Ärendet i korthet
Barn- och ungdomsnämndens postlista.
Handlingar
1. Postlistan 2011-03-15 – 2011-04-04 ___________
2011-04-12
Ärenderubrik Dnr
3. Kvalitetsredovisning 2010 BUN 2011.079
4. Remissvar – Ansökan om godkännande som
huvudman, Hjälmstaskolan Montessori BUN 2011.056 5. Remissvar – Ansökan om godkännande som
huvudman, Montessoriskolan Amanto BUN 2011.055
6. Skolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 BUN 2011.077
7. Kommunplan 2012-2014 BUN 2011.061
8. Beslut från Skolinspektionen angående Vallentuna kommuns tillsyn av enskild
verksamhet BUN 2010.014
9. Tillsynsbesök vid enskilda förskolor och
familjedaghem 2010 BUN 2011.048
10. Tillsynsprotokoll enskilda förskolor och
familjedaghem i Vallentuna kommun BUN 2011.064 11. Checklista vid egenkontroll av barnsäkerhet
och hygienrutiner BUN 2010.101
12. Beslutsattestanter fr.o.m. april 2011 BUN 2011.055 13. Remissvar – Detaljplan och gestaltnings-
program för Vallentuna centrum BUN 2011.078
14. Remissvar – Samråd detaljplan för trygghets-
boende vid Fornminnesvägen BUN 2010.209
16. Anmälningsärenden
17. Postlistan
2010
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Kvalitetsredovisning
Förskola, grundskola, fritidshem,
gymnasium och vuxenutbildning
2
Innehåll
1. Sammanfattning ... 3 2. Inledning ... 5 3. Organisation och omfattning ... 10 4. Mål och utvecklingsarbete 2010 ... 20 5. Kunskapsresultat ... 24 6. Upplevd kvalitet ... 37 7. Mål och utvecklingsarbete 2011 ... 41
1
3
Sammanfattning
1. Inledning
Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som
genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera.
2. Organisation och omfattning
I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god.
3. Mål och utvecklingsarbete 2010
Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem.
Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma
utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som prioriterades under 2010 var:
1. Matematikutveckling 2. Systematiskt kvalitetsarbete
3. Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4. Lärmiljöer
5. Insatser för barn i behov av särskilt stöd 6. Vägledning
7. Fritidshemmens verksamhet
4. Kunskapsresultat
Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på
1
4 att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen.
5. Upplevd kvalitet
Enkäter till elever och vårdnadshavare genomförs varje vårtermin. Syftet är att synliggöra elevers och vårdnadshavares upplevelse av verksamheten, få underlag för att göra verksamheterna ännu bättre och följa upp förbättringar som redan
genomförts. Områden med genomgående gott betyg i alla verksamheter är trygghet och personalens engagemang. Samverkan med föräldrar är också mycket god.
Exempel på utvecklingsområden är dokumentation kring barnens och elevernas lärande och utveckling, samt elevernas delaktighet i planeringen av sitt eget skolarbete och undervisningens utformning. Både förskola och fritidshem behöver också bli bättre på att informera om målen för verksamheten och hur verksamhetens innehåll förhåller sig till dessa mål.
6. Mål och utvecklingsarbete 2011
På samma sätt som 2010 har barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden 2011 till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som kommer att ske i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som har prioriterats för 2011 är:
1. Implementering av ny Skollag
2. Implementering av nya läroplaner och gymnasiereformen 3. Systematiskt kvalitetsarbete
4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling
7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet
9. Fritidshemmens verksamhet 10. Skapande skola
11. Uppföljning av nya SYV-organisationen 12. Utbildning och program för ledarskap
2
5
Inledning
Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i
Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera.
1. Redovisningens upplägg
Istället för att presentera varje verksamhetsform för sig utgår huvudrubrikerna från den röda tråden i kvalitetsarbetet med mål, resultat och utvärdering samt utveckling och åtgärder. Varje aktuell verksamhetsform presenteras under varje rubrik. Detta upplägg på kvalitetsredovisningen är valt med tanke på att Vallentuna har en
helhetssyn på all verksamhet från förskolan upp till gymnasieskolan. Målen är till stor del gemensamma och uppföljning och utvärdering utgår ofta från att se samband över årskurser och stadier. Genomförda och planerade utvecklingsinsatser berör ofta flera olika verksamhetsformer. Detta är ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt där alla drar åt samma håll, och på så sätt skapa bättre resultat på sikt.
