Prövning av antaganden

 Antagande 1: Omfattande information om sjukfrånvaro resulterar i låg sjukfrånvarograd.

 Resultatet av prövningen av antagandet är att dokumentation av sjukfrånvaro sker i alla undersökta organisationer, men omfattningen i sig varierar. På grund av att vissa organisationer har en låg grad av dokumentation samt en låg sjukfrånvarograd förkastas antagandet.

 Antagande 2: Intern rapportering av sjukfrånvaro resulterar i låg sjukfrånvarograd.

 I prövningen för det här antagandet framkom det att den interna rapporteringen av sjukfrånvaro sker i hög utsträckning hos de studerade organisationerna med låg sjukfrånvarograd. Det här resulterar i att antagande 2 bekräftas.

 Antagande 3: Kostnadsmedvetenhet kring sjukfrånvaro resulterar i en låg sjukfrånvarograd.

 För prövningen av det här antagandet är resultatet att kostnadsmedvetenhet kring sjukfrånvaro förekommer i en betydande majoritet hos de studerade organisationerna. Det här gör att antagande 3 bekräftas.

5 Slutsats

I följande kapitel presenteras de slutsatser som kan fastställas utifrån den empiriska undersökningen och tidigare teori. Vidare presenteras även förslag till vidare forskning inom området.

Stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat specifikt på hur organisationer ska arbeta hälsofrämjande. Den aktuella studien har istället fokuserat på det interna arbetet innan hälsofrämjande arbete kan införas, det vill säga vägen från att sjukfrånvaro uppstår tills dess att eventuella åtgärder vidtas. Studiens teoretiska referensram lyfter vikten av ett välfungerande sjukfrånvaroarbete. Sammanställningen av insamlad empirisk data visar delvis på en bekräftelse av tidigare presenterad teori inom området.

Den genomförda studien ämnar svara på frågan om vilka interna organisatoriska faktorer som påverkar utfallet av organisationers arbete med sjukfrånvaro. Resultatet för den genomförda studien visar att samtliga av de tidigare identifierade organisatoriska faktorerna har viss samvariation med låg sjukfrånvarograd. En låg sjukfrånvarigrad som indikerar på en fördelaktig sjukfrånvarosituation. Sambandet är dock inte lika distinkt som tidigare antagits. Anledningen till att sambandet inte är lika tydligt som tidigare antagits grundar sig i att studien enbart har identifierats ett positivt samband mellan låg sjukfrånvarograd och de organisatoriska faktorerna. Inget motsatt samband har således varken bekräftas eller dementeras, där en dålig sjukfrånvarosituation eventuellt präglas av bristande sjukfrånvaroarbete. Syftet med uppsatsen är att diagnostisera vilka interna faktorer som påverkar sjukfrånvaron inom en organisation. Syftet har delvis uppfyllts genom att studien visar att samtliga interna faktorer framträder vid låg sjukfrånvarograd.

Den genomförda studien visar att den omfattning som organisationer dokumenterar sjukfrånvaroinformation inte är avgörande för sjukfrånvarosituationen, vilket också innebär att vilken information som dokumenteras är obetydligt. Det som är avgörande för sjukfrånvarosituationen är att någon information dokumenteras överhuvudtaget. Inte heller specifikt vem den dokumenterade informationen rapporteras till är centralt eftersom studien visar att det inte är avgörande för utfallet av sjukfrånvaroarbetet.

Studien visar istället att det viktiga är att rapporteringen sker i någon form. Beräkningar av kostnaderna kan också konstateras ha viss samvariation med låg sjukfrånvarograd,

eftersom en tydlig majoritet av de studerade organisationerna beräknade kostnaderna.

Ett intressant fynd angående intern rapportering är att viss information som rör sjukfrånvaro rapporteras internt, men där kostnaderna inte rapporteras ens i närheten i samma utsträckning. Eftersom samtliga studerade organisationer för den här studien har låg sjukfrånvarograd är det svårt att avgöra om anledningen beror på att det finns ett icke-befintligt behov av att rapportera kostnaderna på grund av den rådande situationen.

Där sjukfrånvarokostnaderna inte utgör en stor del av orgnisationernas totala personalkostnader. Ytterligare forskning bör förslagsvis genomföras på organisationer med hög sjukfrånvarograd. Genom forskning på organisationer med betydligt sämre sjukfrånvarosituation än de aktuella i den här studien, kan avgöras om intresset för sjukfrånvarokostnaderna är lika svalt i båda fallen.

