Mat och dryck är idag ett omtalat ämne för vilket intresset växer mer och mer för varje dag. Denna uppsats uppmärksammar hur alternativ kommunikation kan få det att växa ytterligare och hur intresse kan skapas även hos de som har få eller inga kunskaper alls om ämnet. En
36
historia är något de flesta kan relatera till samtidigt som den både informerar och underhåller, varför det kan ses som ett bra verktyg i syfte att skapa minnesvärda upplevelser.
Samtliga undersökningar skedde i neutrala lokaler vid Örebro universitet men eftersom det råder delade meningar om huruvida rummets utformning påverkar gästens gillande eller inte skulle det vara intressant att upprepa studien med verkliga gäster i en riktig restaurangmiljö där presentationerna genomförs av befintlig personal. Detta skulle ge mer valid data då åldersgrupperna förmodligen blir mer utspridda och förutsättningarna mer verklighetstrogna.
Ytterligare forskning behövs även för att undersöka huruvida storytelling är applicerbart på verkliga situationer. En del faktorer har nämnts under gruppintervjuerna (2016), såsom sommelierens engagemang, tiden som går åt till förberedelser och genomförande samt att beroende på vilket typ av restaurang det handlar om kan storytelling anses mer eller mindre lämpligt. Det vore därför på sin plats att göra en helt ny undersökning för att få klarhet i om det finns restauranger där detta faktiskt skulle kunna implementeras.
Slutligen uppmärksammades det i den kvalitativa undersökningen att det kan finnas möjlighet att inte bara styra grad av gillande, men att även upplevd kvalitet går att påverka. För att få svar på detta hade ett nytt omfattande konsumenttest varit att föredra för att få ett mer trovärdigt resultat.
37
Referenslista
Källor
Billing, M. (2016). Egna anteckningar från handledning med lektor Mischa Billing, Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, för kurs MÅ1607, 6 april 2016.
Gruppintervjuer med aktiva sommelierer och noviser vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, genomförda den 26-27 april 2016. Bandinspelningar och utskrifter förvaras hos uppsatsens författare Johan Hellner, Sjögatan 4I, 712 60 Grythyttan och Hanna Gustafsson, Brunnsvägen 7A, 770 10 Fredriksberg.
Litteratur
Bartoshuk, L. M., Karrer, T. A., Marino, S., Price, R. A., & Reed, D. A. (1992). PROP Supertasters and the perception of sweetness and bitterness. Chemical Senses, 17, 594. (abstract)
Berridge, K. C., & Kringelbach M. L. (2008). Affective neuroscience of pleasure: reward in humans and animals. Psychopharmacology, 199, 457-480. doi: 10.1007/s00213-008-1099-6
Billing, M. (2011). Näsan i haptiken (Akademisk avhandling). Lund: Lunds universitet, Nasologiska fakulteten. Hämtad 2016-03-15 från
http://www.nanoform.se/activities/Poster/2011/11/26_Entry_1_files/Na%CC%88san%20i%2 0haptiken.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Gelter, H. (2010). Total experience management – a conceptual model for transformational experiences within tourism. I: S-B. Arnolds-Granlund & P. Björk (Red.), The nordic conference on experience: research, education and practice in media 2008: conference proceedings. Tritonia, Vaasa, 10, 46-78.
Graneheim, U., H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
38
Gustafsson, I-B. (2004). Culinary arts and meal science – a new scientific research discipline. Food Service Technology, 4, 9-20. doi: 10.1111/j.1471-5740.2003.00083.x
Gustafsson, I-B., Öström, Å., Johansson, J., & Mossberg, L. (2006). The five aspects meal model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, 17, 87-88. doi: 10.1111/j.1745-4506.2006.00023.x
Hansen, K. V., Jensen, Ø., & Gustafsson, I-B. (2005). The meal experiences of á la carte restaurant customers. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 5, 135-151. doi: 10.1080/15022250510014417
Herdenstam, A. (2004). Sinnesupplevelsens estetik. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Herdenstam, A. (2011). Den arbetande gommen: vinprovarens dubbla grepp, från analys till upplevelse. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Hultén, B., Broweus, N., & Van Dijk, N. (2011). Sinnesmarknadsföring. Malmö: Liber AB.
Kemp, S., Hollowood, T., & Hort, J. (2009). Sensory evaluation: a practical handbook. Sussex: John Wiley & Sons Ltd.
King, S. C., Meiselman, H. L., Hottenstein, A. W., Work, T. M., & Cronk, V. (2007). The effect of contextual variables on food acceptability: a confirmatory study. Food Quality and Preference, 18, 58-65. doi: 10.1016/j.foodqual.2005.07.014
Krishna, A. (2012). An integrative review of sensory marketing: engaging the senses to affect perception, judgment and behavior. Journal of Consumer Psychology, 22, 332-351. doi: 10.1016/j.jcps.2011.08.003
39
Manske, M., & Cordua, G. (2005). Understanding the sommelier effect. International Journal of Contemporary Hospitality Management, 17, 569-576. doi: 10.1108/09596110510620645
Meiselman, H. L. (2008). Dimensions of the meal. Journal of Foodservice, 19, 13-21. doi: 10.1111/j.1745-4506.2008.00076.x
Miller, I. J., & Reedy, E. F. (1990). Variations in human taste bud density and taste intensity perception. Physiology & Behavior, 47, 1213-1219. doi: 10.1016/0031-9384(90)90374-D
Molander, B. (1996). Mellan konst och vetande: texter om vetenskap, konst och gestaltning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser – från OK till WOW!. Lund: Studentlitteratur AB.
Mossberg, L., & Gustafsson, I-B. Service på restaurang. Lund: Studentlitteratur AB.
Mossberg, L., & Johansen, E. M. (2009). Storytelling: marknadsföring i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur AB.
Morse, J. M. (2003). Principles of mixed methods and multimethod research design. I: A. Tashakkori & C. Teddlie (Red.), Handbook of Mixed Methods in Social and Behavioral Research (s. 189-208). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Parsons, G., & Thompson, A-M. (2009). Wine recommendations: who do I believe? British Food Journal 111, 1003-1015. doi: 10.1108/00070700910992899
Pine, B. J., & Gilmore, J. H. (1998, juli). Welcome to the experience economy. Harvard Business Review, juli, 97-105.
Pine, B. J., & Gilmore, J. H. (2011). The experience economy: work is theatre & every business a stage. Boston: Harvard Business School Press.
40
Shepherd, R., & Raats, M. (2010). The psychology of food choice. Wallingford: CABI Publishing.
Sinclair, J. (2005). The impact of stories. The Electronical Journal of Knowledge Management, 3, 53-64.
Systembolaget. (2016). Smakklockor och smaktyper vita viner. Hämtad 2016-04-20 från
http://www.systembolaget.se/fakta-och-nyheter/fakta-om-dryck/vin/allt-om-vitt- vin/smaktyper-smakklockor-vitt-vin/
Toffler, A. (1970). Future shock. New York: Bantam Books.
Wansink, B., van Ittersum, K., & Painter, J. E. (2005). How descriptive food names bias sensory perceptions in restaurant. Food Quality and Preference, 16, 393-400. doi: 10.1016/j.foodqual.2004.06.005.
Wine & Spirit Education Trust. (2011). Wines and Spirits: Understanding Style and Quality. London: Wine & Spirit Education Trust.