Redovisningen inleds i kapitel 3 med att utbildningsverksamhetens organisation och omfattning beskrivs. Bland annat beskrivs antal elever i olika verksamhetsformer och dess fördelning på olika huvudmän, personaltäthet och personalens utbildningsnivå.
Kapitel 4 beskriver de mål och det utvecklingsarbete som har bedrivits på kommunnivå under 2010.
I kapitel 5 finns en sammanställning över kunskapsresultaten, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen berörs till en liten del. Här finns också en kort sammanfattning av de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten. Dessa slutsatser ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som har prioriterats och planeras inför 2011.
Hur elever och vårdnadshavare upplever verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet sammanfattas i kapitel 6. Detta baserar sig på enkäter som genomförs årligen.
Utifrån kommunala mål, resultaten och andra utvärderingar har utvecklingsområden för 2011 prioriterats. Dessa, tillsammans med de kommunala målen beskrivs i det avslutande kapitlet.
Alla kommunuppgifter i redovisningen när det gäller mått för personal och resultat avser kommunal verksamhet om inte annat anges. Mått för Riket innefattar både kommunal och enskild/fristående verksamhet. Mått för förortskommuner innefattar endast kommunal verksamhet i dessa kommuner om inte annat anges.
2
6
2. Utbildningsverksamheternas mål
Utbildningsverksamheterna styrs av skollagen och läroplanerna. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för verksamheterna. 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag som ska börja tillämpas från och med 1 juli 2011.
I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns tre läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), samt läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94). Från och med 1 juli 2011 börjar den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) att gälla. Förskolans läroplan har revideras och ska börja tillämpas 1 juli 2011. Från och med detta datum finns även en läroplan för sameskolan.
De kommunala målen för utbildningsverksamheterna som fastställs av politiker i Vallentuna kommun, har satt fokus på utvalda områden i de nationella målen.
Uppföljning av de kommunala målen redovisas i barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamhetsberättelser. Den uppföljning och utvärdering som redovisas i kvalitetsredovisningen utgår däremot från de nationella målen för att bilden ska bli fullständig. Det utvecklingsarbete som är prioriterat och finns beskrivet i denna rapport har prioriterats utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar.
3. Kvalitetsarbetet i praktiken
Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Genom att uppföljningar och utvärderingar av föregående års resultat påverkar nya mål och vilka insatser som planeras knyts cirkeln ihop.
Figur 1: Faser i kvalitetsutveckling.
Planera
2
7
3.1 Planera
I planeringsfasen fastställs målen för verksamheten. Med utgångspunkt från de nationella målen i läroplanen formulerar politiker i nämnderna mål för alla de kommunala verksamheterna. Varje förskola, skola och fritidshem bör också diskutera hur de nationella målen kan förtydligas och konkretiseras i den egna verksamheten och formulera egna mål för verksamhetsåret. Både politiker och verksamheterna utgår från utvärderingar och analyser av föregående års resultat när man sätter nya mål.
Med stöd av t.ex. nyckeltal görs en beskrivning av nuläget och hur man förhåller sig till det önskvärda läget (målet). Utifrån nuläget formuleras strategier och planer för hur man ska nå målen. Åtgärder och förändringar som man planerar att genomföra för att förbättra dokumenteras. Hur och när uppföljning ska ske är viktigt att besluta redan i detta skede.
3.2 Följa upp
Uppföljning av förskola, skola och fritidshem sker genom att fortlöpande samla in uppgifter relaterade till mål, strukturella förutsättningar, arbetssätt och
framgångsfaktorer för goda resultat. Detta material ligger till grund för utvärdering, som till skillnad från uppföljningarna innehåller analys och värdering. Förvaltningen samlar in en stor mängd data under året som sedan sammanställs och utgör underlag för utvärdering både på kommunal nivå och på varje enhet. Uppföljning sker genom:
insamling och sammanställning av personal-/elevstatistik
insamling och sammanställning av kunskapsresultat, t.ex. betyg, prov och bedömningar
enkäter (till elever, vårdnadshavare och medarbetare) inspektioner från Skolverket
tillsyn av enskilda förskolor
enheternas egna uppföljningar, t.ex. självvärderingar, pedagogisk dokumentation, kollegiala observationer
Uppföljningarna sammanfattas bland annat i nyckeltal som i detta sammanhang står för mått som belyser viktiga aspekter i verksamheterna på ett överskådligt sätt.
