Denna studie visade tydligt att cyklister – även om man enbart ser till transportresor – är en mycket heterogen grupp. Olika cyklister kan ha diametralt motsatta inställningar till infrastrukturella utformningar och interaktionen med annan trafik, vilket medför en stor variation i beteendet, som uppstår i förhållande till infrastrukturen och den omgivande trafiken. För att säkerställa fungerande lösningar för cyklister, är det nödvändigt att ta hänsyn till hela behovsspektrumet, eftersom det annars är sannolikt att någon grupp väljer en alternativ lösning. Detta innebär exempelvis att framkomlighet inte bör offras för säkerhet, eftersom det kan leda till att vissa personer då försöker hitta en snabbare genväg, som kan vara betydligt mindre säker. Detta innebär också att vara tydlig och logisk i sitt budskap, eftersom otydliga lösningar (som här i cirkulationsplatsen) leder till osäkerhet och därmed variationsrik och för andra trafikanter oförutsebart beteende.
Ett intressant konkret exempel är flera aspekter i samband med trafikljuset. Olika regler gäller för bilister och cyklister, eftersom man som bilförare vid rödljus kör fram till en stopplinje, framför vilken man stannar och inväntar grönt. Som cyklist behöver man däremot ta hänsyn till en korsande
cykelväg, innan man kan ta sig fram till knappen, som man behöver trycka på för att kunna få grönt ljus. De förhållandevis många förekomster av bristande uppmärksamhet vid trafikljuset är kopplade till den ologiska utformningen. En enkel åtgärd skulle kunna vara att flytta knappen för grönt före den korsande cykelvägen. De tre rödljuscyklingarna är ett annat exempel för en inkonsekvent signal- styrning, eftersom signalen i alla tre fall inte hade behövt vara röd för cyklisterna. Är cykeltrafik- signalen konsekvent grön för cyklister, när den är det för bilister och fotgängare, så skulle både osäkerhet, missförstånd och antalet rödljuscyklingar kunna minska.
Studiens resultat och slutsatser bör komma trafikplanerare till del så att de kan vidta åtgärder för att öka säkert cyklande i framförallt städer. Förslag till åtgärder är att se över trafiksignaler så att de dels blir konsekventa och att ljusen regleras så att man minskar risken för kollisioner. Man kan också genomföra testcyklingar längs vanliga transportvägar för att upptäcka fel, brister och möjligheter till förbättringar, men det borde göras systematiskt efter ett i förväg framtaget protokoll. Vidare kan man utveckla ett system för inrapportering för allmänheten med tydlig återkoppling om genomförda åtgärder.
Det som kan uppfattas av andra som att cyklister ”alltid bryter mot reglerna” kan vara grundat i rädsla och osäkerhet. Tydliga exempel här är trottoarcyklingen, som i många fall var en följd av att cyklisten kände sig otrygg i blandtrafik, vilket också uttryckligen framhölls. Erbjuder inte infrastrukturen en rimlig lösning för cyklisten, så är denna tvungen att välja mellan två dåliga lösningar – att känna sig otrygg, eller att bryta mot regeln. Undermålig information om hur det är tänkt att cyklister ska förflytta sig kan också leda till regelbrott eller oförutsägbart beteende. Regelbrott kan också uppstå, när regeln uppfattas som orimlig. Tvingande stopp som egentligen är onödiga kan leda till frustration över begränsad framkomlighet, och upprepade inbromsningar och accelerationer som tar på krafterna. Att minimera onödiga stopp skulle sannolikt minska antalet regelbrott – som i föreliggande fall, där det inte fanns någon trafikbetingad anledning att stanna i över 90 % av passagerna vid stoppskylten. Vid all användning av extrautrustning i trafiken gäller att även använda sitt sunda förnuft. I vissa lägen är det olämpligt att använda extrautrustning, till exempel när sikten är skymd eller när det finns andra trafikanter som kan korsa ens väg. Den som väljer att titta på mobilen behöver ändå uppmärksamma sin omgivning och bibehålla sin uppfattning om vad som händer runtomkring. I studien uppfylldes samtliga uppmärksamhetskrav, oavsett om cyklisten lyssnade på musik eller inte. Det är dock ett faktum att om man lyssnar på musik så hör man mindre av omgivande trafik, vilket därmed ställer högre krav på visuell uppmärksamhet, även bakåt.
Referenser
Adell, E., Nilsson, A., & Kircher, K. (2014). Cyclists' use of mobile IT in Sweden - usage and self-
reported behavioural compensation. Paper presented at the International Cycling Safety
Conference, Gothenburg, Sweden. http://www.icsc2014.eu/program/program-proceedings Ahlstrom, C., Kircher, K., Thorslund, B., & Adell, E. (2015). Bicyclists’ visual strategies when
conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic. Transportation Research
Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 41(B), 204-216.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.trf.2015.01.010
Ayres, T. J., Kelkar, R., Kubose, T., & Shekhawat, V. (2015). Bicyclist behavior at stop signs. Paper presented at the Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society.
