6. Diskussion
6.3 Praktisk relevans
Särskolans verksamhet beskrivs i tidigare forskning utifrån sitt höga mått av individuella anpassningar och vertikala relationer (Anderson, 2002; Luttropp & Granlund, 2010; Östlund, 2012). I förekommande studie samt i tidigare forskning (Östlund, 2012) beskrivs musiken vara en aktivitet som vanligtvis förekommer i grupp. Musiken ses även som ett medel för att uppnå andra syften än de musiska, som till exempel social träning, men även språklig och kommunikativ utveckling. I aktivitet tillsammans med andra höjs individens kompetens och kontexten blir en bidragande orsak till utvecklingen. Det faktum att musiken upplevs besitta dessa egenskaper talar för vikten av dess existens inom
59
särskolan. Det kan motivera efterfrågan av forskning inom området ”musik och särskola” där vi upplever det finnas en kunskapslucka att fylla. Resultatet skulle även kunna ligga till grund för diskussion om hur musikämnet bör prioriteras i utrymmet för undervisning på grund- och gymnasiesärskolor i landet. Även avsaknaden av specialpedagogisk kompetens inom musikundervisning (Darrow, 2017) är en brist värd att belysa.
När Skolinspektionen (2018) granskade kvaliteten på 23 olika skolors insatser för att skapa förutsättningar för delaktighet i skolundervisningen lyftes praktiskt estetiska ämnen upp som goda exempel. Bland dessa ämnen ingår musikämnet som studerats i denna undersökning och som visar på ett samstämmigt resultat. Det skulle kunna fylla en funktion att göra liknande undersökningar på de övriga praktiskt estetiska ämnena, som till exempel slöjd och bild för att se vad resultatet visar. Det finns även ett intresse av att studera skillnad på undervisning och dess kvalitet i dessa ämnen beroende på undervisande lärares kompetens, både ämnes- såsom specialpedagogisk. Inte mindre viktigt med tanke på den politiska debatt som kommer och går gällande estetiska ämnens legitimitet i skolan. Det skulle också vara relevant att ämnesområdet studerades utifrån en mer kritisk synvinkel, då det enligt Murphy och McFerran (2017) råder en avsaknad av sådan rapportering.
Om och hur en elev deltar kan visa sig genom aktivitet vilket kan vara konkret och mätbart. Men delaktighet utifrån ett personligt engagemang är en subjektiv känsla (Socialstyrelsen, 2003) och kan således endast besvaras av eleven själv. Därav skulle fortsatta studier med elevintervjuer vara av intresse. På så sätt skulle elevernas röster få komma till tals och kunna bidra till en djupare förståelse av deras egna tankar och upplevelse av musiken betydelse i särskolan. För elever med grav intellektuell funktionsnedsättning, vilka i många fall saknar möjligheten att kommunicera verbalt, skulle istället modellen som Ockelford (2015) presenterar kunna användas. I den finns verktyg och begrepp för att kunna differentiera och kategorisera elevens respons på musiken och på så sätt undersöka vad som sker och hur det kan utvecklas.
Som (blivande) speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är det av stor vikt att vara reflekterande över de spänningsfält som sträcker sig över särskolans verksamhet och därför kunna balansera mellan individuella anpassningar och den gruppgemensamma rörelsen. Som musiklärare är det av stor vikt att känna till de möjligheter som musiken kan erbjuda när det handlar om att skapa delaktighet för alla elever. Att vara reflekterande över de spänningsfält som sträcker sig över musikaktiviteten och därför kunna balansera mellan att bjuda in till ett större mått av deltagande eller att backa för att inte frånta eleven dess autonomi. Dessa spänningsfält har den här studien belyst och diskuterat vilket får bli vårt kunskapsbidrag till både special- och musiklärare.
60
7. Sammanfattning
Studien syfte är att undersöka om och hur musik fungerar som ett medel för att främja delaktighet för elever inom särskolan. Genom observationer, intervjuer och enkät tycker vi oss se resultat som tyder på att så är fallet. Bland annat framkommer att musik upplevs ha en inneboende dragningskraft vilken bjuder in till delaktighet utifrån individuella förutsättningar och genom olika deltagarstrategier. Musik framställs även som ett välfungerande medel för att upprätta och upprätthålla fokus samt att den har förmågan att fungera som en bro mellan olika aktiviteter, vilket kan bidra till att olika kontexter binds ihop. Resultaten visar också att musiken möjliggör goda förutsättningar för gruppsammanhang där tillfällen för horisontella relationer skapas och det sociala samspelet får utvecklas. Det krävs goda relationer för att som pedagog eller elevassistent kunna avgöra när det är läge att bjuda in till, eller kräva ett ökat aktivt deltagande från eleven, eller när det är tillfälle att backa, sänka kraven och tolka elevens icke deltagande som ett uttryck för självbestämmande eller ett behov av att processa. Musiken, då framförallt i form av gemensam sång, framträder som gynnsamt för språkutveckling då kombinationen av gruppens gemensamma kompetens, sångens gemensamma puls, melodi samt de vuxnas språkliga försprång och agerande som språkliga modeller tillsammans genererar stöttning som skapar förutsättningar för eleven att befinna sig inom den proximala utvecklingszonen.
Avslutningsvis vill vi kortfattat redogöra för svaren på studiens frågeställningar • Vilka aspekter i musik främjar elevens delaktighet?