Nyckeltalen är utvalda utifrån vad som är väsentligt för att målen ska kunna uppfyllas, så kallade framgångsfaktorer, samt viktiga mått som beskriver resultat i förhållande till mål i läroplanen eller i den kommunala verksamhetsplanen. Exempel på nyckeltal är meritvärde, andel elever som nått kravnivån på nationella prov eller andel nöjda elever i elevenkäten. Nyckeltalen ska ge stöd vid utvärderingen samt ge överblick och tydliggöra verksamheten.
2
8
3.3 Utvärdera
Uppföljningarna ligger till grund för utvärdering och analys både på kommunal nivå och på enhetsnivå. Värderingen sker i förhållande till mål i läroplan, lokal
verksamhetsplan och till enhetens egna prioriterade mål.
En analys av resultat och måluppfyllelse ingår också i utvärderingen. Syftet med analysen är att skapa förutsättningar för att de åtgärder man beslutar att genomföra är relevanta och trovärdiga. Erfarenhetsbaserad kunskap om den egna verksamheten är därför en viktig utgångspunkt. På förvaltningsnivå kan organisation, resurser, gemensamma satsningar och övergripande målsättningar vara områden som diskuteras vid utvärderingen. På enhetsnivå sätts organisation och arbetssätt på den enskilda enheten i fokus. Samband mellan förutsättningar, arbetssätt och resultat bör diskuteras. Frågeställningar kring vilka insatser som har givit effekt och vilka som inte har det, ger vägledning till vad man behöver göra för att utveckla verksamheten vidare. Vilken inverkan undervisningens utformning och organisation har haft på resultaten samt pedagogens betydelse är frågor som behöver lyftas och diskuteras.
Figur 2: Förhållandet mellan förutsättningar, det pedagogiska arbetet och lärande och utveckling, vilka påverkar kvaliteten i skolan.
3.4 Verksamheternas respektive förvaltningens ansvar
Det är varje förskolas och skolas ansvar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin verksamhet. I skolornas kvalitetsredovisningar redovisas förutom utvärdering mot nationella mål och riktlinjer, utvärdering av skolans egna mål och valda utvecklingsområden. Dessa områden bör grunda sig på en analys av den egna skolans/förskolans resultat i olika former av uppföljningar.
Förvaltningens ansvar i kvalitetsarbetet är att följa upp att verksamheterna uppfyller de mål, krav och riktlinjer som finns och att se till att de har de förutsättningar som krävs för att nå dessa mål. Förvaltningen följer också upp, utvärderar och genomför åtgärder och insatser på en övergripande nivå utifrån de kommunala målen och de nationella styrdokumenten.
2
9 Förvaltningen behöver också stödja enheterna i deras kvalitetsarbete på olika sätt.
Detta görs bl.a. genom att:
tillhandahålla en struktur och ett system för kvalitets- och utvecklingsarbetet, genomföra uppföljningar och ta fram underlag för skolornas, förskolornas och fritidshemmens utvärderingar,
samordna gemensamma satsningar och projekt som till exempel viss kompetensutveckling,
föra en dialog och ge feedback till enheterna utifrån deras resultat och specifika behov av utveckling,
lyfta och sprida goda exempel på framgångsrika arbetssätt,
hålla sig informerad om förändringar inom området som genomförs på nationell nivå samt informera verksamheterna om dessa.
Kommunen samverkar också med andra kommuner kring kvalitetsarbete och kvalitetsfrågor.
3
10
Organisation och omfattning
I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i
grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god.
1. Organisation
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem, öppen förskola och ungdomsmottagning.
Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning.
En målsättning för kommunens skolor är att skapa goda förutsättningar för en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Nya skolor planeras utifrån ett F-9 perspektiv och gamla skolor byggs om för F-9 om elevunderlag finns och budget så medger.
I Vallentuna finns tretton grundskolor och en gymnasieskola, varav tre grundskolor är fristående. Dessutom finns särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd inom Resurscentrums verksamhet.
