Resultatet från denna uppsats skulle kunna vara till hjälp för att förbättra befintliga skolmåltidsmiljöer samt vid nybyggnation. Det är av vikt att lyssna på och ta in vad
skolmåltidens gäster, nämligen barnen själva, säger om måltidsmiljön i grundskolan där de under nio år äter.
I denna studie har vi lyssnat på mellanstadieelevers åsikter om måltidsmiljön i
skolrestauranger. Det skulle även vara intressant att undersöka hur elever från låg- och högstadiet resonerar kring måltidsmiljön. Av fokusgruppintervjuerna med studiens
informanter framkom det att äldre elever kan ha en negativ påverkan på de yngre elevernas uppfattning av måltidsmiljön i skolrestauranger. Hyser de äldre eleverna liknande
uppfattningar om de yngre eleverna för skolans måltidsmiljö? Och har de äldre eleverna, med längre erfarenhet av att äta i skolrestauranger, fler synpunkter på måltidsmiljön än de yngre eleverna?
Det hade också varit intressant att genomföra fokusgruppintervjuer på fler än två skolor. Detta för att se hur uppfattningarna om måltidsmiljön ser ut med ett vidare objektiv, och för att kunna fånga upp fler tankar och åsikter. Det skulle även vara ytterst spännande att arbeta med barn som medforskare för att skapa nya måltidsmiljöer i skolrestauranger, av och för barn. En tanke som fanns vid början av denna uppsats var att även intervjua personer med
yrkeskoppling till offentliga och kommersiella måltider. Dock bestämde vi oss för att
begränsa intervjuerna till att endast omfatta barnen, eftersom ytterligare intervjuer inte skulle hinna utföras med ett tillfredsställande resultat. Att höra de yrkesverksamma hade dock kunnat bidra med ytterligare dimensioner, material och uppslag för studien.
Referenslista
Ahlgren, Mia (2004). Den privata måltidens rum. Ingår i: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro
Universitet (111-114).
Akner-Koler, Cheryl (2007). Form and formlessness. Göteborg: Chalmers tekniska högskola (9, 10).
Baraban, Regina S. & Durocher, Joseph F. (2010). Successful restaurant design. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. (1, 2, 7, 18, 78-80).
Bergström, Inger (1996). Rummet och människans rörelser. Göteborg: Chalmers tekniska högskola (12, 29).
Billger, Monica (2006). Rummet som färgernas mötesplats. Ingår i: Fridell Anter, Karin (red.). Forskare och praktiker om färg – ljus – rum. Stockholm: Forskningsrådet Formas. (156, 159).
Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena & Ossiansson, Eva m.fl. (2010). Barn som medforskare (CFK-rapport 2010:01). Göteborg: Handelshögskolan, Centrum för konsumtionsvetenskap (6, 7, 8).
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Edwards, Audrey; Edwards, John S. A.; Meiselman, Herbert, L. & Lesher, Larry (2003). The influence of eating location on the acceptability of identically prepared foods. Food Quality
and Preference, 14 (8) (647-652).
Edwards, John S. A. (2013). The foodservice industry: Eating out is more than just a meal.
Food Quality and Preference, 27 (2) (223-229).
Fjellström, Christina (2003) red. Näring för magen eller själen? Om måltidsforskning 1980-
2003. Måltidsakademiens skriftserie 1. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap,
Stockholm: Måltidsakademien.
Gustafsson, Inga-Britt (2004). Måltidskunskap - ett nytt forskarutbildningsämne. Ingår i: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro universitet (43-52, 55-65).
Gustafsson, Inga-Britt & Jonsson, Inger M. (2004). Måltidskunskap och hantverk. Ingår i: Gustavsson, Bernt (red.). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, Inga-Britt; Öström, Åsa & Annett, Judith (2009). Culinary arts and meal science as an interdisciplinary university curriculum. Ingår i: Meiselman, Herbert L. Meals in science
and practice. Interdisciplinary research and business applications (14). USA: Woodhead
Publishing. (279-280).
