Positiva och negativa upplevelser

Elever som deltog i Larsson och Redelius (2004) undersökning beskriver idrott och hälsa som en paus från de andra ämnena i skolan. Idrottslektionerna är en tid då man får komma bort från skolbänken och tänka på annat. Det liknar resultatet i denna undersökning, där majoritet av eleverna berättade att det positiva med ämnet idrott och hälsa är att det är ett avbrott från de teoretiska ämnena. Eleverna är i liknande ålder som de elever som svarade på Larsson och Redelius undersökning och beskriver att det är skönt att komma till idrottslektionerna och få koppla av från, de annars teoretiskt tunga, ämnena. Larsson och Redelius (2004) berättar att eleverna har uttryckt att idrotten är en tid då de kan slappna av och tänka. Eleverna som deltog i denna studie uttryckte sig inte på det viset. Dock går det att tolka att eleverna upplever det liknande, eftersom de uttrycker att det var skönt att få komma bort från de teoretiska ämnena. Jag antar att eleverna tycker det är avslappnande för hjärnan att få komma bort från både böcker och föreläsningar. Å andra sidan, så är idrott och hälsa inte bara ett ämne där man är fysiskt aktiv, utan innehåller även teoretiska delar. Av erfarenhet vet jag att idrotten innehöll inlämningsuppgifter och till exempel teoretiska lektioner om hur man läser en orienteringskarta. Eleverna får därför inte alltid en paus från det teoretiska. Dock förstår jag vad de menar med att få slappna av från de andra ämnena, eftersom de till stor del består av endast stillasittande lektioner. Detta tyder återigen på att eleverna upplever ämnet idrott och hälsa som ett aktivitetsämne. Eftersom eleverna upplevs tro att idrottslektionerna inte innehåller teoretiska delar eller hälsoundervisning. Min tolkning är att eleverna ser vad de kallar ”teoretiska” ämnen som kunskapsämne medan idrott och hälsa är ett aktivitetsämne där fokus inte är att lära sig utan att vara fysisk aktiv och utvecklas inom idrott.

Coulter och Ní Chróinín (2013) studie visar också på att elever upplever ämnet som en tid att slappna av och vila från de teoretiska skolämnena. Studien visar även att eleverna upplever ämnet som roligt och att majoritet har en positiv inställning till ämnet. Efter att ha analyserat resultatet i min undersökning tolkar jag det som att alla elever som deltog i undersökningen hade en positiv inställning till idrott och hälsa. Eftersom ingen av eleverna hade något negativt att säga om ämnet tolkar jag det som att det är ett ämne som de har en positiv inställning till och tycker om. För att koppla till undersökningens ena frågeställning; ” Har elever som läser på idrottsgymnasium en positiv eller negativ upplevelse av ämnet idrott och hälsa?”, kan man utifrån resultatet tyda att de specialidrottselever som deltog i

undersökningen har en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Dock beskriver resultatet inte elever som går idrottsgymnasiums upplevelser generellt.

31

Likt tidigare forskning är det inget specifikt som framkommer som negativt med ämnet och det lilla som framkommer är att en av respondenterna upplever att det var för lite tid avsatt för idrott och hälsa lektioner och att det påverkade personens betyg negativt. I intervjuerna

framkommer det att de elever som går specialidrott endast behöver läsa idrott och hälsa under en termin i årskurs ett. Denna anpassning görs förmodligen för att eleverna ska kunna

fokusera på att utvecklas inom innebandyn. Eleven anser då att en termin är för lite tid och att det påverkade betyget negativt. Jag tolkar det som att lärarna på skolan vill eleverna väl genom att de ska få extra tid till att satsa på innebandyn och kunna fokusera på att utvecklas inom sin idrott. Även om man vill eleverna väl med att låta dom få mer tid till innebandyn har det påverkat dom negativt i andra ämnen. Till exempel idrott och hälsan i detta fall som eleven själv nämner. Är det då så bra att göra dessa anpassningar för eleverna om det påverkar de andra ämnena de läser.Detta kan se olika ut på gymnasieskolorna och det är inte säkert att det sker motsvarande anpassningar på alla skolor. Hade eleven gått på ett annat

idrottsgymnasium, hade upplägget förmodligen sett annorlunda ut, vilket i sin tur kan påverka betyget. När jag gick på gymnasiet läste jag specialidrott och då hade vi exempelvis ett annorlunda upplägg jämfört med den skolan eleverna i studien går på. Jag hade lektioner i idrott och hälsa två gånger i veckan i årskurs ett samt i årskurs två, samtidigt som jag hade innebandylektioner tre gånger i veckan.