Eftersom samtliga av de studerade organisationerna har låg sjukfrånvarograd har inte ett motsatt samband inom de utvalda teoretiska områdena kunnat prövas i den empiriska undersökningen. Utifrån den aktuella studien kan enbart ett ytrande göras om vilka organisatoriska faktorer som samvarierar med en god sjukfrånvarosituation. Ytterligare forskning krävs därför för att eventuellt bekräfta det motsatta sambandet där avsaknaden av informationsinsamling, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet eventuellt leder till en dålig sjukfrånvarosituationen som präglas av hög sjukfrånvarograd.

Trots studiens bristande respondentunderlag samt att det enbart går att bekräfta faktorernas samvariation med låg sjukfrånvarograd, anses resultatet för studien ha en viss praktisk relevans. Det faktum att det finns en samvariation mellan låg sjukfrånvarograd och ett välutformat arbetssätt kring sjukfrånvaro är av stor vikt för organisationer att ta del av. Organisationer kan genom vetskapen om samvariationen sätta värde på specifika delar i arbetsprocessen kring sjukfrånvaro, vilket i slutändad resulterar i en effektivare verksamhet. För att öka fyndens användbarhet för fler organisationer behöver studien ytterligare komplettering, där en mer djupgående undersökning beskriver samvariationen ur fler synvinklar. De fynd som studien har resulterat i är det organisationer med en god sjukfrånvarosituation och låg sjukfrånvarograd som har mest användning för. Genom vetskapen av att ett strategiskt arbetssätt innehållande god dokumentation, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet samvarierar med låg sjukfrånvarograd, kan organisationer med låg sjukfrånvarograd motivera ett fortsatt strategiskt arbetssätt gällande sjukfrånvaro.

Referenser

Alexis, O. (2011). The management of sickness absence in the NHS. British Journal Of Nursing, 20(22), 1437-1442.

Al-Mamary, Y. H., Shamsuddin, A. & Aziati, N. (2014). Factors Affecting Successful Adoption of Management Information Systems in Organizations towards Enhancing Organizational Performance. American Journal of Systems and Software, 2(5), 121-126.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligheten. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson B. K., Björk, T., Frykhammar, K., Karlsson Håål, E. & Lundqvist, P. (2016).

Fakta om löner och arbetstider 2016. Stockholm: Svensk Näringsliv.

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/R

apporter/fakta-om-loner-och-arbetstider-2016_647667.html/BINARY/Fakta%20om%20l%C3%B6ner%20och%20arbetstider%2 02016.pdf [2017-03-22].

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2011). Den nya ekonomistyrningen. 4. uppl.

Malmö: Liber.

Betänkande 2010/11: CU3. Enklare redovisning.

Berntson, E. (2016). Enkätmetodik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.

Buckland, M. (1991). Information and information systems. New York: Greenwood Press.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl.

Stockholm: Liber.

Choo, C. (1995). Information management and intelligent organization. Medford:

Information today, Inc.

Chu, C., Driscoll, T. & Dwyer, S. (1997). The health-promoting workplace: An integrative perspective. Australian & New Zealand Journal Of Public Health, 21(4), 377.

Demou, E., Brown, J., Sanati, K., Kennedy, M., Murray, K. & Macdonald, E. B. (2016).

A novel approach to early sickness absence management: The EASY (Early Access to Support for You) way. Work, 53(3), 597-608. doi:10.3233/WOR-152137.

Denscombe, M. (2003). The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects. 2. uppl. London: Open University Press.

Feldman, M. & March, J. (1981) Information in Organizations as Signal and Symbol.

Administrative Science Quarterly, 26(2) 171-186. DOI: 10.2307/2392467.

Fisher, M. & Marshall P., A. (2009). Understanding descriptive statistics. Australian Critival Care, 22 (2), 93-97.

Groves, R. M. (red.) (2004). Survey methodology. Hoboken, NJ: Wiley-Interscience.

Haddadpoor, A., Taheri, B., Nasri, M., Heydari, K. & Bahrami, G. (2015). Process Documentation: a Model for Knowledge Management in Organizations. Materia Socio Medica, 27(5), 347-350. DOI: 10.5455/msm.2015.27.347-350.

Holme, I. M., Solvang, B. K (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. [rev och utök.] Studentlitteratur: Lund.