Gustafsson, Inga-Britt; Öström, Åsa; Johansson, Jesper & Mossberg, Lena (2006). The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of
Foodservice, 17 (86-87).
Gustavsson, Bernt (2004). Den praktiska kunskapens innebörder. Ingår i: Gustafsson, Inga- Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro universitet (43-52).
Hansen, Kai Victor (2004). Restaurantkunders måltidsopplevelser. Ingår i: Gustafsson, Inga- Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro universitet (297-306).
Hällgren Graneheim, Ulla & Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education
today, 24 (2) (105-112).
Jodidio, Philip (2009). Restaurants & Bars (Architecture now!). Cologne: Taschen.
Johansson, Jesper (2004). Menyplanering – en komposition med variation och rytm. Ingår i: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro universitet (183-194).
Jönsson, Håkan (2012). Den gastronomiska revolutionen. Stockholm: Carlssons (166).
Krippendorff, Klaus (2004). Content analysis: an introduction to its methodology. Sage: Thousand Oaks, Calif.
Kjærnes, Unni (2003) red. Eating patterns: a day in the lives of nordic peoples. Lysaker: National institute for consumer research (28).
qualitative child interview: methodological considerations. Journal of Advanced Nursing, vol. 42, no. 5, pp. 434-441.
Krupinska, Jadwiga (2006). Rummet – arkitekturens väsen. Ingår i: Fridell Anter, Karin (red.).Forskare och praktiker om färg – ljus – rum. Stockholm: Forskningsrådet Formas (254, 256, 275).
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Küller, Rikard (2006). Färg, ljus och människa – ett miljöpsykologiskt perspektiv. Ingår i: Fridell Anter, Karin (red.). Forskare och praktiker om färg – ljus – rum. Stockholm: Forskningsrådet Formas. (195).
Larsson, Annelie S. & Lamb, Michael E. (2009). Making the Most of Information-gathering Interviews with Children. INFANT AND CHILD DEVELOPMENT, 18 (1) (1-16).
Lewis, Ann (1992). Group Child Interviews as a Research Tool. British Educational Research
Journal, 18 (4) (415, 416).
Livsmedelsverket (2013a). Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket (2013b). Kvalitetskrav för bra måltider. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket (2007). Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket.
Meiselman, Herbert L. (2003). A three-factor approach to understanding food quality: the product, the person and the environment. Food Service Technology, 3 (99–105).
Morrow, Virginia & Richards, Martin (1996). The Ethics of Social Research with Children: An Overview. Children and society, 10 (2) (90-167).
Mäkelä, Johanna (2000). Cultural definitions of the Meal. Ingår i: Meiselman, Herbert.
Dimensions of the Meal. Aspen: Aspen Publishers, Inc. (7-18).
Nationalencyklopedin (2013a). Cogito, ergo sum. Hämtad 2013-04-22 från http://www.ne.se/lang/cogito-ergo-sum
Nationalencyklopedin (2013c). Restaurang. Hämtad 2013-05-29 från http://www.ne.se.db.ub.oru.se/lang/restaurang
Pettersson, Stefan; Pipping Ekström, Marianne & Berg, Christina M. (2012). The food and weight combat. A problematic fight for the elite combat sports athlete. Appetite, 59 (2) (234- 242).
Seymour, Diane (1983). The social functions of the meal. International Journal of Hospitality
Management, 2 (1) (3-7).
Silfverhielm, Magnus (2004). Golv, väggar och tak. Ingår i: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (red). Tid för måltidskunskap. Culinary Arts and Meal Science 1. Örebro Universitet (103-109).
Sveriges Kommuner och Landsting (2006). Mat för många. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Warnes, Emily D.; Sheridan, Susan M.; Geske, Jenenne & Warnes, William A. (2005). A contextual approach to the assessment of social skills: Identifying meaningful behaviors for social competence. Psychology in the Schools, 42 (2) (174).