I vår undersökning har vi sett att både föräldrar och förskollärare har påtalat många positiva sidor om att vistas på uteförskolan. Det framkommer att barnen är friskare, har en bättre balans och god kroppsuppfattning. Grahn (1997) anser att utevistelse är allmänt nyttigt. Föräldrar och förskollärare säger att motoriken har förbättrats och att de fått ökade kunskaper och förståelse om naturen och allt vad det innebär, samt att barnen blivit tryggare, mer harmoniska och att de blivit socialt starka.
Förskollärarna fick en fråga om det var möjligt med ett utefritids. På detta svarade förskollärarna att det skulle vara en bra ide med en förlängning på uteförskolan. Vi håller med förskollärarna om detta, efter en hel dag med mycket stillasittande, skulle det vara nyttigt för barnen att komma ut i skogen för att aktivera sig både kroppsligt och sinnligt.
De negativa sidorna är få, men föräldrarna och förskollärarna uttrycker dessa negativa sidorna med fler ord, nästan lite urskuldande. Det som var gemensamt och förvånande var att båda grupperna nämner ljudnivån. Föräldrarna anser att barnen har svårt att dämpa sig när de är inne. De menar att det krävs en högre ljudnivå ute pga. att det är större ytor och att det är fler ljud ute som sus och brus i skogen. Även förskollärarna tycker att det är en grupp högljudda barn, men att ljudnivån ute upplevs som lägre pga. att det är stora ytor ute i skogen. Detta kan bero på att barnen inte har fått tydlig kunskap om hur man beter sig i naturen. Att skogen faktiskt är hem åt många djur, vilket innebär att man måste visa hänsyn.
Här måste vi som vuxna i barnens omgivning föregå med gott exempel, barn härmar och imiterar de vuxnas beteende ”barn gör inte som du säger utan som du gör.”
Vidare tycker förskollärarna att det krävs mer energi av dem, då det kan kännas lite tungt ibland. Detta kopplar vi till att vissa barn inte har kläder efter väder.
Barngruppen har inte alltid tillgång till sin lokal med utrymme för t.ex. torkning av våta kläder.
Förskollärarna känner också att det finns för lite tid till dokumentation. Här syftas då på den dokumentation som krävs för att bl.a. kunna kvalitetsredovisa förskolan, IUP och för de utvecklingssamtal som förskollärarna är ålagda att ha med barnens föräldrar två gånger per år. I Lpfö 98 (2006) står det att arbetslaget ska ha ” fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande… samt genomföra utvecklingssamtal” (sid. 12).
Föräldrarna anser att det skulle serveras ett bättre mellanmål, då barnen är ute hela dagarna, men detta var inget negativt mot uteförskolan. Det anses vara en sak för politikerna. En annan synpunkt var en oron för att det ska starta en småbarnsavdelning. Föräldrarna känner oro över vad som då kommer att hända med deras stora barn och över att de kanske blir åsidosatta då de små barnen behöver mer tid av personalen. Denna oro kan grundas på föräldrarnas okunskap, vilken i sig grundas i dålig information från ledande personer i kommunen. När förändringar ska genomföras är möten och samtal viktiga forum. Våra tolkningar är att den nya personalen skulle ta hand om de små barnen på den nya avdelningen.
Vi kan då inte se några risker i att det kommer en ny barngrupp med små barn.
Detta grundar vi på förskollärarnas yrkesprofession, man kan t.ex. dela upp barnen i åldersgrupper så att varje ålderskategori får sin utmaning.
Till sist ses det som en nackdel att klädkontot ökar för det är mer slitage på kläder, men samtidigt påpekas att kläder ju är till för att användas
. 7.3 Hälsoaspekten
Vår studie visar att både föräldrar och förskollärare är samstämmiga i sina åsikter vad det gäller barnens hälsa. De anser att barnen är friskare efter att de börjat på uteförskolan.
Föräldrar säger att det blivit mindre antal sjukdagar och att barn med infektionsastma har kunnat minska sin medicinering, även kräksjukan är ett minne blott.
