• No results found

Praktisk användning och vidare forskning

Studien kan vara en språngbräda eller en ögonöppnare att fortsätta forska kring hur våra matvanor präglar oss som människor och vad det innebär för framtiden. Studien kan ses som en hjälp till att få upp intresset för den offentliga måltiden inom sjukvård och omsorg, där det kanske finns luckor på området kring just hur man anknyter sinnen och minnen till maten från svunnen tid. Det kanske inte bara är nattfastan och den fysiologiska faktorn som är boven till de undernärda på våra äldreboenden? Kanske kan samma tänk också appliceras på såväl förskolor som sjukhusmåltider.

31

Referenser

Brembeck, Helene; Karlsson, Marianne; Ossisansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena & Bergström, Kerstin (2005). Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och

beteende hos konsumenter 55+: Vin, växthus och vänskap. (CFK-rapport, 2005:04).

Göteborg: Centrum för konsumentvetenskap, Göteborgsuniversitet

Brembeck, Helene; Karlsson, Marianne; Ossisansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin & Engelbrektsson, Pontus (2007). Den mångdimensionella

matkonsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+: Fika, fiske och föreningsliv. (CFK-rapport, 2007:06). Göteborg: Centrum för konsumentvetenskap,

Göteborgsuniversitet

Brembeck, Helene (2010). Ju mer vi är tillsammans: Om fyrtiotalisterna och maten. Stockholm: Carlsson.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapiga metoder. Malmö: Liber.

Centergran, Ulla (2014). Maten under kristiden 1939-1949. I Birgitta Skarin Frykman, Annika Nordström & Ninni Trossholmen (Red.), Västsvenskt vardagsliv under andra världskriget –

en tillbakablickande antologi (s. 129-145). Göteborg: A-script förlag.

Douglas, Mary & Nicod, Michael (1974). Taking the biscuit: the structure of British meals.

New society, 30, 744-747.

Ekström, Marianne (1990). Kost, klass och kön. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Fjellström, Christina (2003). Den glömda matfrågan: om vetenskapsparadigm och forskningsinriktningar. I Christina Fjellström (Red.), Näring för magen eller själen?Om svensk måltidsforskning 1980–2003 (s. 8-25). Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap,

Uppsala universitet.

Fjellström, Christina (2004). Hushållsvetenskap – vår modervetenskap. I Inga-Britt

Gustafsson & Ulla-Britt Strömberg (Red.), Tid för måltidskunskap (s. 67-79). Örebro: Örebro universitet.

32

Gustafsson, Inga-Britt (2004). Måltidskunskap – kunskap som förenar vetenskap, praktik och estetik. I Inga-Britt Gustafsson & Ulla-Britt Strömberg (Red.), Tid för måltidskunskap (s. 55- 65). Örebro: Örebro universitet.

Gustavsson, Bernt (2004). Den praktiska kunskapens innebörder. I Inga-Britt Gustafsson & Ulla-Britt Strömberg (Red.), Tid för måltidskunskap (s. 43-53). Örebro: Örebro universitet. Jansson, Wallis & Almberg, Britt (2002). Geriatrik. Stockholm: Liber

Kjærnes, Unni; Ekström, Marianne P.; Gronow, Jukka; Holm, Lotte och Mäkelä, Johanna (2002). Introduction. In Unni Kjærnes (Ed.), Eating patterns – a day in the lives of nordic

people (s. 25-65). Oslo: National institute for consumer research.

Lennernäs, Maria (2010). Att äta är en fråga om tajmning: klinisk översikt. Läkartidningen,

107(36), 2084-2089.

Lévi-Strauss, Claude (2008). The culinary triangle. In Carole Counihan & Penny Van Esterik (Ed.), Food and culture: a reader, (s. 36-43). New York: Routledge.

Lindqvist, Yrsa (2009). Mat, måltid, minne: Hundra år av finlandssvensk matkultur. Borgå: Painotalo tt-urex.

Liukko, Anneli (1996). Mat, kropp och social identitet. Stockholm: Stockholms universitet. Livsmedelsverket (2011a). Bra mat i äldreomsorgen. Omsorgspersonal. Uppsala:

Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket (2011b). Bra mat i äldreomsorgen. Verksamhetsansvariga

biståndsbedömare. Uppsala: Livsmedelsverket.

Lundman, Berit & Hällgren Graneheim, Ulla (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Monica Granskär & Birgitta Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

Malterud, Kirsti (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Mattsson Sydner, Ylva (2002). Den maktlösa måltiden. Uppsala: Institutionen för

33

Mattsson Sydner, Ylva & Fjellström, Christina (2005). Food provision and the meal situation in elderly care – outcomes in different social contexts. Journal of Human Nutrition and

Dietetics, 18(1), 45-52.

