Praktisk användning och vidare forskning - Honung: Sensorisk analys på sorthonung

Uppsatsförfattarna hoppas att denna uppsats ger förståelse, väcker intresse och inspirerar fler att reflektera över honungen som produkt, dess smak och användningsområden i Sverige. Det finns utländsk forskning om smak på honung, men den är begränsad och få publicerade artiklar tar upp sorthonung. I Sverige är forskningen nästintill obefintlig, därför behövs det vidare forskning kring vad svensk honung smakar, eftersom honungens unika smaker inte tycks kommuniceras ut till allmänheten. Vidare forskning bör fokusera kring fler sensoriska analyser på sorthonung och då från fler producenter och olika områden så att mer preciserade smakskillnader kan upptäckas. Smakorden som tagits upp i denna uppsats kan användas som underlag för att kommunicera ut vilka smaker och skillnader som kunde upptäckas utifrån de svenska sorthonungar som undersöktes. Detta i syfte att öka intresset, uppskattningen och nyttjandet av honungens unika smaker.

Referenslista

Källor

Enkätprotokollen med svar från respondenter på Restaurang-och hotellhögskolan samt Pihlskolan förvaras hos uppsatsens författare Jessica Ahnén, Prästgatan 19, 71250 Grythyttan. Intervju med kock på konferensanläggning i Södertälje kommun genomförda 7 maj 2015. Inspelning och transkriberad utskrift från intervjun förvaras hos uppsatsens författare Jessica Ahnén, Prästgatan 19, 712 60 Grythyttan.

Intervju med biodlare på konferensanläggning i Södertälje kommun genomförda 7 maj 2015. Inspelning och transkriberad utskrift från intervjun förvaras hos uppsatsens författare Sofia Strand, Badvägen 2, 712 60 Grythyttan

Rundgren (2015). Personlig kommunikation. 20 april 2015.

Westling (2015). Personlig kommunikation. 27 april 2015.

Öström (2015). Personlig kommunikation. 27 april 2015.

Litteratur

Allt om Honung. (2015). Vad är Honung? Hämtad 2015-04-08 från http://www.alltomhonung.se/honung/

Allt om Honung. (2015). Sorthonung. Hämtad 2015-04-08 från http://www.alltomhonung.se/sorthonung/

Allt om Honung. (2015). Om webbplatsen. Hämtad 2015-05-12 från http://www.alltomhonung.se/om-webbplatsen/

Allt om Honung. (2015). Bok om honung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/bok-om-honung/

Allt om Honung. (2015). Köp honung. Hämtad 2015-05-12 från http://www.alltomhonung.se/kop-honung/

Allt om Honung. (2015). Värt att veta om honung. Hämtad 2015-05-22

http://issuu.com/artcopy/docs/vart_att_veta_om_honung

http://www.alltomhonung.se/maskroshonung/

Allt om Honung. (u.å.). Klöverhonung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/kloverhonung/

Allt om Honung. (u.å.). Ljunghonung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/ljunghonung/

Allt om Honung. (u.å.). Hallonhonung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/hallonhonung/

Allt om Honung. (u.å.). Lindhonung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/lindhonung/

Allt om Honung. (u.å.). Rapshonung. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.alltomhonung.se/rapshonung/

American Honey Tasting Society. (2015). Honey tasting assets. Hämtad 2015-05-18 från

http://americanhoneytastingsociety.redbee.com/honey-tasting-assets/

Anklam, E. (1998). A review of the analytical methods to determine the geographical and botanical origin of honey. Food Chemistry, 63, 4, 549-562. doi: 10.3176/proc.2014.2.08 Aparna, A.R. & Rajalaksmi, D. (1999) Honey- its characteristics, sensory aspects, and applications. Food Reviews International, 15, 4, 455. doi: 10.1080/87559129909541199 Beekeeping. (2015). Different types of honey. Hämtad 2015-05-22 från

http://keepingbee.org/different-types-of-honey/

Bee Urban. (u.å.) Vad vi gör. Hämtad 2015-05-18 från

Bergfeldt, L & Eriksson, E. (2010). Honung och biodling; honungens ursprung, egenskaper, och effekter på människans hälsa (kandidatuppsats). Uppsala: Livsmedelvetenskap, SLU. Hämtad 2015-04-10 från http://stud.epsilon.slu.se/1960/