6.1.4 Specialidrott eller idrott och hälsa

Resultatet i undersökningen visar att majoritet av eleverna anser att ämnet specialidrott är viktigare än ämnet idrott och hälsa. Eleverna beskriver att anledningen till att specialidrott är ett viktigare ämne är för att innebandy är väldigt viktigt för dom personligen och det är en idrott de vill satsa på för att bli så bra som möjligt. Jag uppfattar det som om att dom anser att innebandy är både viktigare och roligare än den idrott som bedrivs på idrott och hälsa

lektionerna. Endast en respondent svarade att hen upplevde att idrott och hälsa ämnet var viktigare. Baserat på de svar personen gav fick jag en upplevelse av att eleven var trött på att specialidrotten bara innehöll samma aktiviteter hela tiden, det vill säga innebandy. Det är intressant att få höra att en av eleverna har tröttnat på ämnet specialidrott som hen själv har valt att läsa samt innebandy som förmodligen är en idrott hen tycker väldigt mycket om. Å andra sidan vet jag med min erfarenhet att det ibland kunde bli lite mycket innebandy med tanke på att det var flera träningar på skoltid, på kvällstid samt matcher. Om eleven har tröttnat på att lektionerna innehåller för mycket innebandy kan man dock fundera på hur varierad undervisningen är och om lärarna följer kursplanen för ämnet specialidrott. Eftersom

32

undervisningen syftar till att lära eleverna mer än bara innebandykunskaper, till exempel ledarskap och träningsmetoder.

Även om eleverna påstår att ett av ämnena är viktigare än det andra menar eleverna att de anstränger sig lika mycket inom båda ämnena. En av anledningarna till att man anstränger sig lika mycket på båda lektionerna är för att man vill ha ett bra betyg i båda ämnena. Min

tolkning är att eleverna känner att alla ämnen i skolan är lika viktiga, även om de uttrycker att till exempel specialidrott är viktigare än ämnet idrott och hälsa. I utsagorna kan man tydligt utläsa att eleverna inte vill prestera dåligt i något av ämnena och det tolkar jag som att både idrott och hälsa samt specialidrott är viktiga för eleverna. Jag upplever att eleverna inte hade valt att anstränga sig lika mycket på båda lektionerna om specialidrotten och innebandyn var mycket viktigare, eftersom idrottslektionerna är skaderisk och kan påverka innebandyn. Detta går att koppla till Antonovskys teori KASAM, ”känsla av sammanhang” (Antonovsky, 2005). Även om eleverna får vissa anpassningar och har stort fokus på sin elitsatsning inom innebandy, upplever jag att eleverna förstår sammanhanget av de båda ämnena. Jag har valt att tolka de resultat jag har fått av undersökningen med KASAMs tre huvudkategorier; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005).

Det framkommer tydligt att eleverna har en god förståelse för vikten av bra resultat i skolan och att det är viktigt med bra betyg. Eleverna begriper situationen och värdesätter båda ämnena lika mycket i sin utbildning. Jag upplever att respondenterna är medvetna om vad somska göras och varför detska utföras. Eleverna ska gå till både specialidrottslektionerna och idrottslektionerna, för att prestera och försöka få bra betyg. Eleverna hanterar situationen genom att gå till båda ämnenas lektioner och gör sitt bästa för att få ett så bra betyg som möjligt, även om ett av ämnena i vissa fall upplevs som viktigare för eleverna personligen. Ur ett teoretiskt perspektiv tolkar jag det som att eleverna upplever både specialidrott och idrott och hälsa som hanterbara. Med begriplighet och hanterbarhet tillkommer meningsfullhet. Tydligt är att ingen av eleverna beskriver något av ämnena som oviktigt utan alla upplever att det finns en mening med båda ämnena. Eleverna ser ett intresse i idrott och hälsa samt

specialidrott och båda ämnena har en innebörd. Utifrån Antonovskys teori tolkar jag det som att eleverna ser ämnena som meningsfulla.

I resultatet kan man tydligt utläsa att majoritet av eleverna ser ämnet specialidrott som mer meningsfullt än ämnet idrott och hälsa. Till skillnad från den respondent som svarade att hen hade tröttnat på specialidrotten och dess lektionsinnehåll. Min uppfattning är att eleven ser en

33

större motivation till ämnet idrott och hälsa. Förmodligen ser eleven inte ämnet specialidrott som meningsfullt utan upplever en större mening med ämnet idrott och hälsa. De förstår att idrott och hälsa och specialidrott är två separata ämnen med olika bedömning. Eleverna både begriper och hanterar situationen bra, som i sin tur leder till att situationen blir meningsfull. Det tyder på att eleverna har en god känsla av sammanhang.