly Hills: Sage.
Jennings, W. G., & Reingle, J. M. (2012). On the number and shape of developmental/life-course violence, aggression, and delinquency trajectories: A state-of-the-art review. Journal of Criminal Justice, 40(6), 472-489. Jennings, W. G., Maldonado-Molina, M. M., Piquero, A. R., Odgers, C. L.,
Bird, H., & Canino, G. (2010). Sex differences in trajectories of offending among Puerto Rican youth. Crime & Delinquency, 56(3), 327-357.
Jennings, W. G., Maldonado-Molina, M. M., & Komro, K. A. (2010). Sex Similarities/Differences in trajectories of delinquency among urban Chicago youth: The role of delinquent peers. American Journal of Criminal Justice, 35(1-2), 56-75.
Junger-Tas, J., Ribeaud, D., & Cruyff, M. J. (2004). Juvenile delinquency and gender. European Journal of Criminology, 1(3), 333-375.
Kratzer, L., & Hodgins, S. (1999). A typology of offenders: A test of Moffitt's theory among males and females from childhood to age 30. Criminal Behaviour and Mental Health, 9(1), 57-73.
Krohn, M. D., Gibson, C. L., & Thornberry, T. P. (2013). Under the protective bud the bloom awaits: A review of theory and research on adult- onset and late-blooming offenders. In C. L. Gibson, & M. D. Krohn (Eds.)
Handbook of life-course criminology: Emerging trends and directions for future research (183-200). New York: Springer.
Lanctôt, N., & Le Blanc, M. (2002). Explaining deviance by adolescent females. In M. Tonry (Ed.), Crime and justice: A review of research (113- 202). Chicago: University of Chicago Press.
Lanctot, N., & Blanc, M. L. (2002). Explaining deviance by adolescent females. Crime and Justice, 29, 113-202.
Laub, J. H., & Sampson, R. J. (2003). Shared beginnings, divergent lives: Delinquent boys to age 70. Cambridge, MA: Harvard University Press. Loeber, R., & Keenan, K. (1994). Interaction between conduct disorder and
its comorbid conditions: Effects of age and gender. Clinical Psychology Review, 14(6), 497-523.
Loeber, R., & Farrington, D. P. (2008). Advancing knowledge about causes in longitudinal studies: Experimental and quasi-experimental methods. In A. M. Liberman (Ed.), The long view of crime: A synthesis of longitudinal research (257-279). New York: Springer.
Long, J. S. (1997). Regression models for categorical and limited dependent variables. London: SAGE Publications, Inc.
Macintyre, S., Hunt, K., & Sweeting, H. (1996). Gender differences in health: Are things really as simple as they seem? Social Science & Medicine, 42(4), 617-624.
Mata, A. D., & van Dulmen, M. H. M. (2012). Adult-onset antisocial behavior trajectories. Journal of Interpersonal Violence, 27(1), 177-193. Moffitt, T. E. (1993). Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial
behavior: A developmental taxonomy. Psychology, 100, 674-701.
Moffitt, T. E. (2006). Life-course-persistent versus adolescence-limited antisocial behavior. In D. Cicchetti, & D. J. Cohen (Eds.), Developmental psychopathology. (2nd Ed., 570-598). Hoboken, N.J.: Wiley.
Moffitt, T. E. (1997). Adolescence-limited and life-course-persistent offending: A complementary pair of developmental theories. In T. P. Thornberry (Ed.),
Advances in criminological theory: Developmental theories of crime and delinquency (11-54). New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.
Moffitt, T. E., Caspi, A., Rutter, M., & Silva, P. A. (2001). Sex differences in antisocial behaviour: Conduct disorder, delinquency, and violence in the Dunedin longitudinal study. Cambridge: Cambridge University Press.
71
Nagin, D. S., & Land, K. C. (1993). Age, criminal careers, and population heterogeneity: Specification and estimation of a nonparametric, mixed Poisson model*. Criminology, 31(3), 327-362.
Nagin, D. S., & Tremblay, R. E. (2005). Developmental trajectory groups: Fact or a useful statistical fiction? Criminology, 43(4), 873-904.
