Denna studie kan användas för att synliggöra den befintliga problematik kring matsvinn och hur restauratörer förhåller sig till och arbetar för att motverka detta. Det är även av intresse att problematisera den norm som gör att det inte finns naturligt formade grönsaker i
livsmedelsaffärerna. Studien skulle också kunna används som utgångspunkt för en storskalig undersökning av liknande natur då ämnet är underforskat. Det skulle vara av intresse att djupdyka i de båda verksamheterna för att noggrannare kunna peka ut vart det uppstår mest matsvinn och hur det skulle kunna motverkas. Det skulle som tidigare nämnt också behövas mer
33
forskning som berör matsvinnet i restauranger då detta verkar något utforskat. Genom studiens gång har det uppstått frågor som berör skolbespisningarnas arbete, fungerar det nuvarande systemet på det bästa sätt eller finns det andra sätt av serveringar som skulle motverka de stora mängder matsvinn som uppstår? Det går att tänka sig att den pedagogiska lunchen skulle föras in som något obligatoriskt för att låta delen om hem- och konsumentkunskap i läroplanen
(Skolverket, 2018) ta ut sin fulla rätt i främjandet för elevernas utveckling av kunnandet om mat och måltider. Om eleverna tidigt får lära sig om sammanhanget av måltid kan de också tidigare utveckla sin förmåga inom ämnet.
34
Referenslista
Anderson, E. N. (2005). Everyone eats, understanding food and culture. New york: New York University Press
Apaolaza, V., Hartmann, P., & D’souza, C. (2017). The roles of psychological empowerment in climate-protective consumer behaviour. An extension of the value-belief-norm framework.
European Journal of Marketing, 52, 392-417. doi: https://doi.org/10.1108/EJM-01-2017-0080
Bergström, K., Brembeck, H., Jonsson, L., & Shanahan, H. (2012). Children and Taste: Guiding Foodservice. Journal of Foodservice Business Research, 15(1), 84–100
Blanke, M. (2014). Reducing ethylene levels along the food supply chain: a key to reducing food waste? Society of Chemical Industry, 94, (2014), 2357–2361. doi: 10.1002/jsfa.6660
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2), 77–101
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Coff, C. (2006). The Taste For Ethics – An Ethic of Food Consumption. New York: Springer
Coop. (2015). Nu finns knasiga grönsaker I butiken. Hämtad: 2019-04-05, från https://pressrum.coop.se/wp-content/uploads/2015/10/437686.pdf
Datainspektionen.se (u.å.). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2019-04-17 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Ec.europa.eu (u.å.). Stop food waste. Hämtad 2019-04-15 från https://ec.europa.eu/food/safety/food_waste/stop_en
Eriksson, M., Osowski, CP., Björkman, J., Hansson, E., Malefors, C., Eriksson, E., & Ghosh, R. (2017). The tree structure – A general framework for food waste quantification in
food services. Resources, Conservation & Recycling, 130, (2018), 140–151
Eriksson, M., Osowski, CP., Malefors, C., Björkman, J., & Eriksson E. (2017). Quantification of food waste in public catering services – A case study from a Swedish municipality. Waste
35
Eriksson, M., Pano, N., & Ghosh, R. (2016). Food Chain Sustainability in Sweden. Value
Creation through research? (Rapport, 2016). Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
universitet.
