Portföljernas prestation i relation till specifika tidsperioder

Som tidigare nämnt bär generellt småbolag med sig större risk på grund av dess storlek och de är därmed mer känsliga gentemot marknadsfluktuationer (Damodaran, 2012). Vidare argumenterar Moon och Burnie (2002) för att småbolag ofta befinner sig i en tillväxtfas samt att de vanligtvis är högt skuldsatta. Faktorer som dessa kan antas påverka hur småbolag, och därmed studiens konstruerade portföljer, reagerar på specifika händelser. Studiens författare finner det därmed relevant att analysera huruvida portföljernas prestation snarare beror av specifika tidsperioder än investeringsstrategi. I figur 9 illustreras samtliga portföljers verkliga avkastning samt jämförelseindex OMXSPIs verkliga avkastning.

69

Att småbolag tenderar att vara känsligare mot upp- och nedgångar på börsen gör att portföljernas prestation i förhållande till konjunkturläge är av intresse att undersöka. Finanskrisen 2008 drabbade världen hårt, vilket även syns tydligt i resultatet då samtliga portföljer och jämförelseindexet uppvisar de lägsta resultaten detta år under hela den undersökta perioden. Året därpå sker en snabb återhämtning och noterbart är att tre av de fyra portföljerna har en större återhämtning än jämförelseindex. Den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet, som verkar under Finansdepartementet, analyserar och gör prognoser gällande den ekonomiska utvecklingen (Konjunkturinstitutet, 2020a). Konjunkturinstitutet undersöker bland annat det rådande konjunkturläget i Sveriges

ekonomi, vilket sammanställs i den så kallade konjunkturbarometern.

Konjunkturbarometern visar konjunkturlägets utveckling från år till år och illustreras i figur 10. Värdena som visas är indexerade med medelvärdet 100 och talet bör därmed ses som utgångsvärde vid analys (Konjunkturinstitutet, 2020b).

Figur 10 – Konjunkturbarometer för tidsperioden 2007–2020 Källa: Konjunkturinstitutet (2020b).

Konjunkturbarometern visar att ekonomin befann sig i en tydlig recession från 2008 fram till 2009. År 2009 har övervägande del av portföljerna presterat bättre än jämförelseindex. Från 2011 till 2013 uppvisar även konjunkturbarometern en tydlig recession, bortsett från en liten avvikelse 2012, och 2013 har samtliga portföljer presterat bättre än jämförelseindex. Tydligt är att konjunkturläget vänder under år 2009 och 2013, vilket kan ha påverkat portföljernas prestationer. Portföljernas goda prestationer under dessa år kan

70

därmed tyda på att det är fördelaktigt att göra investeringar baserade på de strategier som studien behandlar då konjunkturläget vänder. Det går dock inte att säga något om just vilken portfölj som skulle vara det bästa strategiska valet i relation till förändring av konjunkturläget, vilket tyder på att andra faktorer än just multiplarna är orsaken till överavkastningen. För att testa om det föreligger något samband mellan de två variablerna konjunkturläge och respektive portfölj användes Pearsons korrelationskoefficient. Samtliga korrelationskoefficienter uppvisar ett värde nära noll, därmed kan det inte säkerställas att något samband föreligger mellan konjunkturläget och portföljernas utveckling.

Tabell 20 – Pearsons korrelationskoefficient

En möjlig förklaring till portföljernas genererade överavkastning kan ligga i SBE. Moon och Burnie (2002) argumenterar för att småbolag som befinner sig i en tillväxtfas är mer beroende av börsuppgångar. Beroendet grundar sig i att bolagen ofta uppvisar hög skuldsättningsgrad och därmed tenderar att ha högre tillväxt vid börsuppgångar än större bolag. Jämförelseindexet OMXSPI representerar utvecklingen på Stockholmsbörsen och inkluderar bolag av alla storlekar. De större bolagen skulle därmed kunna vara en bidragande faktor till att jämförelseindexet inte når upp till samma nivå av avkastning under dessa tidsperioder som portföljerna som enbart inkluderar småbolag. Faktumet att småbolag tenderar att återhämta sig snabbare tyder på att de kan utgöra lönsamma investeringar då konjunkturläget svänger åt det positiva hållet och detta kan vara en bidragande faktor till portföljernas goda prestationer under dessa år.