Odgers, C. L., Moffitt, T. E., Broadbent, J. M., Dickson, N., Hancox, R. J., Harrington, H., Poulton, R., Sears, M. R., Thomson, W. M., and Caspi, A. (2008). Female and male antisocial trajectories: From childhood origins to adult outcomes. Development and Psychopathology, 20(2), 673-716. Piquero, A. R. (2008). Taking stock of developmental trajectories of criminal
activity over the life course. In A. M. Liberman (Ed.) The long view of crime: A synthesis of longitudinal research (23-78). New York: Springer. Piquero, A. R. (2011). Invited address: James Joyce, Alice in Wonderland, the
Rolling Stones, and criminal careers. Journal of Youth and Adolescence, 40(7), 761-775.
Piquero, A. R., Hawkins, J. D., & Kazemian, L. (2012). Criminal career patterns between adolescence and emerging adulthood.In R. Loeber, & D. P. Farrington (Eds.) Transitions from juvenile delinquency to adult crime: Criminal careers, justice policy and prevention. New York: Oxford University Press.
Piquero, N. L., Gover, A. R., MacDonald, J. M., & Piquero, A. R. (2005). The influence of delinquen peers on delinquency does gender matter? Youth & Society, 36(3), 251-275.
Piquero, A. R., Brame, R., & Moffitt, T. E. (2005). Extending the study of continuity and change: Gender differences in the linkage between adolescent and adult offending. Journal of Quantitative Criminology, 21(2), 219-243.
Piquero, A. R., Farrington, D. P., & Blumstein, A. (2007). Key issues in criminal career research: New analyses of the Cambridge study in delinquent development. New York: Cambridge University Press.
Piquero, A. R., Farrington, D., & Blumstein, A. (2003). The criminal career paradigm. In M. Tonry (Ed.), Crime and justice: A review of research (Vol 30, 359-506). Chicago: University of Chicago Press.
Piquero, A. R., & Moffitt, T. E. (2005). Explaining the facts of crime: How the developmental taxonomy replies to farrington's invitation. In D. P. Farrington (Ed.), Integrated developmental and life-course theories of offending: Advances in criminology theory (51-72). New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.
Rutter, M., Caspi, A., & Moffitt, T. E. (2003). Using sex differences in psychopathology to study causal mechanisms: Unifying issues and research strategies. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 44(8), 1092-1115. Sampson, R. J., & Laub, J. H. (2005). A general age-graded theory of crime:
Lessons learned and the future of life-course criminology. Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending, 14, 165-182. Sampson, R. J., Laub, J. H., & Wimer, C. (2006). Does marriage reduce
crime? A counterfactual approach to within-individual causal effects*.
Criminology, 44(3), 465-508.
Sampson, R. J. (1993). Crime in the making: Pathways and turning points through life. London: Harvard University Press.
Sampson, R. J., & Laub, J. H. (2005). A life-course view of the development of crime. The Annals of the American Academy of Political and Social Science, 602(1), 12-45.
Sampson, R. J., & Laub, J. R. (1993). Crime in the making: Pathways and turning points through life. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Simpson, S. S., Yahner, J. L., & Dugan, L. (2008). Understanding women's
pathways to jail: Analysing the lives of incarcerated women. The Australian and New Zealand Journal of Criminology, 41(1), 84-108.
Skardhamar, T. (2010). Distinguishing facts and artifacts in group-based modeling*. Criminology, 48(1), 295-320.
Sohoni, T., Paternoster, R., McGloin, J. M., & Bachman, R. (2013). ‘Hen's teeth and horse's toes’: The adult onset offender in criminology. Journal of Crime and Justice, (ahead-of-print), 1-18. doi:10.1080/0735648X.2012.759884.
Soothill, K., Ackerley, E., & Francis, B. (2004). Profiles of crime recruitment changing patterns over time. British Journal of Criminology, 44(3), 401- 418.