Food and Agriculture Organization of the United States. (2011a). Global food losses and food
waste – Extent, cause and prevention. Hämtad: 2019-05-16, från http://www.fao.org/3/a-
i2697e.pdf
Food and Agriculture Organization of the United States. (2011b). Minskat matsvinn mättar
världen. Hämtad: 2019-04-05, från http://www.fao.org/liaison/73089/se/
Food and Agriculture Organization of the United States. (2013). Matsvinn och
livsmedelsförluster. Hämtad: 2019-05-16, från http://www.fao.org/liaison/nordic/81377/se/
Gustafsson, I.-B., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J., & Öström, Å. (2014). Sensorik och marknadsföring. Lund: Studentlitteratur
Harper, D. (2002). Talking about pictures: A case for photo elicitation. Visual Studies, 17, (1), 13–26
Heikkilä, L., Reinikainen, A., Katajajurri, J-M., Silvennoinen, K., & Hartikainen, H. (2016). Elements affecting food waste in the food service sector. Waste Management, 56, (2016), 446– 453
Kaijser, L., & Öhlander, M. (2014). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB
Krav.se (2018). Krav-markeringen. Hämtad 2019-04-09 från https://www.krav.se/om-krav/krav- markningen/
Loxbo, H. (2011). Matsvinn–Ett slöseri med resurser? Rapport/Jordbruksverket. 2011:20. Jönköping: Jordbruksverket
Livsmedelsverket. (2015). Information om livsmedel som inte är färdigförpackade – information
till dig som säljer eller serverar livsmedel. https://docplayer.se/11149646-Information-om-
livsmedel-som-inte-ar-fardigforpackade.html Hämtad: 2019-05-26 Livsmedelsverket. (2016). Kontrollhandbok för storhushåll
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/vagledningar- kontrollhandbocker/kontrollhandbok-storhushall-del-1.pdf
36
Livsmedelsverket. (2019). Bra måltider i skolan.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra-maltider-i- skolan.pdf
Moore, R. (2017). Nasty Weather and Ugly Produce: Climate Change, Agriculture Adaptation, adn Food Waste. Natural Resources Journal, 57, (2017), 493–517.
Naturvårdsverket. (2018). Allmänheten om klimatet 2018.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/klimat/attitydundersokning/Rapport-Allmanheten-klimatet-2018.pdf
Priefer, C., Jörissen, J., & Bräutigam, K-R. (2016). Food waste prevention in Europe–A cause- driven approach to identify the most relevant leverage points for action. Resources, Conversation
and Recycling, 109, (2016), 155–165
Prop. 2014/Ärendenummer: NV-00685-14. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion-20140915.pdf
Sapolsky, M. R. (2017). Behave: the biology of humans at our best and worst. New York: Penguin books
SkolmatSverige. (2013). SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet läsåret 2012/13. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Solna
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (5:e uppl.) Hämtad 2019-05-25, från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3975
SMED. (2018). Matavfall i Sverige, Uppkomst och behandling 2016.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8811- 8.pdf?pid=22466
Stancu, V., Haugaard, P., & Lähteenmäki. (2015). Determinants of consumer food waste behaviour: Two routes to food waste. Appetite, 96,
(2016), 7-17. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.appet.2015.08.025
Statistiska centralbyrån. (2018). SCB-Indikatorer mar 2018. Hämtad 2019-04-18, från
https://www.scb.se/contentassets/8ab11363a5c54c4082d0e29c8bc3adbe/aa0101_2018m03_ti_a0 6ti1803.pdf
37
Stuart, T. (2009). Waste. Uncovering the global food scandal. London: Penguin books
Tellström, R. (2015). Hunger och törst. Svensk måltidshistoria från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum
Tjärnemo, H., & Södahl, L. (2014). Swedish food retailers promoting climate smarter food choices–Trapped between visions and reality? Journal of Retailing and Consumer Services, 24, (2015), 130–139
Tu, J-C., Lee, Y-L., & Wei, M-Y. (2018). Analysis and Research on the Key Success Factors of Marketing Ugly Fruits and Vegetables. Sustainability, 20, (2018), 2783. doi:
10.3390/su10082783
Waling, M., & Olsson, C. (2017). School lunch as a break or an educational activity. A
quantitative study of swedish teacher perspective. Health education, 117, (2017), 540–550. doi: 10.1108/HE-01-2017-0001
Willett, W., Rockström, J., Loken, B., Springmann, M., Lang, T., Vermeulen, S., Garnett, T., Tilman, D., DeClerck, F., Wood, A., Jonell, M., Clark, M., J: Gorden, L., Fanzo, J., Hawkes, C., Zurayk, R., A: Rivera, J., De Vries, W., Majele Sibanda, L., Afshin, A., Chaudhary, A., Herrero, M., Agustina, R.,Branca, F., Lartey, A., Fan, S., Crona, B., Fox, E., Bignet, V., Troell, M., Lindahl, T., Singh, S., E: Cornell, S., Srinath: Reddy, K., Narain, S., Nishtar, S., J: L: Murray, C. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on healthy diets from
sustainable food systems. (Rapport: 2019). London: The Lancet
Xu, F., Li, Y., Ge, X., Yang, L., & Li, Y. (2017). Bioresource Technology, 247, (2018), 1047- 1058. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.birtech.2017.09.020
1