Detta styrks av en studie som gjordes av Blennow & Söderström (1998) där de visar på att sjukdagarna för barn på uteförskola är färre, än på en traditionellförskola, förklaringen anser de att det beror på att det är mindre trängsel ute som motverkar smittspridningen, samt att det i utemiljön kan vara mindre stressigt. Även Grahn (1997) hävdar att barnen blir friskare av att vistas ute i en omväxlande miljö.
Föräldrar anser också att deras barn blivit smidigare och att de fått bättre rörelseförmåga. Detta styrks av Ellneby (2007) som skriver att motoriken förbättras av daglig träning i utemiljö, där det finns naturliga utmaningar. Grahn (1997) hävdar att de bästa möjligheterna till grovmotoriska aktiviteter finner vi utomhus, för i naturen finns alla möjligheter att träna hela kroppen samt våra sinnen. Vidare skriver författaren att barn blir friskare när de vistas ute, samt att koncentrationsförmågan blir förbättrad om de befinner sig i olika och omväxlande miljöer.
Förskollärarna är av samma åsikt, de framhåller att barnen är friskare och om de är sjuka tillfrisknar de fortare. Detta för att både föräldrar och förskollärare menar att barnen har fått bättre motståndskraft.
För det är ju så att smittspridningen är mindre ute än inne, de tycker också att barnen har ett friskare utseende och är starkare kroppsligt än barn på en traditionell förskola. Det är just detta som Blennow och Söderström (1998) kommer fram till i sin rapport. Alltså kan vi anta att barnen blir friskare av att vistas på en uteförskola.
Vilket leder till att vi förstår varför uteförskolor blir populära. Vilken förälder vill inte ha ett friskt och fräscht barn som utvecklar sin kreativitet, fantasi, motorik och fysik.
Detta kan, som vi ser det bara leda till en utbyggnad av uteförskolor eller en större medvetenhet kring utomhuslivets betydelse för hälsa och välbefinnande. Ska förskolans verksamhet bedrivas i större grad än vad som sker i dag utomhus?
8. Slutsatser
De föräldrar som medverkat i vår undersökning har gjort ett medvetet val att placera sitt/sina barn på uteförskola, därför har de tydliga uppfattningar om fördelar och nackdelar. Men har de flesta föräldrar en valmöjlighet vad gäller barnomsorgsplats?
Vi ställer oss denna fråga utifrån att vi inte ser att valmöjligheten är så stor eftersom det kanske inte är tillräckligt många uteförskolor i kommunerna.
Vi väntade oss inte att personalens engagemang, och det pedagogiska upplägget skulle vara en sådan viktig och central aspekt ur föräldrasynpunkt. Är det så att föräldrarna inte anser att pedagogernas utbildningar och kompetensutvecklingar är viktiga?
Förskollärarna ser vikten av att förmedla sitt naturintresse, så att det ”smittar” av sig på ett positivt sätt till barnen. Vi vill ju alla jobba mot en hållbar utveckling av vår miljö, då är det viktigt att kunna förmedla detta till våra barn. Vi som pedagoger vill ju att barnen får med sig varsamma tankar och redskap till framtida miljöarbete.
Föräldrar uttryckte att engagemanget hos pedagogerna hade en avgörande betydelse. Det gör att vi kan fundera kring om utbildning har betydelse eller inte.
Efter fyra års studie hoppas vi att vi kan förmedla att utbildning är av betydelse och att föräldrar i framtiden förstår och upptäcker detta. Det handlar väldigt mycket om vilket förhållningssätt pedagogerna uttrycker och synliggör. Har utbildningen gett oss råg i ryggen?
Vi har i vår studie fått fram att ljudnivån upplevs som hög och svår att dämpa när man kommer inomhus. Vi har funderat på orsaker till detta. Kan det vara så att pedagogerna inte rör sig mellan grupperna av lekande barn, utan de pratar högt och ropar till varandra istället? Eller beror det på att området som barnen vistas i är mycket större och den höga ljudnivån inte märks så väl, men när man kommer inomhus blir den oacceptabel och svår att dämpa?
Både föräldrar och förskollärare anser att barnen får en bättre grovmotorik när de vistas på en uteförskola. Kan det bero på att utegårdarna på de traditionella förskolorna inte erbjuder nog med utmaningar som stimulerar motoriken?
