Uppsatsen intention att undersöka preferens i biodynamiska viner är av betydelse då det finns ett växande intresse bland konsumenter att förstå vad biodynamik är och hur det påverkar produkten, såsom biodynamiskt vin. Inom vinkulturen har vinets sensoriska attribut länge
varit ett starkt fokusområde och studier visar på att det finns särskilt eftertraktade attribut i vin. Istället för en kvantitativ analys av data visar och föreslår uppsatsens metod och resultat att ett kvalitativt förhållningsätt skulle kunna bidra till bättre förståelse. Genom att tillämpa dialogseminariemetod eller fokusgrupper även på konsumentgrupper skulle språkliga beskrivningar kunna skapas för att uttrycka upplevelsen av biodynamiska viner hos såväl expert- och konsumentgrupper. Detta stärks även av Swahn et al.:s (2010) tidigare forskning. Svårigheten med sensorisk analys är just de förväntningar kopplade till konsumtion som beskrivit, att det finns särskilt eftertraktade attribut i vin, som skiljer sig mellan olika grupper. Därför vore kvalitativa undersökningar, så som dialogseminarium eller fokusgrupper
intressanta för att förstå varför preferens för särskilda attribut finns hos olika grupper. Uppsatsförfattarna tycker att det vore intressant att testa metoden på professionella sommelierer med rik erfarenhet av att prova vin i olika sammanhang och den yttersta
förståelse för kvalité i vin. Det skulle kunna bidra med en förståelse som skulle kunna sättas i relation till vad förespråkare eller tillämpare, såsom Joly, Masson och vinproducenter världen över hävdar kring biodynamiska viners sensoriska attribut. Problematiken här är att förstå att kvalité är ett begrepp som betyder olika saker för olika människor. Vad som är kvalité för dessa sommelierer är kanske inte någonting som den vanliga konsumenten söker efter i vinet. Men med ett kvalitativt grepp kan man skapa sig en förståelse för hur människor ser på biodynamiska viner och genom metoder för kommunikation av vin utveckla hur en förståelse mellan olika grupper kan nås. Detta kan ha betydelse i en konsumtionssituation, som i en restaurang, butik eller skriftlig text för att kommunicera biodynamiska viner och dess särskilda attribut.
Referenslista
Källor
Ljudinspelning från dialogseminarium 2017-04-19 förvaras hos uppsatsförfattaren Max Garberg i Grythyttan.
Litteratur
Biodyvin (u.å.). How to Become A Member. Hämtad 2017-05-16 från
http://www.biodyvin.com/en/become-a-member/how-to-become-a-member.html
Björklund, L-E. (2008). Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Linköping: Linköpings universitet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. Stockholm: Liber AB.
Bie, K. (2013). Refleksjonshåndboken (översättning: Annika Göran Rodell). Oslo: Universitetsförlaget.
Demeter. (2015). Labelling Standards. For the Use of Demeter, Biodynamic and Related Trademarks. Hämtad 2017-05-02 från
http://organicstandard.com.ua/files/standards/en/demeter/st_wine_e08.pdf
Dilworth, J. (2008). Imaginative vs. Analytical Experence of Wine i Allhoff, F. (Red.), Wine & Philosophy – A Symposium on Thinking and Drinking (s.81-94). Oxford: Blackwell Publishing.
EC. (2012). Comission Implementing Regulation (EU) No 203/2012. Hämtad 2017-05-02 från http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:071:0042:0047:EN:PDF
EyeQuestion. (u.å.). Innovate Smarter and Faster. Hämtad 2017-04-20 från https://eyequestion.nl/
Fondberg (u.å.). Domaine Vacheron Sancerre Les Roches. Hämtad 2017-05-22 från http://www.fondberg.se/wines/domaine-vacheron-sancerre-les-roches/
Gliessman, S.R. (2015). Agroecology: The Ecology of Sustainable Food System. Boca Raton: CRC Press.
Goode, J. (2008). Experecing Wine i Allhoff, F. (Red.), Wine & Philosophy – A Symposium on Thinking and Drinking (s.137-154). Oxford: Blackwell Publishing.
Gustafsson, I-B., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J. & Öström, Å. (2014). Sensorik och marknadsföring. Lund: Studentlitteratur AB.
Gustafsson, I-B., Öström, Å., Johansson, J. & Mossberg, L. (2006). The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, ISSN 1748-0140, Vol. 17, nr 2, s. 84-93.
Gustavsson, B. (2004). Den praktiska kunskapens innebörder. I.-B. Gustafsson & U.-B. Strömberg (Red.) Tid för måltidskunskap: en vänbok till Birgitta Ulmander (s. 43– 54). Örebro: Örebro universitet.
Guzzon, R., Gugole, S., Zanzotti, R., Malacarne, M., Larcher, R., von Wallbrunn, C. and Mescalchin, E. (2016). Evaluation of the oenological suitability of grapes grown using biodynamic agriculture: the case of a bad vintage. Journal of Applied Microbiology, 120, 355–365. doi:10.1111/jam.13004
Harrington, R.J. (2008). Food and Wine Pairing: A Sensory Experience. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Herdenstam, A. (2011). Den arbetande gommen. Vinprovarens dubbla grepp, från analys till upplevelse. (Doctoral thesis, KTH Trita-IEO, 2011:01). Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för industriell ekonomi och organisation.
Herdenstam, A., Hammarén, M., Ahlström, R. & Wiktorsson, P-A. (2009). The Professional Language of Wine: Perception, Training and Dialogue. Journal of Wine Research, 20:1, 53- 84, DOI: 10.1080/09571260902978543
Jackson, R.S. (2009). Wine Tasting: A Professional Handbook. London: Elsevier. Jackson, R.S. (2014). Wine Science: Principles and Applications. London: Elsevier.