Det finns tolv kommunala förskolor och 30 enskilda. Som ett alternativ till förskola finns sex kommunala familjedaghem och tre enskilda. (T.o.m. oktober 2010 fanns fyra enskilda familjedaghem). De kommunala förskolorna och familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en grundskola.
Särskolan i Vallentuna har en enhet för träningssärskola och en enhet för grundsärskola. Den senare är till större del integrerad på Bällstabergsskolan.
Dessutom finns en fristående särskola.
3
11 Figur 3: Barn- och ungdomsförvaltningens enheter.
Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan och erbjuds barn i förskoleklass till och med åk 6.
Förvaltningens Resurscentrum (RC) har det övergripande uppdraget att organisera specifika elevvårdsinsatser i syfte att skapa optimala utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De organiserar också modersmålsundervisning och ansvarar för skolhälsovården och ungdomsmottagningen samt särskilda
skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd samt förberedelseklassen för nyanlända elever.
Vallentuna gymnasium hade 2010 följande program;
Naturvetenskap
Samhällsvetenskap (ekonomi-, kultur-, språk-, sam-, Asperger-) Beteendevetenskap
Vuxenutbildning sker genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO) som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm och Vallentuna.
2. Ledning
Varje skola leds av en rektor tillsammans med skolans ledningsgrupp.
Ledningsgruppen består av rektor och arbetslagsledarna samt i vissa fall av
administrativt ansvarig personal. Arbetslagsledarna leder arbetslag med pedagoger.
Organisationen med arbetslagsledare innebär en bättre kommunikation mellan verksamhet och ledning. För medarbetarna innebär det också att de blir sedda i vardagsarbetet och får ett nära ledarskap.
Bällstabergsskolan 1 förskola, 3 famdagh, F-9
Karlbergsskolan 2 förskolor, 3 famdagh,
F-6, Särskola
3
12 Ett tydligt och väl fungerande ledarskap samvarierar med goda studieresultat för eleverna, vilket medför att det är viktigt både för skolan och för förvaltningen att utveckla ledarna. Vallentuna erbjuder stöd och utbildning inom ledarskap genom kommunens ledarutvecklingsprogram och andra utbildningar.
3. Barn och elever
3.1 Antal barn och elever efter huvudman
Verksamhet i Vallentuna kommun efter huvudman
Tabell 1: Antal enheter samt antal barn/elever i förskolor och skolor i Vallentuna kommun, oktober 2010.
1 Kommunen har inte någon uppgift på totala antalet barn och elever i enskild/fristående verksamhet, utan endast antalet elever från Vallentuna.
3
13
3.2 Fördelning av barn och elever per huvudman
Figur 4: Barn/elever folkbokförda i Vallentuna, med uppdelning efter huvudman, oktober 2010.
Utbudet i kommunen samt elevernas ålder spelar roll för hur stor andel av barnen och eleverna som går i kommunal respektive enskild eller fristående verksamhet. I
förskolan är 71 % av enheterna enskilda. I grundskolan finns betydligt färre alternativ för de som vill välja en friskola. Få barn i de yngre åldrarna går utanför kommunen. I gymnasieskolan väljer betydligt fler elever att gå i en skola i en annan kommun.
Fördelningen med 1/3 i den egna kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med hur det ser ut i genomsnitt även bland övriga kommuner i Stockholms län.
33%
66%
0% 1%
Förskola
Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun
45%
53%
0% 2%
Familjedaghem
Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun
93%
6%
0% 1%
Förskoleklass
Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun
81% Kommunal annan kommun Fristående annan kommun
75%
7%
4% 14%
Särskola
Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun
30%
29%
41%
Gymnasieskola
Kommunal Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun
3
14
3.3 Förändring över tid av andel barn och elever i fristående verksamhet
Av barnen i Vallentuna som är inskrivna i familjedaghem har andelen som går i enskild verksamhet ökat kraftigt. Detta beror på att ett flertal kommunala
familjedaghem har lagts ner. Antalet barn som är inskrivna i familjedaghem har som följd av detta minskat och andelen i enskild verksamhet ökat.
Av eleverna folkbokförda i Vallentuna i gymnasieskola har andelen som går i
Vallentuna gymnasium minskat. Det är dock vanligt i kommuner i Stockholms län att ungefär 1/3 av eleverna går i kommunens egna gymnasieskolor, eftersom det är relativt enkelt att förflytta sig över kommungränserna.