Steffensmeier, D., & Allan, E. (1996). Gender and crime: Toward a gendered theory of female offending. Annual Review of Sociology, 22, 459-487. Steffensmeier, D., & Schwartz, J. (2009). Trends in girls’ delinquency and the
gender gap: Statistical assessment of diverse sources. In M. A. Zahn (Ed.),
The Delinquent Girl (50-83). Philadelphia: Temple University Press.
Steketee, M., Junger, M., & Junger-Tas, J. (2013). Sex differences in the predictors of juvenile delinquency females are more susceptible to poor environments; males are influenced more by low self-control. Journal of Contemporary Criminal Justice, 29(1), 88-105.
73
Stenberg, S., Vagero, D., Osterman, R., Arvidsson, E., Von Otter, C., & Janson, C. (2007). Stockholm birth cohort study 1953 2003: A new tool for life-course studies. Scandinavian Journal of Public Health, 35(1), 104- 110.
Sweeten, G. (2012). Scaling criminal offending. Journal of Quantitative Criminology, 28, 533-557.
Thornberry, T. P. (2005). Explaining multiple patterns of offending across the life course and across generations. The Annals of the American Academy of Political and Social Science, 602(1), 156-195.
Tittle, C. R., Ward, D. A., & Grasmick, H. G. (2003). Gender, age, and crime/deviance: A challenge to self-control theory. Journal of Research in Crime and Delinquency, 40(4), 426-453.
Tracy, P. E., Wolfgang, M. E., & Figlio, R. M. (1990). Delinquency careers in two birth cohorts. New York: Plenum.
Van Dulmen, M. H. M., Goncy, E. A., Vest, A., & Flannery, D. J. (2009). Group-based trajectory modeling of externalizing behavior problems from childhood through adulthood: Exploring discrepancies in the empirical findings. In J. Savage (Ed.), The development of persistent criminality (288- 314). New York: Oxford University Press.
Vermunt, J. K., & Magidson, J. (2005). Latent GOLD 4.0 user's guide. Belmont, Massachusetts: Statistical Innovations Inc.
Weerman, F. M., & Hoeve, M. (2012). Peers and delinquency among girls and boys: Are sex differences in delinquency explained by peer factors?
European Journal of Criminology, 9(3), 228-244.
West, D. J. (1969). Present conduct and future delinquency; first report of the Cambridge study in delinquent development. New York: International Universities Press.
Wikström, P. O. H., Oberwittler, D., Treiber, K., & Hardie, B. (2012).
Breaking rules: The social and situational dynamics of young people's urban crime. Oxford: Oxford University Press.
Wolfgang, M. E., Figlio, R. M., & Sellin, T. (1972). Delinquency in a birth cohort. Chicago: University of Chicago Press.
Wong, T. M. L., Slotboom, A. M., & Bijleveld, C. C. J. H. (2010). Risk factors for delinquency in adolescent and young adult females: A european review. European Journal of Criminology, 7(4), 266-284.
Wong, T. M. L. (2012). Girl delinquency: A study on sex differences in (risk factors for) delinquency. Oisterwijk: Uitgeverij BOXPress.
Zahn, M. A. (2009). The delinquent girl. Philadelphia: Temple University Press.
Zara, G., & Farrington, D. P. (2010). A longitudinal analysis of early risk factors for adult‐onset offending: What predicts a delayed criminal career?
Malmö University Health and Society Doctoral Dissertations
Ross, M. W. Typing, doing and being. A study of men who have sex with men and sexuality on the Internet. 2006:1
Stoltz, P. Searching for meaning of support in nursing. A study on support in family care of frail aged persons with examples from palliative care at home. 2006:2
Gudmundsson, P. Detection of myocardial ischemia using real-‐time myocardial contrasts echocardiograpy. 2006:3
Holmberg, L. Communication in palliative home care, grief and bereavement. A mother’s experiences. 2007:1
Ny, P. Swedish maternal health care in a multiethnic society – including the fathers. 2007:2
Schölin, T. Etnisk mångfald som organisationsidé. Chefs-‐ och personalpraktiker i äldreomsorgen. 2008:1
Svensson, O. Interactions of mucins with biopolymers and drug delivery particles. 2008:2
Holst, M. Self-‐care behaviour and daily life experiences in patients with chronic heart failure. 2008:3