Enligt Kreutzman et al. (2011) kan sensoriska profiler fungera som ett verktyg för att förmedla gastronomisk potential. I detta arbete har vi på många olika sätt visualiserat den gastronomiska potentialen som kommit ur det sensoriska testet. Dels genom att ta fram spindeldiagram, en sammanställd egenskapsbeskrivning samt PCA. Dessa fyller olika syften. En PCA beskriver den gastronomiska potentialen genom att den ger en tydlig bild över hur de olika sorterna förhåller sig till varandra. Spindeldiagrammen ger på samma sätt en tydlig bild hur kålrötterna skiljer sig åt egenskapsmässigt, men här ligger istället fokus på intensiteten av de olika egenskaperna. De sammanställda egenskapsbeskrivningarna ger en mer målande bild som kanske lämpar sig bättre i marknadsföringssyfte. Detta var även något som efterfrågades av intervjupersonerna och därför ser vi hur vår studie skulle kunna användas för att vidare utforska kultursorter av kålrot. Genom att gå vidare med dessa verktyg för att visualisera den gastronomiska potentialen tror vi att det blir lättare att diskutera kulinarisk mångfald.
Hur man väljer att beskriva de egenskapsmässiga skillnaderna tror vi kan ha stor betydelse för hur man marknadsför nya sorter för att väcka intresse. Detta framkom under studien och är något som vi skulle vilja arbeta vidare med. Då de ord som togs upp men inte kom med i den
sensoriska bedömningen även nämndes av intervjupersonerna, finns kanske ett behov av att använda mer specifika ord för att fånga en grödas potential. Att mer specifika beskrivningar såsom “päron” och “ladugård” nämndes i samband med den sensoriska bedömningen är något som vi tycker är spännande då ord som dessa är väldigt målande och väcker associationer. Därför ser vi ett behov av att utforska ords betydelse för att förmedla potentialen i
Referenslista
Källor
Intervjuer med influencers genomförda mellan den 23 april och 25 april 2018. Inspelningar och transkriberingar förvaras hos uppsatsens författare Sofia Lundvall, Drakenbergsgatan 12, 70219, Örebro samt hos Moa Ekman, Hagvägen 18, 702 85 Örebro.
Litteratur
Adolfsson, C., & Kenne, J. (2013). Barns åsikter om måltidsmiljön i skolrestauranger (Kandidatuppsats). Örebro: Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet. Hämtad 2018-05-30 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:653766/FULLTEXT01.p
Adriá, F. (2009, 30 april). Dan Barber. Hämtad 2018-04-17 från
http://content.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1894410_1893209_1893460,0 0.html
Aguilera, J. (2017). The emergence of gastronomic engineering. Innovative Food Science and Emerging Technologies, 41, 277-283. doi:org/10.1016/j.ifset.2017.03.017
Bacon, L. & Krpan, D. (2018). (Not) Eating for the environment: The impact of restaurant menu design on vegetarian food choice. Appetite, 125(2018), 190-200.
doi:10.1016/j.appet.2018.02.006.
Barber, D. (2014). The Third Plate - Field notes on the future of food. London: Little, Brown.
Bianchi, L. (2011). LIMA DECLARATION – Open letter to the chefs of tomorrow. Hämtad 2018-05-21 från https://www.theworlds50best.com/blog/Events/-lima-declaration-open-letter- to-the-chefs-of-tomorrow.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
FAO. (2018a). Plant genetic resources. Hämtad 2018-05-01 från
http://www.fao.org/nr/cgrfa/cthemes/plants/en/
FAO. (2018b). Commission on Genetic Resources for Food and Agriculture. Hämtad 2018- 05-01 från http://www.fao.org/nr/cgrfa/cgrfa-home/en/
Gliessman, S. R. (2015). Agroecology. The Ecology of Sustainable Food Systems. London: Taylor & Francis Group.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gustafsson, I-B., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J., & Öström, Å. (2014). Sensorik och marknadsföring. Lund: Studentlitteratur AB.
Hersleth, M., Berggrens, R., Westad, F., & Martens, M. (2005). Perception of Bread: A Comparison of Consumers and Trained Assessors. Journal of food science, 70(2), 95-101. doi:org/10.1111/j.1365-2621.2005.tb07123.x
Holstmark, K. (2011). POM- Programmet för odlad mångfald. Jordbruksverket. Hämtad 2018-04-13 från
http://www.jordbruksverket.se/download/18.14121bbd12def92a91780005237/katarin
ICA. (u.å). Äppelsorter. Hämtad 2018-05-30 från https://www.ica.se/buffe/artikel/appelsorter/
Influerare. (2018, 3 maj). I Wikipedia. Hämtad 2018-05-21 från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Influerare
Jordbruksverket. [Jordbruksverket]. (2015, 27 januari). Kultursorter - En återupptäckt skatt! [Videofilm]. Hämtad 2018-21-05 från https://www.youtube.com/watch?v=b-
Jordbruksverket. (2018). Sorter för odling av potatis. Hämtad 2018-05-30 från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/potatis/sorter.4.32b12c 7f12940112a7c800023761.html
Johansen, T.J., Hagen, S.F., Bengtsson, G.P., & Møllman, J.A. (2016). Growth temperature affects sensory quality and contents of glucosinolates, vitamin C and sugars in swede roots (Brassica napus L. ssp. rapifera Metzg.) Food Chemistry, 196, 228-235.
