Praktisk användning och vidare forskning

Studiens resultat är av stor nytta för de restauranger som lägger stor vikt vid rummets

atmosfär, dukningens utensilier och gästens vinupplevelse. Att använda sig av sensoriska glas kanske inte ger den optimala vinupplevelsen om restaurangens filosofi är starkt dekorativ. Genom att vara medveten om sitt klientel kan sommelieren välja glas utefter deras värderingar och det lär ge en större vinupplevelse och ett mervärde för gästen. Restaurangens utensilier bör vara av samma kvalitet som restaurangens råvaror för att få en bra balans av krögarens budskap. Glaset som utensilier kan förhöja ett flertal upplevelser i gästens restaurangbesök och därför är detta ett ämne som är högst relevant för de flesta restauranger. Genom glasets olika attribut kan restauranger med högt engagemang formge egna glas som passar deras klientel för att ge sina gäster en optimal vinupplevelse. För vidare forskning hade det varit intressant att utföra studien på fler fokusgrupper med olika engagemang.

Referenslista

Attwood, Angela; Scott-Samuel, Nicholas; Stothart, George & Munafò, Marcus (2012). Glass

Shape Influences Consumption Rate for Alcoholic Beverages.University of Bristol, Vol. 7, pp

1-17.

Billing, Mischa (2003). Vinprovning i doftens tecken. Örebro: Db Grafiska.

Billing, Mischa; Öström, Åsa & Lagerbielke, Erika (2008). The Importance of Wine Glasses

for Enhancing the Meal Experience from the Perspectives of Craft, Design and Science.

Örebro Universitet, 19, pp 69-73.

Blöser, Michael (2012). An Enjoyable Experience for all of the Senses.Wellness Foods Europe, Vol. 3, pp 14-17.

Borg-Karlson, Anna-Karin (2003). Doftens betydelse för människor och djur. Örebro: Db Grafiska.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Charters, Steve (2006). Wine & Society – the Wine Consumer. Hämtad 2014-05-01 från https://www-dawsonera-com.db.ub.oru.se/readonline/9780080458038

Dungworth, David & Colin, Brain (2009). Late 17th-Century Crystal Glass: An Analytical

Investigation. Journal of Glass Studies, Vol. 51, p111.

Edwards, John S. A & Gustafsson, Inga-Britt (2008). The Five Aspects Meal Model. Journal of foodservice, 19, pp 4-12.

Gautam, Radhakrishna (2003). Crystal: Clear difference from glass. Nature Journals, Vol. 423, pp 918.

Glass of Venice (2013). History of Murano Glass. Hämtad 2014-04-13 från http://www.glassofvenice.com/murano_glass_history.php

Gustafsson, Inga-Britt (2004). Måltidskunskap – Kunskap som förenar vetenskap, praktik och

estetik. I: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (ed.), Tid För Måltidskunskap.

Örebro, Universitetsbiblioteket: Örebro Universitet.

Gustavsson, Bernt (2004). Den Praktiska Kunskapens Innebörder. I: Gustafsson, Inga-Britt & Strömberg, Ulla-Britt (ed.), Tid För Måltidskunskap. Örebro, Universitetsbiblioteket: Örebro Universitet.

Henderson, Grant; Calas, Georges & Stebbins, Jonathan (2006). The Structure og Silicate

Glasses and Melts. Lehigh University, Vol. 2, pp 269-273.

Jerónimo, Paula & Araújo, Alberto (2004). Development of a Sol–Gel Optical Sensor for

Analysis of Zinc in Pharmaceuticals. University of Minho, Vol. 103, Issue 1-2, pp 169-177.

Kosta Boda (2014). Formgivare. Hämtad 2014-04-20 från http://www.kostaboda.se/formgivare

Miyasaki, N.; Matsuura, Y. & Imahase, D. (2006). Thermal stress analysis of lead molybdate

single crystal during growth process: Discussion on relation between thermal stress and crystal quality. Journal of Crystal Growth, Vol. 289, Issue 2, pp 659-662.

Mossberg, Lena & Sundström, Malin (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur.

Moulton, Kirby; Spawton, Anthony L. & Bourqui, Michel (2001). Introduction: Consumer

Behavior and Marketing Strategies. I: Kirby Moulton & James Lapsley (red.), Successful Wine Marketing (1-9). Gaithersburg: Aspen Publishers.

Mäkelä, Johanna (2000). Cultural definitions of the meal. In: Meiselman, Herbert L.(ed.),

Dimensions of the meal: the science, culture, business and art of eating. Gaitersburg,

Maryland: Aspen Publishers.

Orrefors (2014). Formgivare. Hämtad 2014-04-17 från http://www.orrefors.se/formgivare/erika-lagerbielke.html

Riedel (2013). Grape Varietal Specific. Kufstein: Riedel The Wine Glass Company, Vol. 10.

Robinson, Jancis (2006). The Oxford Companion to Wine. New York: Oxford University Press Inc.

Robinson, Jancis; Harding, Julia & Vouillamoz, José (2012). Wine Grapes. London: Penguin Books.