Hägglund, P. & Johansson P. (2016). Sjukskrivningarnas anatomi - en ESO-rapport om drivkrafterna i sjukförsäkringssystemet (Rapport 2). Stockholm: Finansdepartementet.

http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2014/06/ESO_rapport-2016_2-160201.pdf. [2017-03-31].

Johanson, U. & Johrén, A. (2011). Personalekonomi idag. 2 uppl. Malmö: Liber AB.

Johnson, B. & Kleiner, B. (1987). Human Asset Accounting: Where Are We Today?

International Journal of Manpower, 8(4), 3.

Jones, D.M.C. (1973). Accounting For Human Assets. Management Decision, 11(3), 183-194.

Levesque, M. & Maillart, L. (2008). Business Opportunity Assessment With Costly, Imperfect Information. Engineering Management, IEEE Transactions on, 55(2), 279-291.

Liukkonen, P. (2006). Bemanningens ekonomi - om personal, ekonomi och ansvar förr och nu. 1 uppl. Norsborg: Oskar Media.

Liukkonen, P. (2003). Hälsobokslut - vägen mot bättre hälsa och bättre arbetsmiljö:

erfarenheter av genomförda hälsobokslut. 1. uppl. Norsborg: Oskar media.

Litchfield, I. & Hinckley, P. (2016). Factors influencing improved attendance in the UK fire service. Occupational Medicine, 66(9), 731. doi:10.1093/occmed/kqw156.

Lönnqvist, R. & Lind, J. (1998). Internredovisning och prestationsmätning. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Martinsson, C., Lohela-Karlsson, M., Kwak, L., Bergström, G. & Hellman, T. (2016).

What incentives influence employers to engage in workplace health interventions?.

BMC Public Health, 161. doi:10.1186/s12889-016-3534-7.

Mousavifard, F., Kazemi, M. & Ayoubi, A. (2016). Employees' Productivity and Automated Information System in Telecommunication Organization in Iran.

International Journal Of Management, Accounting & Economics, 3(3), 211-221.

Premkumar, G. & King, W. R. (1992). An Empirical Assessment of Information Systems Planning and the Role of Information Systems in Organizations. Journal Of Management Information Systems, 9(2), 99-125.

Proposition 2002/03:6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro.

Proposition 2009/10:235. Enklare redovisning.

Regeringen (2016). Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/socialforsakringar/atgardsprogram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro/ [2017-03-22].

SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen.

Skald, S., Johansson, C., Lycken, B. & Arborén, S. (2016). Previas handbok för ett

bättre arbetsliv. Previa.

http://www.previa.se/upload/Handboken/Previas%20handbok%20för%20ett%20bättre

%20arbetsliv%202016.pdf [2017-03-22].

Stoetzer, U., Bergman, P., Åborg, C., Johansson, G., Ahlberg, G., Parmsund, M., &

Svartengren, M. (2014). Organizational factors related to low levels of sickness absence in a representative set of Swedish companies. Work, 47(2), 193-205. doi:10.3233/WOR-2012-1472.

Tannenbaum, S.I. (1990). Human Resource Information Systems: User Group Implications. Journal of Systems Management, 41 (1), 27.

Tillväxtverket (2016). När en anställd blir sjuk. Skatteverket, Tillväxtverket &

Bolagsverket.

https://www.verksamt.se/driva/anstalla/sjukskrivning/nar-en-anstalld-blir-sjuk [2017-04-20].

Wilson, T.D. (1981). On user studies and information needs. Journal of Documentation.

37(1), 3-15.

Bilaga 1 Operationalisering

Teoriavsnitt Fråga Frågans syfte Källa

Bakgrundsfråga Vänligen ange

Bakgrundsfråga Vad har företaget för sjukfrånvarograd?

Bakgrundsfråga Ge en kort beskrivning av hur kulturen kring

Information Varför dokumenteras Information Vilka har varit med och

utformat vad som ska Information I vilken form är det

interna systemet för

Intern

Kostnads- medvetenhet

Är sjukfrånvaro- kostnaden en del av den

information som rapporteras internt?

Identifiera om kostnader är lika viktigt att rapportera som övrig

sjukfrånvaro- information.

Jones (1973), Litchfield &

Hinckley (2016), Haddadpoor et

al. (2015)

Kostnads- medvetenhet

Vad används beräkningarna av

sjukfrånvaro- kostnaden till?

Identifiera om kostnader för sjukfrånvaro

används som beslutsunderlag.

Demou et al.

(2016), Litchfield &

Hinckley (2016), Haddadpoor et

al. (2015)