Biodlarna. (u.å.). Fakta om biodling, några vanliga biväxter. Hämtade 2015-05-13 från http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/26/1/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Crane, E., Fries, I. & Roos, B. (1985). Honung. Stockholm: Natur och Kultur. Ferreira, E.L., Lencioni, C., Benassi, M.T., Barth, M.O. & Bastos, D.H.M. (2009). Descriptive Sensory Analysis and Acceptance of Stingless Bee Honey. Food Science and Technology International. 15, 3, 251-258. doi: 10.1177/1082013209341136

Galán-Soldevilla, H., Ruiz-Pérez-Cacho, M.P., Serrano Jiménez, S., Jodral Villarejo, M. & Manzanares, A.B. (2005). Development of a preliminary sensory lexicon for floral honey. Food Quality and Preference. 16, 1, 71-77. doi:10,1016/j.foodqual.2004.02.001

Gothia Towers. (2015). Biodling på Upper House tak. Hämtad 2015-05-22 från

http://www.gothiatowers.com/biodling-pa-upper-house-tak/

Gustafsson, I. (2004). Måltidskunskap - kunskap som förenar vetenskap, praktik och estetik. Ingår i: Inga-Britt Gustafsson & Ulla-Britt Strömberg (Red.), Tid för måltidskunskap. (Sid 55- 65) Örebro: Örebro Universitet

Gustafsson, I., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J. & Öström, Å. (2014) Sensorik och marknadsföring. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Gårdsnära. (2015). Företaget. Hämtad 2015-05-18 från

http://www.gardsnara.se/om_gardsnara/foretaget

Honey Traveler. (2015). Single flower honey. Hämtad 2015-2015-05-22

http://www.honeytraveler.com/single-flower-honey/

Jordbruksverket. (2013). Bin och humlor. Hämtad den 2015-05-13 från

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/biodlingensr oll.4.1a4c164c11dcdaebe12800044.html

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/pollinering.4.389b567011d9aa1eeab800 0890.html

Kaskoniene, V., Rimantas Venskutonis, P. & Ceksteryte, V. (2008). Composition of volatile compounds of honey of various floral origin and beebread collected in Lithuania. Food Chemistry. 111, 4, 988-997. doi:10.1016/j.foodchem.2008.05.021

Krauze, A., & Zalewski, R. I. (1991). Classification of honeys by principal component analysis on the basis of chemical and physical parameters. Zeitschrift fuer Lebensmittel- Untersuchung und Forschung, 192,1 , 19-23. doi: 10.1007/BF01201436

Kvale, S. & Torhell, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Landberg, J. (2015) Biroll med hjältestatus ger honung. Hämtad 2015-05-18 från

http://sapir.se/biroll-med-hjaltestatus-ger-honung/

Larsson, U., Öström, Å., Gustafsson, I., Swahn, J., Örebro universitet & Restaurang- och hotellhögskolan - Grythytte akademi (2010). Sensory and Semantic Language Model for Red Apples. Journal of Sensory Studies. 25, 4, 591- 615. doi: 10.1111/j.1745-459X.2010.00296.x Lawless, H.T. & Heymann, H. (2010). Sensory evaluation of food: principles and practices. New York : Springer.

Lind Lewin, A. (2015). En honungsälskande mästerkonditor. Hämtad 2015-05-18 från

http://svenskabin.se/jan-hedh/

Marchese, M.C. & Flottum, K. (2013). The honey connoisseur – selecting, tasting and pairing honey with a guide to more than 30 varietals. New York: Black dog and Leventhal publishers Inc.

Marchese, M.C. (2015). Honey tasting – so you want to be a honey sommelier? Bee Culture. 143, 60.

McGee, H. (2004). McGee on food & cooking: an encyclopedia of kitchen science, history and culture. London: Hodder & Stoughton.

Nationalencyklopedin. (2015). Biodling. Hämtad 2015-05-13 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/biodling

Nationalencyklopedin. (2015). Multivariat analys. Hämtad 2015-05-17 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/multivariat-analys

Nationalencyklopedin. (2015). Organoleptik. Hämtad 2015-05-17 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/organoleptik

Nationalencyklopedin. (2015). Reliabilitet. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/reliabilitet Nationalencyklopedin. (2015). Sensorik. Hämtad 2015-05-21 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sensorik Nationalencyklopedin. (2015). Sinne. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sinne

Nationalencyklopedin. (2015). Smaksinne. Hämtade 2015-05-12 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/smaksinne Nationalencyklopedin. (2015). Validitet. Hämtade 2015-05-12 från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/validitet

Nylander, A., Jonsson, L., Marklinder, I. & Nydahl, M. (2014). Livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Persano Oddo, L., Piro, R., Bruneau, É., Guyot-Declerck, C., Ivanov, T., Piskulová, J. & Ruoff, K. (2004). Main European unifloral honeys: descriptive sheets. Apidologie, 35,1, S38- S81.