Bergström, A., & Magnusson, R. (2003). Potential of transferring car trips to bicycle during winter.
Transportation Research Part A: Policy and Practice, 37(8), 649-666.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/S0965-8564(03)00012-0
Börjesson, M., & Eliasson, J. (2012). The value of time and external benefits in bicycle appraisal.
Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46(4), 673-683.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.tra.2012.01.006
Broach, J., Dill, J., & Gliebe, J. (2012). Where do cyclists ride? A route choice model developed with revealed preference GPS data. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46(10), 1730-1740. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.tra.2012.07.005
Damant-Sirois, G., Grimsrud, M., & El-Geneidy, A. M. (2014). What’s your type: a multidimensional cyclist typology. Transportation, 41(6), 1153-1169. doi:10.1007/s11116-014-9523-8
de Waard, D., Lewis-Evans, B., Jelijs, B., Tucha, O., & Brookhuis, K. (2014). The effects of operating a touch screen smartphone and other common activities performed while bicycling on cycling behaviour. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 22(0), 196- 206. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.trf.2013.12.003
de Waard, D., Schepers, P., Ormel, W., & Brookhuis, K. (2010). Mobile phone use while cycling: Incidence and effects on behaviour and safety. Ergonomics, 53(1), 30-42.
doi:10.1080/00140130903381180
de Waard, D., Westerhuis, F., & Lewis-Evans, B. (2015). More screen operation than calling: The results of observing cyclists' behaviour while using mobile phones. Accident Analysis &
Prevention, 76, 42-48. doi:http://doi.org/10.1016/j.aap.2015.01.004
Dill, J., & McNeil, N. (2013). Four Types of Cyclists? Transportation Research Record: Journal of
the Transportation Research Board, 2387, 129-138. doi:10.3141/2387-15
Fishman, E., & Cherry, C. (2016). E-bikes in the mainstream: Reviewing a decade of research.
Transport Reviews, 36(1), 72-91. doi:10.1080/01441647.2015.1069907
Gatersleben, B., & Haddad, H. (2010). Who is the typical bicyclist? Transportation Research Part F:
Traffic Psychology and Behaviour, 13(1), 41-48.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.trf.2009.10.003
Geller, R. (2006). Four types of cyclists. Retrieved from Portland, Oregon: https://www.portlandoregon.gov/transportation/article/264746
Godthelp, J., Milgram, P., & Blaauw, G. J. (1984). The development of a time-related measure to describe driving strategy. Human Factors, 26, 257-268.
Hart, S., & Staveland, L. (1988). Development of NASA-TLX (Task Load Index): Results of empirical and theoretical research. In P. Hancock & N. Meshkati (Eds.), Human mental
Hunt, J. D., & Abraham, J. E. (2007). Influences on bicycle use. Transportation, 34(4), 453-470. doi:10.1007/s11116-006-9109-1
Kircher, K. (2007). Driver distraction: A review of the literature (594A). Retrieved from Linköping, Sweden:
Kircher, K., & Ahlstrom, C. (2016). Minimum Required Attention: A human-centered approach to driver inattention. Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics
Society. doi:10.1177/0018720816672756
Kircher, K., Ahlstrom, C., Palmqvist, L., & Adell, E. (2015). Bicyclists‘ speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic. Transportation
Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28(0), 55-64.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.trf.2014.11.006
Kircher, K., Ahlström, C., & Patten, C. J. D. (2011). Mobile telephones and other communication
devices and their impact on traffic safety (729A). Retrieved from Linköping, Sweden:
Kircher, K., Eriksson, O., Forsman, Å., Vadeby, A., & Ahlstrom, C. (2016). Design and analysis of semi-controlled studies. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.trf.2016.06.016
Mäkelä, J., Porjo, N., Kujala, T., & Senders, J. W. (2015). Direct measurement of visual demand in
bicycling. Paper presented at the International Driver Distraction and Inattention Conference,
Sydney, New South Wales, Australia.
Schleinitz, K., Petzoldt, T., Franke-Bartholdt, L., Krems, J., & Gehlert, T. (2017). The German Naturalistic Cycling Study – Comparing cycling speed of riders of different e-bikes and conventional bicycles. Safety Science, 92, 290-297.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ssci.2015.07.027
Wierwille, W. W. (1993). Visual and manual demands of in-car controls and displays. In B. Peacock & W. Karwowski (Eds.), Automotive Ergonomics (pp. 299-320). Washington, DC: Taylor & Francis.
Wu, C., Yao, L., & Zhang, K. (2012). The red-light running behavior of electric bike riders and cyclists at urban intersections in China: An observational study. Accident Analysis &
Prevention, 49, 186-192. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.aap.2011.06.001
Zwahlen, H. T., Adams, C. C., & DeBald, D. P. (1988). Safety aspects of CRT touch panel controls in