9. Vidare studier
Efter genomgång av allt material, fastnade vi för att vissa föräldrar och förskollärare anser att ljudnivån är hög på uteförskolan.
Det skulle därför vara ett intressant ämne att undersöka vidare.
Är detta med ljudnivån en företeelse som är allmän på uteförskolor?
Vi skulle även vilja fortsätta undersöka om personalens utbildning har någon betydelse vid valet av barnomsorgsplats. Detta med anledning av att vi i vår undersökning fann att de flesta föräldrar ansåg att personalens engagemang och intresse var avgörande. Är det så att vi som förskollärare har svårt för att förmedla och synliggöra vår kompetens till föräldrarna?
Referenslista
Blennow, Margareta & Söderström, Margareta (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen 1998;951670-2
Brügge, Britta; Glantz, Mats och Sandell, Klas (2007). Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik. Boklig bindning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings universitet Ellneby, Ylva (2007) Barns rätt att utvecklas. Stockholm: Natur och kultur Forsell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
Grahn, Patrik (1997) Ute på dagis. Alnarp: Movium,Lantbruksuniversitet Alnarp Granberg, Ann (2000) Småbarns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse.
Stockholm: Liber AB
Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem – förskola. Umeå: Umeå universitet Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskaps- Företaget i Uppsala AB
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg.
Stockholm: Almqvist och Wiksell international
Sandgren, Gunnar (2005). John Dewey – reformpedagog för vår tid i Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Västerås: Ekelunds förlag AB Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, Lev S (2003). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB Granens kommun (fingerat namn)(2005). Barn och skolplan ”Lära för livet”
Internetadresser
Friluftsfrämjandet http://www.frilufts.se/iuroskur/ (070820)
Bilaga 1
VÄXJÖ UNIVERSITET LÄRARUTBILDNINGEN
EXAMENSARBETE OM UTEFÖRSKOLA
Vi är två förskollärarstudenter från Växjö Universitet som skall skriva ett examensarbete om vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har på uteförskolor. Vi vill med andra ord undersöka varför föräldrar väljer att placera sina barn på uteförskola och varför förskollärarna har valt att arbeta där.
Avsikten med denna enkät är att dina svar tillsammans med de andra föräldrarnas ska bilda en grund för oss att stå på när vi skall komma fram till svaren på de frågor som vi beskrivit. Vi skall även intervjua förskollärarna för att få fram deras perspektiv.
Undersökningen görs helt anonymt. Du behöver inte skriva ditt namn på enkäten. Alla föräldrar som har barn placerade på denna förskola kommer att få denna enkät.
Vi ber dig att svara på frågorna och lämna tillbaka enkäten till förskolan i bifogat svarskuvert, så att ingen obehörig ska kunna läsa dina svar.
Enkäterna behöver vara inlämnade senast 15 juni.
Om du har några frågor om undersökningen så får du gärna maila till:
Anette Ericsson; persmala.gard@telia.com eller Monica Hansson; monica.hansson@netatonce.net
Tack på förhand för din viktiga medverkan.
Växjö, april 2007
Anette Ericsson och Monica Hansson
Bilaga 2
Växjö 24/6 2007
Enligt våra noteringar har du ännu inte besvarat frågeformuläret som du bör ha fått för en tid sedan. Det är av största betydelse för vår undersökning att just du också svarar.
Vi är tacksamma för om du skickar in det ifyllda formuläret snarast. För den händelse att ditt formulär förkommit så skickar vi här ett nytt. Skulle du redan ha svarat ber vi dig att bortse från detta meddelande.
Vi är mycket tacksamma för din medverkan.
MvH Monica Hansson Anette Ericsson
Bilaga 3
Enkät om uteförskola
1. Vilken var den främsta anledningen till att ni placerade ert/era barn på Kojans uteförskola?
2. Är ni nöjda med ert barns uteförskola, motivera varför?
3. Vilka negativa sidor har uteförskolan?
4. Vilka positiva sidor har uteförskolan?
5. Anser ni att ert/era barn missar något med tanke på att verksamheten bedrivs utomhus?
6. Upplever ni att ert/era barn är friskare sedan de började på uteförskolan?
Bilaga 4