Persano Oddo, L., Piana, L., Bogdanov, S., Bentabol, A., Gotsiou, P., Kerkvliet, J. & Von Der Ohe, K. (2004). Botanical species giving unifloral honey in Europe. Apidologie, 35, 1, S82- S93.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Piana, M.L., Oddo, L.P., Bentabol, A., Bruneau, E., Bogdanov, S. & Declerck, C.G. (2004). Sensory analysis applied to honey: state of the art. Apidologie. 35, 26-37. doi:

10.1051/apido:2004048

Robinson, J. & Wine & spirit education trust (2005). Wines and spirits: looking behind the label. London: Wine & Spirit Education Trust.

Samuelsson, M. (2012). 5 matlagningsfilosofier från denna fantastiska svenska kock. Hämtad 2015-05-18 från

http://marcussamuelsson.se/tips/mathias-dahlgren-5-matlagnings-filosofier-fran-denna- fantastiska-svenska-kock/

Statistiska Centralbyrån. (2012). Jordbruksstatistisk årsbok 2012. Hämtad 2015-05-11 från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2012A01_BR_00_JO01BR1201.pdf

Smaka Sverige. (2015). Att uppleva produkter genom gastronomi och sensorik. Hämtad 2015- 05-12 från

http://smakasverige.jordbruksverket.se/ravaror/informationsartiklar/artiklar/attupplevaprodukt ergenomgastronomiochsensorik.1036.html

Spendrup, S. (2011). Potatisens smakord - ett projekt inom tillväxt trädgård. Hämtad 2015- 05-11 från:

http://pub.epsilon.slu.se/4583/1/LTJ-fakta_2009-18_Sara_Spendrup.pdf

Stolzenbach, S., Byrne, D.V. & Bredie, W.L.P. (2011). Sensory local uniqueness of Danish honeys. Food Research International. 44, 9, 2766-2774. doi: 10.1016/j.foodres.2011.06.006 Svenska bin. (2015) Naturligt söt med svenska kockar och konditorer. Hämtad 2015-05-18 från

http://svenskabin.se/naturligt-sot-i-jul-med-svenska-kockar-och-konditorer/

Svenska bin. (2015). Kocken Paul Svensson har blivit med bin. Hämtad 2015-05-18 från

http://svenskabin.se/paul-svensson-blir-biodlare/

Swahn, J. (2011). If I can tast it, I want it: sensory marketing in grocery retail stores

(Avhandling). Örebro: Örebro universitet, institutionen för restaurant- och måltidskunskap. Hämtade 2015-05-27 från http://oru.diva-

portal.org/smash/get/diva2:431207/FULLTEXT01.pdf

Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wansink, B., Painter, J. & Van Ittersum, K. (2001). Descriptive menu labels' effect on sales. Cornell Hotel and Restaurant Administration Quarterly, 42, 6, 68-72. doi: 10.1016/S0010- 8804(01)81011-9

Widing, J (2014) Bocuse d’or- Bland stjärnkockar och stjärnproducenter. Hämtad 2015-05- 18 från

http://www.gardsnara.se/blogg/2014/05/bocuse_dor_bland_stjarnkockar_och_stjarnproducent er

Wild Bee. (u.å.) Wild Bee Floral Source. Hämtad 2015-05-22 från

http://www.wild-bee.com/floal.htm

Örebro Universitet (2015). Ämnet måltidskunskap och värdskap. Hämtad 2015-04-07 från http://www.oru.se/Institutioner/Restaurang-och-hotellhogskolan/Amnen/

Öström, Å & Westling, M. (2015). Vad är gastronomi? Hämtad 2015-05-12 från

http://smakasverige.jordbruksverket.se/ravaror/informationsartiklar/artiklar/vadargastronomi. 556.html

Bilaga 1

In document Honung: Sensorisk analys på sorthonung (Page 43-51)