Meiselman, Herbert L., (2008). Dimensions of the meal. Journal of Foodservice, 19(1), 13- 21. doi: 10.1111/j.1745-4506.2008.00076.x

Mäkelä, Johanna (2000). Cultural Definitions of the Meal. In Herbert, L., Meiselman (Ed.),

Dimensions of the meal: The science, culture, business, and art of eating (s. 7-18).

Gaitersburg, Maryland: Aspen Publishers, Inc.

Notaker, Henry (2009). Food Culture in Scandinavia. Westport, Connecticut: Greenwood Press.

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pipping Ekström, Marianne (2013). Carin Boalt and her 27,000 meals. Food and History, 11

(1), 107-122. doi: 10.1484/J.FOOD.1.103557

Schwarz, Mathias (2014). Köpa lojalt- hushålla klokt. Om ransonering och svart marknad. I Birgitta Skarin Frykman, Annika Nordström & Ninni Trossholmen (Red.), Västsvenskt

vardagsliv under andra världskriget – en tillbakablickande antologi (s. 113-127). Göteborg:

A-script förlag.

Simmel, Georg, (1993). Måltidets sosiologi. I Elisabeth L. Fürst (Red.), Sosiologi idag (s. 3- 9). Oslo: Novus forlag.

Skarin Frykman, Birgitta (2014). Vid krigets gränser. I Birgitta Skarin Frykman, Annika Nordström & Ninni Trossholmen (Red.), Västsvenskt vardagsliv under andra världskriget –

en tillbakablickande antologi (s. 12-23). Göteborg: A-script förlag.

Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Örebro: SCB-tryck. Thorsen, Kirsten (1993). Maten i livet. I: Kari Tove Elvbakken (Red.), Mat, alderdom og

34

Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2017-05-22 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Weurlander, Inger & Österman, Jenny (2006). En smaklig måltid, ett sätt att visa omsorg. I: Mats Thorslund & Sven-Erik Wånell (Red.), Åldrandet och äldreomsorgen (s. 127-140). Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

Sökmatriser

Datum Databas Sökord Antal ref. Kombi- nation Antal referenser i kombination Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Använda artiklar 3/4 Primo Nutrition elderly people 58988 x x 0 0 0 3/4 Primo “Swedish food culture” 11 x x 2 1 1 3/4 Primo “Swedish eating pattern” 2 x x 1 0 0 3/4 Primo “food culture” 7176 x x 0 0 0

3/4 FSTA Food and culture 25903 x x 0 0 0 3/4 FSTA “food culture” and elderly 9 x x 2 1 1 3/4 FSTA “eating habits” and elderly 315 x x 0 0 0

3/4 FSTA Swedish and “food culture”

12 x x 0 0 0

5/4 DiVA Måltidsrytm 3 x x 1 1 1

5/4 FSTA Meal rhythm 21 x x 0 0 0

10/4 Primo “food memories” 207 x x 1 1 0 10/4 Primo “food memories” + elderly 28 x x 0 0 0 10/4 FSTA “food memories” 5 x x 0 0 0 10/4 FSTA “food memory” AND elderly 2 x x 1 1 0

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Frida och jag studerar vid Restaurang- och Hotellhögskolan i Grythyttan som är en del av Örebro universitet. Nu under min sjätte termin på skolan skriver jag mitt

examensarbete. Jag skriver om människors mat- och måltidsminnen och vilka önskemål man har på mat i framtiden. Just Du passar in i ramen för mitt urval, och jag undrar om du vill delta i min studie. Detta genom att vi sitter ner och för ett samtal kring just dessa ämnen. Studien kommer att bestå av en gruppintervju där jag ser fram emot att höra dig berätta om mat- och måltidsminnen från såväl din barndom som från igår. Men också hur du ser på mat idag och i framtiden. Intervjun beräknas att ta ett par-tre timmar och kommer ske på en för dig och gruppen lämplig plats. Om du accepterar så önskar jag att spela in intervjun för att

underlätta arbetet och få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Materialet efter intervjun kommer att anonymiseras. Under studiens gång hanteras materialet med sekretess och det är endast jag och min handledare som tar del av det.

Ditt val om deltagande är frivilligt och det är närsomhelst fritt att avbryta ditt deltagande i studien.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av nedanstående ansvariga.

Lysekil 18 maj 2016

Frida Hansson Student

frihah121@studentmail.oru.se

Marianne Pipping Ekström Handledare

marianne.p-e@telia.com

019-303000 (Örebro universitets växel)

Restaurang- och Hotellhögskolan, Örebro universitet Åsa Öström

Kursansvarig

asa.ostrom@oru.se

019-303000 (Örebro universitets växel)

Related documents