Verksamhet Andel i enskild/fristående verksamhet (%)
2008 2009 2010
Förskola 66 68 67
Familjedaghem 30 40 55
Förskoleklass 8 8 7
Grundskola 16 16 16
Särskola 19 24 21
Gymnasieskola 39 32 30
Tabell 2: Andel barn och elever folkbokförda i Vallentuna i enskild/fristående verksamhet 2008-2010.
3.4 Andel barn i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass
Andel barn i barnomsorg och fritidshem är högre i Vallentuna jämfört med Riket.
Jämfört med förortskommuner har Vallentuna en högre andel barn i barnomsorg, men en lägre andel barn i fritidshem 6-9 år. När det gäller barn 10-12 år inskrivna i fritidshem har Vallentuna en märkbart högre andel. Detta kan bero på att Vallentuna har en bra verksamhet även för äldre barn, men också att Vallentuna saknar öppen fritidsverksamhet för den här gruppen.
3
15 Vallentuna Riket
Förorts-komm.
2008 2009 2010 2010 2010
Andel barn 1-5 år inom barnomsorg (%) 89 89 89 86 87
Andel barn 6-9 år i fritidshem (%) 85 85 86 82 89
Andel barn 10-12 år i fritidshem (%) 22 23 26 15 20
Andel barn 6 år i förskoleklass (%) 95 95 99 96 94
Tabell 3: Andel barn folkbokförda i Vallentuna i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass 2008-2010.
3.5 Antal barn per avdelning i förskola och fritidshem
Grupperna i fritidshemmen som barnen tillhör rent organisatoriskt är mellan 40-60 barn. Detta beror på att fritidshemmen är en integrerad del av grundskolan och skolans organisation i arbetslag styr vilken grupp barnen tillhör även på fritids. Detta ger kontinuitet och sammanhang för barn och personal. Verksamheten i praktiken sker dock ofta i mindre grupper inom avdelningen.
Verksamhet Vallentuna Riket
Förorts-komm.
2008 2009 2010 2010 2010
Förskola totalt Barn/avdelning
17,5 17,3 17,3 16,9 16,9
Fritidshem Barn/avdelning
51,8 54,7 60,5 38,1 42,7
Tabell 4: Antal barn/avdelning i förskola och fritidshem okt 2008- 2010.
3
16
4. Personal
4.1 Behörighet och utbildning
Andelen personal i förskolan med högskoleutbildning har återgått till den nivå den var 2008 efter en nedgång under 2009. Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är tio procentenheter. Det råder också stor skillnad mellan olika förskolor, både kommunala och enskilda.
Alla lärare som erbjuds en fast anställning av kommunen ska vara behöriga lärare. De av lärarna som inte räknas som lärare med uttagen examen i tabellen ovan kan vara nyutexaminerade lärare, lärare som endast har fåtal poäng kvar till fullständig utbildning m.fl. Med anledning av nya behörighetskrav i den nya Skollagen kommer skolorna och kommunen göra en fullständig inventering av alla lärares utbildning och behörighet.
Fritidshemmens mål är att öka andelen anställda med pedagogisk
högskoleutbildning, men det är mycket svårt att få tag på utbildade fritidspedagoger.
Vissa fritidshem inom kommunen har dock lyckats bra och har en hög andel personal med högskoleutbildning. Brist på utbildad personal försvårar bland annat
utvecklingsarbetet mot fritidshemmets nationella mål och uppdrag, något
Skolinspektionen påpekade behöver förbättras. För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten krävs god kännedom om målen, barns utveckling och lärande och kompetens att anpassa den pedagogiska miljön och arbetet i verksamheten efter det.
Vi vill ändå understryka att fritidshemmen ser att personalens engagemang oavsett utbildningsnivå är av stor vikt för barnens trygghet, trivsel och lärande.
3
17
Verksamhet Vallentuna Riket
Förorts-komm.
2008 2009 2010 2010 2010
Förskola totalt Andel (%) ped. högsk.utb.
38 32 37 54 44 Andel (%) utbild. arbete med barn
68 83 77 76 76
Andel (%) lärare med uttagen examen
Andel (%) lärare med uttagen examen
83 79
Tabell 5: Utbildningsnivån i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola 2008- 2010. (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år).
3
18
4.2 Personaltäthet
Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom
Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom