Power distance

Power distance är en av de dimensioner där just Ryssland utmärker sig med ett högt index. Ryssland har tilldelats 93 i indexet vilket tyder på att den ryska kulturen har en acceptans mot stora maktdistanser och tydlig hierarki.Slutsatser kring detta har kunnat dras till följd av undersökningar där man tillfrågat befolkningen hur ofta de upplever särbehandling på grund av maktdistans samt deras attityd gentemot ett mer enväldigt och auktoritärt ledarskap och beslutsfattande samt deras efterfrågan på detsamma.152 Ryssland med 93 i index på den här skalan ligger därmed bland de som i högst

utsträckning stämmer in på ovan beskrivning.153 Det tyder på att den ryska kulturen har en acceptans mot att makt fördelas ojämnt samt att man förväntar sig av makthavare att på ett auktoritärt vis fatta beslut och ge order.154 Applicerar man den här informationen på den aktuella händelsen så förstås att de uppenbara makthavare som finns i situationen egentligen är WADA. De har makt och auktoritet att avgöra både RUSADAs framtid samt Rysslands deltagande i internationella tävlingar. Som diskuterat i avsnittet om defeasibility hänvisar Kamaev mycket till WADA i RUSADAs presskonferens. Man menar exempelvis flera gånger att man på RUSADA arbetar nära WADA. ”Som jag sa, vi förbereder svar på dessa frågor och vi kommer att hålla kontakt med våra kollegor från WADA, ge förklaringar till dem och försöka en gång till visa vår ställning.”155 Det här uttalandet tolkas uttrycka corrective action. Budskapet: ”Vi jobbar under WADAS

151 _{Geert Hofstede, ”Country comparison: Russia”, <https://geert-hofstede.com/russia.html>, hämtad}

2017-05-06.

152 _{Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010, s. 56.} 153 _{Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010, s. 57.} 154 _{Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010, s. 56.} 155 _{Bilaga 2, stycke S:12.}

regler och order”156 _{tolkas som bolstering. Han hänvisar ytterligare till WADAs} maktövertag i S:42 då Kamaev yttrar: ”Om vi talar om rättsliga möjligheter så kan WADA stoppa vilket laboratoriums verksamhet som helst, det är sant”. Han markerar då hur deras ställning är underordnad WADA samt hur de har rapporteringskrav gentemot WADA. Med tanke på Rysslands höga power distance-index och därmed deras acceptans och efterfrågan på hierarki är det inte helt omöjligt att Kamaev lyfter fram relationen mellan RUSADA och WADA ur just maktperspektivet.

I det här avsnittet kan samma budskap som användes under defeasibility, bolstering och corrective action tillämpas för att förstås genom de kulturella egenskaperna. Vanan av tydlig hierarki och en efterfrågan på auktoritär styrning som återfinns under power distance-aspekten blir tillämpbar i den här diskussionen. Vid S:70 finns budskap där RUSADA hänvisar till WADAs ansvar att utreda processen: ”Trots det har vi fått en begäran från World Anti-Doping Agency (WADA) till att ge svar och förklaringar och även på det som gäller WADA’s Oberoende Kommissionens arbete innan den 18e, då det kommer vara ett stort WADA-möte i USA och där de kommer att granska frågan om RUSADA’s motsvarighet till WADA’s kodex.” Trots att det gäller RUSADAs angelägenheter hänvisar de till WADAs arbete med processen. På så vis visar RUSADA i sin presskonferens att de är medvetna om sin underordnade ställning gentemot WADA och genom defeasibility (markera avsaknad av kontroll/information) hänvisar RUSADA till att de inte har makten över WADAs processer. De påpekar hur de tar order från WADA och när de gör detta stämmer de således överens med den attityd till hierarki som den här kulturella dimensionen menar att Ryssland har.

Ett annat uttryck för acceptans och tillämpning av maktutövning återfinns i stycke T:38 där Kamaev menar hur Ryssland är det land i världen som i störst utsträckning utdelar sanktioner relaterade till dopingöverträdelser.157 Samma budskap har i S:88 översatts till ”Ryska byrån har tillämpat sanktioner mot sådana personer mer än någon annan i

världen”.158 Denna maktutövning är därmed inte kopplad till WADA utan ett budskap som visar att de själva utövar makt samt acceptans mot auktoriteters maktutövning. Av

156 _{Bilaga 3, stycke T:13.} 157 _{Bilaga 3, stycke T:38.} 158 _{Bilaga 2, stycke T:88.}

teorin att döma finns en acceptans mot att passivitet och underkastelse inför auktoriteter är accepterat samt förväntat.159 _{Ett land med högt power distance index sätter enligt} teorin ofta värde på egenskaper så som lydnad, respekt för auktoriteter samt att man tar order från överordnade.160 Med tanke på den här redogörelsen kan både defeasibility, bolstering och corrective action förklaras med maktdimensionen. Ett annorlunda agerande, exempelvis tillämpning av denial samt ignorans gentemot WADAs

restriktioner, hade kanske uppfattats som högst kontroversiellt med tanke på Rysslands höga index i den här dimensionen. Det är således intressant att påpeka hur RUSADA motsvarar den ryska synen på makt i sin kommunikation. Det går dock inte att säga detsamma om deras hantering av antidoping-verksamheten då deras felaktiga handlande inte tyder på varken respekt för regler eller lydnad gentemot auktoriteter. Power

distance index har således bidragit till intressanta reflektioner och fått en central roll i den här analysen.