doi:10.1016/j.foodchem.2015.09.049
Jonsson, L., Marklinder, I., Nydahl, M., & Nylander, A. (Red). (2007). Livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Kreutzmann, S., Bassompierre, M., Thybo, A., Buch, K., & Engelsen, L. (2011). Exploratory Study of Potato Cultivar Differences in Sensory and Hedonistic Applicability Tests. Potato Research, 54(1), 13-28.
Kålrotsakademien. (2018). Några kålrotsfavoriter. Hämtad 2018-04-19 från http://xn-- klrotsakademien-hlb.se/?page_id=212
Kålrotsakademien. (2015). Kålrotsprovning 2015. Hämtad 2018-05-07 från http://xn-- klrotsakademien-hlb.se/?page_id=92
Leino, M. W (2017). Spannmål – Svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museet.
Lewis, T., & Huber, A. (2015). A Revolution in an Eggcup? Food, Culture & Society, 18(2), 289-307.
Miljöstatistik (u.å.). Principalkomponentanalys. Hämtad 2018-05-11 från
http://www.miljostatistik.se/PCA.html
Naturvårdsverket (2018). Vad är ekosystemtjänster? Hämtad 2018-05-11 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Ekosystemtjanster/Vad-ar-ekosystemtjanster/
Nygårds, L., Leino, M. W. (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna: om fröuppropets kulturarv. Alnarp: SLU, Programmet för odlad mångfald.
Rinaldi, C. (2017). Food and Gastronomy for Sustainable Place Development: A
Multidisciplinary Analysis of Different Theoretical Approaches. Sustainability, 9(10), 1748. doi.org/10.3390/su9101748
SLU. (2017). Biologisk mångfald. Hämtad 2018-04-15 från
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald- cbm/biologisk-mangfald/
SLU (2018a). Kort om Kulturväxter. Hämtad 2018-05-11 från
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/om- pom/vad-ar-kulturvaxter/
SLU (2018b). Poms organisation. Hämtad 2018-05-11 från
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/om- pom/organisation/
Smith, H. G. (2010). Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk. I: B. Johansson (Red.), Ett jordbruk som håller i längden (s. 112- 131). Stockholm: Forskningsrådet Formas. Smaka Sverige. (2015, 26 januari). Kålrot. Hämtad 2018-04-19 från
http://smakasverige.jordbruksverket.se/ravaror/ravarorarkiv/kalrot.214.html
Smaka Sverige. (2015, 27 januari). Historiska smaker med framtidspotential. Hämtad 2018- 04-19 från
http://smakasverige.jordbruksverket.se/ravaror/informationsartiklar/artiklar/historiskasmaker medframtidspotential.1039.html
Sundström, J. (2010). Genteknik- en naturlig del av framtidens hållbara jordbruk. I: B.
Johansson (Red.), Ett jordbruk som håller i längden (s. 185-188). Stockholm: Forskningsrådet Formas.
SvD (2017, 20 februari). Mathias Dahlgren väljer vegovägen. Hämtad 2018-05-11 från
https://www.svd.se/stjarnkocken-ser-gront
Swahn J., Öström Å., Larsson U. & Gustafsson I-B. (2010). Sensory and semantic language model for red apples. Journal of Sensory Studies, 25, pp 591-615. doi:10.1111/j.1745- 459X.2010.00296.x
Villa, T., Maxted, N., Scholten, M., & Ford-Lloyd, B. (2005). Defining and identifying crop landraces. Plant Genetic Resources: Characterization and Utilization, 3(3), 373-384. doi:org/10.1079/PGR200591
Westling, M., Leino, M.W., Nilsen, A., Wennström, S., & Öström, Å. (Submitted). The gastronomic potential of apple, chicken, onion, pea, and pear landraces: Crop and livestock diversity providing culinary diversity.
Whiteguide (2018, 3 april). KROGNYTT: Paul Svensson öppnar pop-upkrogen Retaste där han lagar mat av svinn. Hämtad 2018-05-11 från http://www.whiteguide.se/nyheter/krognytt- paul-svensson-oppnar-pop-upkrogen-retaste-dar-han-lagar-mat-av-svinn