7 Säkerhetens form
7.3 Prövning av säkerhetens form vid gruvverksamhet
Förslag: En verksamhetsutövare som ska ställa säkerhet enligt villkor i ett tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning ska till Riksgäldskontoret anmäla den eller de säkerheter som har ställts.
Om säkerheterna inte är betryggande för sitt ändamål ska Riksgäldskontoret förelägga verksamhetsutövaren om ändrade
eller ytterligare säkerheter. Om föreläggandet inte följs får Riks-gäldskontoret ordna så att betryggande säkerhet ställs på verk-samhetsutövarens bekostnad.
Om Riksgäldskontoret inte förelägger verksamhetsutövaren om ändrade eller ytterligare säkerheter, ska Riksgäldskontoret meddela verksamhetsutövaren att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida.
Riksgäldskontoret ska fortlöpande granska de ställda heterna och förelägga om nya eller ändrade säkerheter om säker-heterna inte är betryggande för sitt ändamål. Verksamhets-utövaren ska underrätta Riksgäldskontoret om säkerheten har sagts upp eller om andra omständigheter som är av betydelse för bedömningen av om säkerheterna är betryggande för sitt ändamål.
Skälen för förslaget
Riksgäldskontorets prövning av säkerhetens form
En säkerhet ska enligt den föreslagna 15 kap. 36 b § andra stycket miljöbalken godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.
Det är alltså sökanden som måste visa att den erbjudna säkerheten är tillräcklig och även i övrigt godtagbar, dvs. att tillhandahålla all den utredning som behövs för prövningen av detta (se prop.
2006/07:95 s. 108). Sökanden måste alltså presentera den utredning som är nödvändig för att Riksgäldskontoret ska kunna bedöma om säkerheten är betryggande tillsammans med att säkerheten anmäls till Riksgäldskontoret. För att prövningen ska fylla sitt syfte måste Riksgäldskontoret få kännedom om de villkor om säkerhet som finns i tillståndsdomen. Kraven på utredningen måste förstås anpassas till valet av säkerhet. En ny och obeprövad säkerhet ställer större krav på utredningen jämfört med mer lätthanterliga säker-heter som pant och borgen (jfr prop. 2006/07:95 s. 109).
Det är inte nödvändigt med något beslut om godkännande från Riksgäldskontoret. Det är tillräckligt och mer ändamålsenligt med en kontinuerlig övervakning av säkerheterna inom ramen för tillsynen. Om Riksgäldskontoret anser att säkerheterna inte framstår som godtagbara av något skäl, såsom försämrad kredit-värdighet hos utställaren eller verksamhetsutövaren, kan
Riksgälds-kontoret förelägga verksamhetsutövaren om komplettering. I ett sådant föreläggande kan Riksgäldskontoret t.ex. ställa krav på att villkoren för en ställd säkerhet ändras eller att ytterligare säkerheter ställs.
Alla former av säkerhet kan godtas under förutsättning att de är betryggande. Riksgäldskontorets uppgift är att utifrån det underlag sökanden redovisar göra en bedömning av om den eller de säkerheter som verksamhetsutövaren har valt är betryggande. Det är fråga om en bedömning i det enskilda fallet. Men en utgångspunkt vid denna bedömning är givetvis de föreskrifter som Riksgäldskontoret kan meddela om säkerhetens form. Av 5 § i förslaget till den nya förord-ningen följer också det grundläggande kravet att en säkerhet endast kan anses vara godtagbar om tillsynsmyndigheten kan ta den i anspråk för att utföra alla de åtgärder för att stänga, återställa och följa upp verksamheten som verksamhetsutövaren är skyldig att utföra.
Meddelande om att prövning har gjorts
Av avsnitt 6.5 framgår att förslaget till den nya regleringen innebär att ett tillstånd till en verksamhet som omfattas av krav på en avfalls-hanteringsplan för utvinningsavfall för sin giltighet är beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet. För att kunna ta tillståndet i anspråk måste alltså verksamhetsutövaren få besked om Riksgälds-kontoret vid sin prövning ansett att den säkerhet som ställts är betryggande för sitt ändamål. Det bör därför införas en bestämmelse med innebörd att Riksgäldskontoret ska meddela verksamhets-utövaren att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida.
Riksgäldskontorets löpande prövning av ställda säkerheter
Den föreslagna ordningen innebär att bedömningen av säkerhetens form och om säkerheten är betryggande för gruvverksamheter inte kommer att omfattas av rättskraft. Det i sin tur innebär att verksam-hetsutövaren när som helst kan redovisa nya säkerheter till Riks-gäldskontoret för bedömning och att RiksRiks-gäldskontoret när som helst kan förelägga verksamhetsutövaren att redovisa ändrade eller
ytterligare säkerheter. Jämfört med ett rättskraftigt avgörande av säkerhetens form och om den är betryggande skapar detta system en större flexibilitet som bättre tar hänsyn till att finansmarknaden utvecklas och att frågan om en säkerhet är betryggande varierar med verksamhetsutövarens finansiella ställning och andra omständig-heter på den finansiella marknaden.
Tidsgränser för prövning
I den föreslagna 7 § i den nya förordningen om säkerheter vid utvinningsverksamhet anges inte någon tidsgräns för när en säkerhet senast ska redovisas. Av förslaget till 15 kap. 36 a § miljöbalken framgår att tillståndets giltighet är beroende av att verksamhets-utövaren ställer säkerhet. Av förslaget till 22 kap. 25 h § miljöbalken framgår att en verksamhet varken får påbörjas eller drivas om inte godtagbar säkerhet har ställts. Verksamhetsutövaren måste därför i god tid före tillståndet tas i anspråk redovisa sina säkerheter till Riksgäldskontoret som ges möjlighet att granska dessa.
I förslaget till 8 § i den nya förordningen anges inte heller någon tidsgräns för när Riksgäldskontoret senast ska förelägga verksam-hetsutövaren att redovisa ytterligare säkerheter för det fall redo-visade säkerheter inte är betryggande. Om verksamhetsutövaren har redovisat säkerheter till Riksgäldskontoret innan tillståndsdomen fått laga kraft saknar Riksgäldskontoret i många fall möjlighet att ta slutlig ställning till om presenterade säkerheter är betryggande eftersom säkerhetens storlek kan vara föremål för prövning. Det kan också vara så att det har skett förändringar i bolagets finansiella ställning eller att verksamhetsutövaren har presenterat en ny typ av säkerhet som kräver mer ingående granskning för att kunna godtas.
Eftersom omständigheterna varierar från fall till fall är det inte ändamålsenligt att ange någon tidsgräns i bestämmelsen. Allmänna förvaltningsrättsliga principer gäller för handläggningen däribland kravet i 9 § förvaltningslagen (2017:900) om att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.