9.2.2. Individualism

Rysslands index i den här mätningen är 39 vilket Hofstede skriver är relativt lågt. I praktiken betyder det att de är mer kollektivistiska i sitt tankesätt.161 Ett kollektivistiskt tankesätt talar för att man hanterar sin kommunikation gemensamt och då inte hänger ut enskilda personer. Att ange enskilda personer som skyldiga görs heller inte i det aktuella fallet utan RUSADA behandlar ämnet mer övergripande under presskonferensen.

Förklaringen till det grundar sig troligtvis inte bara i de kulturella egenskaperna. Vigsø skriver att den strategi som infinner sig i ett uttalande alltid är svar på en kategoria och är därför på sätt och vis en enhet och bör förstås ihop.162 Kategorian i form av både dokumentären och McLaren-rapporten tyder på att det handlar om systematiskt felaktig hantering av antidopingärenden, med andra ord finns det troligtvis inga enskilda

nyckelfigurer utan det har handlat om ett kollektivt agerande. Alternativt att dessa nyckelfigurer är svåra att urskilja, möjligtvis till följd av ett kollektivistiskt tankesätt som inte ämnar hänga ut enstaka personer. Den här kulturdimensionen har därmed lett fram till vissa insikter men anses för resultatet i stort inte vara den mest centrala.

159 _{Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010, s. 72.} 160 _{Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010, s. 72, 76.}

161 _{Geert Hofstede, ”Country comparison: Russia”, <https://geert-hofstede.com/russia.html>, hämtad}

2017-03-20.

9.2.3. Masculinity

Exempel på kulturella egenskaper som återfinns i den här dimensionen är fokus på konkurrens och vinst som kopplas till de maskulina kulturerna medan livskvalitet och omtanke gentemot andra kategoriseras feminint.163 Ryssland placerar sig relativt lågt på skalan med ett index på 36 vilket betyder att de är närmre de feminina kulturerna snarare än de maskulina. Det skulle betyda att den ryska kulturen inte är särskilt

benägen att fokusera på vinst, status eller prestationer. En sådan aspekt upplevs inte lysa igenom i kommunikationen. Det upplevs snarare som att man i Ryssland har ett fokus på vinst och prestation då bolstering konstaterades vara en av de mest förekommande strategierna/taktikerna då man många gånger genom presskonferensen hänvisar till att man agerat väl inom verksamheten. Ett exempel är då Kamaev menar att man i stor utsträckning tillämpar sanktioner mot atleter och därmed sköter verksamheten korrekt.164

Att Ryssland hanterat sin antidopingverksamhet felaktigt tyder ju dessutom på en strävan efter vinst och status, som enligt teorin anses maskulint. Den aspekten går utom ramarna för den här krisretoriska analysen. Det kan dock anses vara ett gott exempel på varför masculinity-dimensionen är mindre tillämpbar då den inte bringar förståelse och förklaring till kommunikationen utan snarare väcker frågetecken. Hofstede gör en liknande problematisering som skriver ”Russia’s relatively low score of 36 may surprise with regard to its preference for status symbols, but these are in Russia related to the high Power Distance”.165 Här menas att man bör förstå den ryska kulturens strävan efter status och vinst utifrån maktdimensionen snarare än maculinty-dimensionen.

Maktdimensionen som behandlades i tidigare avsnitt är mycket stor i Ryssland och kan på så vis kopplas till en strävan efter att markera makt med hjälp av vinst och prestation. I den här diskussionen är därför samma exempel som återfinns under bolsteringavsnittet aktuella. Att man påpekar god prestation syns i yttrande som ”Vi har samma system,

163 _{Geert Hofstede, ”Country comparison: Russia”, <https://geert-hofstede.com/russia.html>, hämtad}

2017-03-25.

164 _{Bilaga 2, stycke S:88.}

165 _{Geert Hofstede, ”Country comparison: Russia”, <https://geert-hofstede.com/russia.html>, hämtad}

som jag sa tidigare motsvarar RUSADA, WADA’s regelverk helt”166 _{samt ”Jag vill} börja med att säga att den ryska byrån (RUSADA) har följt och följer WADA’s regler och riktlinjer”.167 Sammanfattningsvis väcker dimensionen välkommen

problematisering av resultatet. Detta för att tillämpningen av bolstering och Rysslands prestationsfokus bör, enligt Hofstede, härledas till maktdimensionen.

Masculinitydimensionen har givit upphov till givande reflektion samt viss kritik gentemot Hofstedes teori. Dimensionen är således inte den mest centrala för den här analysen.