Johan Lidby Vinhandel AB. (u.å.). Mas de Libian Bout d’Zan 2015. Hämtad 2017-05-02 från https://www.johanlidbyvinhandel.se/retail/vintages/1342/
Joly, N. (2008). Biodynamic Wine: Demystified. San Francisco: Wine Appreciation Guild.
Kramer, M. (2008). The Notion of Terroir i Allhoff, F. (Red.), Wine & Philosophy – A Symposium on Thinking and Drinking (s. 225-234). Oxford: Blackwell Publishing. Lively Wines (u.å.). Pascal Sancerre Blanc. Hämtad 2017-05-22 från
https://www.livelywines.se/viner/pascal-sancerre-blanc/
Mann, S., Ferjani, A. & Reissig, L. (2012). What Matters to Consumers of Organic Wine? British Food Journal, Vol. 114 Iss 2 pp. 272 – 284.
NE, Nationalencyklopedin. (u.å.a). Jon. Hämtad 2017-05-04 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon
NE, Nationalencyklopedin. (u.å.b). Kelat. Hämtad 2017-05-04 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/kelat
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens Grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Patrignani, F., Montanari, C, Serrazanetti, D.I., Braschi, G., Vernocchi, P., Tabanelli, G., Parpinello, G.P., Versari, A., Gardini, F. & Lanciotti, R. (2016). Characterisation of yeast microbiota, chemical and sensory properties of organic and biodynamic Sangiovese red wines. Ann Microbiol. (2017) 67:99–109 DOI 10.1007/s13213-016-1241-3
Reeve, JR., Carpenter-Boggs, L., Reganold, JP.,York, AL., McGourty, G. & McCloskey, LP. (2005). Soil and Winegrape Quality in Biodynamically and Organically Managed Vineyards. American Journal of Enology and VIiticulture, (56), 367-376.
Spring Wine & Spirits. (u.å.). Domaine Notre Dame du Cousignac Côtes du Rhône Villages Organic. Hämtad 2017-05-02 från http://www.springwine.se/produkter/notre-dame-de- cousignac-cotes-du-rhone-villages/?artikel=23302
Swahn, J., Öström, Å., Larsson, U. & Gustafsson I-B. (2010). Sensory and Semantic Language Model for Red Apples. Journal of Sensory Studies, 25, s. 591-615.
Systembolaget. (u.å.a). Lanseringsplan 2017. Hämtad 2016-12-20 från
https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/otvvknhrxorq7vwo3o4c/Lanserin gsplan_2017.1.pdf
Systembolaget. (u.å.b). Biodynamiskt vin. Hämtad 2017-03-16 från
https://www.systembolaget.se/fakta-och-nyheter/fakta-om-dryck/ekologiskt/ekologiskt- vin/biodynamiskt/
Systembolaget. (u.å.c). Sancerre. Nr. 88296. Hämtad 2017-05-10 från https://www.systembolaget.se/dryck/vita-viner/sancerre-8829601
Tassoni, A., Tango, N., & Ferri, M. (2013). Polyphenol and Biogenic Amine Profiles of Albana and Lambrusco Grape Berries and Wines Obtained Following Different Agricultural and Oenological Practices. Food and Nutrition Sciences, 2014, 5, 8-16.
Tassoni, A., Tango, N., & Ferri, M. (2014). Comparison of biogenic amine and polyphenol profiles of grape berries and wines obtained following conventional, organic and biodynamic agricultural and oenological practices. Food Chemistry, 139 (2013), 405–413.
Tippetts, J. (2012). The Science of Biodynamic Viticulture. Gastronomica: The Journal of Critical Food Studies, 12, 1, 91-99 DOI: 10.1525/GFC.2012.12.1.91
Turinek, M., Grobelnik-Mlakar, S., Bavec M. & Bavec, F. (2009). Biodynamic Agriculture Research Progress and Priorities. Renewable Agriculture and Food Systems: 24(2); 146–154 doi:10.1017/S174217050900252X
Villanueva-Ray, P., Vázquez-Rowe, I., Moreira, M-o-S & Feijoo, G. (2014). Comparative life cycle assessment in the wine sector: biodynamic vs. conventional viticulture activities in NW Spain. Journal of Cleaner Production, 65 (2014), 330-341.
Örebro universitet. (u.å.). Forskningsämne Måltidskunskap. Hämtad 2017-04-13 från https://www.oru.se/forskning/forskningsamnen/maltidskunskap/
Öström, Å. (2004). Sensorik: ett verktyg för att mäta upplevd matkvalitet. I.-B. Gustafsson & U.-B. Strömberg (Red.) Tid för måltidskunskap: en vänbok till Birgitta Ulmander (s. 207– 214). Örebro: Örebro universitet
Bilaga 1
Sökmatris
Datum Databas Sökord Antal
referenser Kombination Antal referenser i kombination Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal artiklar 29/03/17 Summon 1. Dialogue Seminar Method 29 752 2. Wine 200 502 1+2 885 3. Perception 1 463 070 1+2+3 319 4. Sensory quality 213 839 1+2+4 27 2 1 1 29/03/17 Web of Science 1. Dialogue Seminar Method 36 04/04/17 Primo 5.Biodynamic 9 081 5+2 287 12 6 5 6. Sensory analysis 570 593 6+5+2 57 8 1 1 7. Consumer preferences 281 597 7+5+2 54 3 1 1 05/04/17 Primo 1.Biodynamic 2 260 2.Wine 140 608 1+2 287 11 1 1