Rocchi, Benedetto & Stefani, Gianluca. (2005). Consumers’ Perception of Wine Packaging: a

Case Study. International Journal of Wine Marketing, Vol. 18, pp 33-44.

Russel, K.; Zivanovic, S.; Morris, W.C; Penfield, M. & Weiss, J. (2005). The Effect of Glass

Shape on the Concentration of Polyphenloic Compounds and Perception of Merlot Wine.

Journal of Food Quality, 28, pp 377-385.

SAOL (2011). Kvalitet. Hämtad 2014-05-1 från

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_nat et/ordlista

Stone, Herbert; Bleibaum, Rebecca & Thomas, Heather (2012). Sensory Evaluation Practices. USA: Elsevier Inc.

Tellström, Richard (u.å.). Utensiliekunskap i ett historiskt och nordeuropeiskt perspektiv. Hämtad 2014-05-20 från

https://lms.oru.se/webapps/portal/frameset.jsp?tab_tab_group_id=_20_1&url=%2Fwebapps% 2Fblackboard%2Fexecute%2Flauncher%3Ftype%3DCourse%26id%3D_5444_1%26url%3D Transkriberingar och enkätsvar från respektive fokusgrupp med uppsatsens respondenter (12 stycken) förvaras hos uppsatsens författare Marie Hagström, Gullmarsvägen 39, 12039 Årsta.

Vilanova, Mar; Vidal, Pablo & Cortés, Sandra (2007). Effect of the Glass Shape on Flavor

Perception of ”Toasted Wine” from Ribeiro (NW Spain). Journal of Sensory Studies, 23, pp

114-124.

Walter, Ute; Edvardsson Bo & Öström Åsa (2010). Drivers of customers’ service

experiences: a study in the restaurant industry. Managing Service Quality, 20:3, pp 236-258.

Watts, David (2013). How Ravenscrotft discovered English Lead Crystal. Hämtad 2014-04-09 från http://www.glassmaking-in-london.co.uk/ravenscroft

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.

Zhang, Haobin; Xu, Jingjiang; Liu, Yu; Huang, Hui & Sun, Jie (2013). Effects of crystal

quality and preferred orientation on the irreversible growth of compact TATB cylindrical explosives. Institute of Chemical Materials, Vol. 3, pp 1-9.

Öström, Åsa (2004). Sensorik: ett verktyg för att mäta upplevd matkvalitet. I: Gustafsson, Ing- Britt & Ulmander, Birgitta (red.). Tid för måltidskunskap. Örebro: Örebro Universitet.

Muntliga källor

Frosterud, Carl (2014). Egna anteckningar från intervju med Carl Frosterud i Stockholm, för kurs MÅ1607, 28 maj 2014

Lagerbielke, Erika (2014). Egna anteckningar från intervju med Erika Lagerbielke i Stockholm, för kurs MÅ1607, 2 maj 2014.

Sahlin, Gunnel (2014). Egna anteckningar från intervju med Gunnel Sahlin i Sköldinge, för kurs MÅ1607, 14 april 2014.

Seaton, Robert (2014). Egna anteckningar från intervju med Robert Seaton i Stockholm, för kurs MÅ1607, 13 maj 2014.

1

Bilaga 1

2

Bilaga 2

3

Bilaga 3

4

Bilaga 4

Informationsblad

Måltidskunskap och Värdskap C, Examensarbete Restaurang och Hotellhögskolan vid Grythyttan (RHS)

Student: Marie Hagström, m.hagstrom@hotmail.com 0761-872317 Handledare: Åsa Öström, asa.ostrom@oru.se 0708-722767

Övrig kontakt: Campus Grythyttan

Restaurang- och hotellhögskolan Box 1

712 02 GRYTHYTTAN

Telefon: 019-303000 E-post: rhs@oru.se

Uppsatsämne

Många studier har sedan tidigare gjorts kring hur vinglaset påverkar vinets sensoriska attribut i form av glasets kupa. Vinglaskupan har visats vara den största sensoriska faktorn som bidrar till hur vinets aromer förhöjs eller döljs. Av teorin kring vinglaskupan påverkan skapades den här studien, för att studera om det finns fler attribut på glaset än enbart kupan som påverkar upplevelsen av vinets sensoriska attribut. Även om det skiljer sig inom olika målgrupper och vad de olika grupperna anser vara bidragande attribut till att förhöja vinglasets kvalité. Vilket är bäst? Sensoriska framtagna vinglas respektive utsmyckade vinglas ställs samman för att se vilka attribut på glaset som är mera uppskattade än andra.

Syftet med studien

Syftet är att se vilka av glasets attribut som konsumenten anser har ett kvalitetesvärde som påverkar vinupplevelsen i ett restaurangbesök.

Metod och material för studien

Studien kommer att bestå av fokusgrupper samt ett flertal intervjuer. Fokusgrupperna består av konsumenter som innehar vinkunskap i olika stor mängd för att se vad respektive målgrupp värdesätter kring vinglaset. Materialet i studien består av sex vinglas, tre sensoriska (Riedel:

Big O Pinot Noir & Vitis Pinot Noir. Orrefors: Difference Primeur) samt tre utsmyckade (Två