Under 2011 och 2012 påverkades marknaden av sviter från finanskrisen där bland annat Europa drabbades hårt av en skuldkris. På marknaden växte en stor osäkerhet i och med att en kommande recession förutspåddes i USA likväl Europa. Då småbolag anses bära med sig större risk och uppvisa hög volatilitet bör en naturlig reaktion till dessa osäkra tider vara att portföljerna presterar sämre än marknaden då investerare väljer stabilare investeringar. Detta visas i tre av de fyra portföljerna då de underpresterar

71

jämförelseindex. Noterbart är dock att portföljen EV/Sales-hög har presterat betydligt högre avkastning än jämförelseindex under 2012. Detsamma gäller även för 2008 då marknaden också karakteriserades av recession, dock var portföljens prestation för detta år inte lika avsevärd. Resultatet kan tyda på att investeringar i småbolag med låga EV/Sales-multiplar under recession är en lönsam strategi. Portföljen fortsatte dock att visa positiv avkastning under 2013 då konjunkturläget vände uppåt och någon definitiv slutsats går inte att säkerställa.

Åren 2015 och 2016 utmärker sig genom att samtliga portföljer presterar bättre än index, där speciellt EV/EBITDA-hög och EV/Sales-hög utmärker sig. En möjlig förklaring skulle kunna vara förändringen i reporäntan. I slutet av 2014 skedde en historisk händelse i och med att Riksbanken sänkte reporäntan till noll procent för första gången (Riksbanken, 2020). Reporäntan sänktes därefter ytterligare till -0,35 procent under 2015 och -0,50 procent under 2016. Att sänka reporäntan är ett sätt att stimulera ekonomin exempelvis genom att hushåll får sänkta kostnader och därmed mer pengar över att spendera. Den kontinuerliga sänkningen av reporäntan under dessa år kan antas ha bidragit till fortsatt stimulans av ekonomin. Effekten av den låga räntan blir att bolagens framtida kassaflöden ökar, vilket kan påverka multiplarna på så vis att de blir högre. Förändringar i reporäntan kan därmed förklara portföljernas goda prestationer, framförallt portföljerna baserade på höga multiplar, under åren 2015 och 2016.

Under 2016 pågick ett av de mest omtalade presidentvalen i USA. Då USA är en supermakt har landet en väsentlig påverkan på världsekonomin och deras val av ledare blir högst relevant för övriga världen. Valet avgjordes i slutet av 2016 och Donald Trump valdes som president för mandatperioden 2017 till 2021. Under 2017 blev även Brexit ett faktum då Storbritannien ansökte om utträde ur den Europeiska unionen. Dessa två faktorer bidrog till ökad oro och osäkerhet på den finansiella marknaden under 2017. Samtliga portföljer har underpresterat gentemot jämförelseindex under detta år. Några ytterligare antaganden gällande multiplarnas prestationer går inte att göra och även här kan en möjlig förklaring ligga i bolagens storlek. Som tidigare nämnt är småbolag enligt Damodaran (2012) mer känsliga gentemot marknadsfluktuationer, vilket kan leda till att investerare väljer att investera i större bolag som anses vara mer stabila under osäkra tider.

72

Sammanfattningsvis kan de studerade investeringsstrategierna till viss del antas var situationsbetingade. Beroendet kan betyda att enstaka mätpunkter i relation till specifika händelser bidrar till en förhöjd avkastning och att det i sin tur är den bidragande faktorn till den genererade överavkastningen i portföljerna EV/Sales-hög, EV/EBITA-låg och EV/EBITDA-hög. Dock är det mycket som talar för att det är storleken på bolagen som har den största inverkan på portföljernas prestation i relation till specifika tidsperioder snarare än själva multiplarna och dess storlek.

73