- Musikens struktur – puls, melodi, rytm, dynamik och klang. - Hög acceptans för att deltagandet kan ta sig olika uttryck. • Hur tar sig elevens delaktighet uttryck i musikaktiviteter?
- Alltifrån att iaktta till att initiera och producera.
- Mestadels tillsammans med andra, främst genom imitation.
• På vilket sätt kan musiken fungera som ett redskap och stöd för lärande? - Som ett medel för att upprätta och upprätthålla ett gemensamt fokus.
- Som ett medel för att uppnå andra syften, utöver de musikaliska, såsom sociala, språkliga och kommunikativa förmågor.
- När musiken fungerar som en gruppgemensam aktivitet utgör gruppens deltagare ett stöd för varandra.
61
Referenser
Anderson, L. (2002). Interpersonell kommunikation - en studie av elever med
hörselnedsättning i särskolan. (Doktorsavhandling, Malmö, Malmö Högskola).
Hämtad från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7053/lotta_anderson.pdf;jsessionid= DBA62D46DE29F79D9FD5FA7912A12B05?sequence=1
Angelo, E. (2014). Varför musik? I: E. Angelo, & M. Saether (red.), Barnet och musiken
- En introduktion i musikpedagogik för förskollärare (s. 123-139). Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Bell, A. P. (2008). The Heart of the Matter: Composing Music with an Adolescent with Special Needs. International Journal of Education & the Arts, den 29 Juni, 1-36. Bickenbach, J., Chatterji, S., Badley, E., & Ustun, T. (1999). Models of disablement, universalism an the internationalclassification of impairments, disabilities and handicaps. Social Science & Medicine, 48(9), 1173-1187.
Björck-Åkesson, E., & Granlund, M. (2004). Delaktighet - ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: A. Gustavsson, Delaktighetens språk (s. 29-46). Lund : Studentlitteratur AB.
Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Blair, D. V. (2013). Narrative Texture: The Layering of Voices in a Secondary Classroom for Learners with Special Needs. International Journal of Education & the Arts, IJEA, 14(12), 1-21.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder . Stockholm: Liber.
Costa-Giomi, E. (2004). Effects of three years of piano instruction on children’s academic achievement, school performance and self-esteem. Psychology of
Music, 32(2), 139-152.
Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan: en aktionsforskning i åk 1.
(Lissuppsats: Göteborg: Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten Göteborgs universitet). Hämtad från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/27887/1/gupea_2077_27887_1.pdf Darrow, A. (2017). Meaningful Collaboration in the Inclusive Music Classroom:
students with Severe Intellectual Disabilities. General Music Today, 31(1) 40– 43. DOI: 10.1177/1048371317716960
Degé, F., Patscheke, H., & Scwarzer, G. (2016). The Effects of Training in Music and Phonological Skills on Phonological Awareness in 4- to 6-Year-Old Children of Immigrant Families. Frontiers in psychology, den 21 Oktober, 1-13.
62
Duffy, B., & Fuller, R. (2000). Role of music therapy in social skills development in children with moderate intellectual disability. Journal of Applied Research in
Intellectual Disabilities, 13(2) , 77-90.
Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i
förskolan i en flerspråkig miljö. (Doktorsavhandling: Örebro, Örebro Studies in
Music Education). Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf
Gerrity, K. W., Hourigan, R. M., & Horton, P. W. (2013). Conditions That Facilitate Music Learning Among Students With Special Needs: A Mixed-Methods inquiry.
Journal of Research in Music Education, 61(2), 144–159. DOI:
10.1177/0022429413485428
Groß, W., Linden, U., & Ostermann, T. (2010). Effects of music therapy in the treatment of children with delayed speech development -results of a pilot study. BMC
Complementary and Alternative Medicine, 10:39, 1-10.
Gustavsson, A. (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur AB. Hallam, S. (2010). The power of music: Its impact on the intellectual, social and
personal development of children and young people. International Journal of
music education, 28(3), 269-289. DOI: 10.1177/0255761410370658
Herrera, L., Oswaldo, L., Defior, S., Fernandez–Smith, G., & Costa-Giomi, E. (2011). Effects of phonological and musical training on the reading readiness of native- and foreign-Spanish speaking children. Psychology of Music, 39(1), 68-81. DOI: 10.1177/0305735610361995
Holgersen, S.-E. (2002). Mening og Deltagelse - Iaktagelse af 1-5 årige barns deltagelse
i musikundervisning. (Doktorsavhandling: Köpenhamn, Danmarkspaedagogiske
universitet, Institut for curriculumforskning).
Holgersen, S.-E. (2012). Musik som fast hållpunkt. I: B. Riddersporre, & J. Söderman,
Musikvetenskap för förskolan (s. 87-104). Stockholm: Natur & Kultur.
Janson, U. (2005). Vad är delaktighet? En diskussion av olika innebörder. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen opublicerad PM.
Jederlund, U. (2011). Musik och språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling
och lärande. Stockholm: Liber AB.
Kvale, S., & Brikmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur .
Lave, J. (2000). Lärande, mästarlära, social praxis. I: K. Nielsen, & S. Kvale, Mästarlära,
Lärande som social praxis (s. 49-65). Lund: Studentlitteratur.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning - Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge university press.
63
Luttropp, A., & Granlund, M. (2010). Interaction - it depends - a comparative study of interactions in preschools between children with intellectual disability and children with typical development. Scandinavian Journal of Disability Research,
12(3), 151-164.
Madden, K., Orenstein, D., Oulanov, A., Novitskaya, Y., & Bazan, I. (2014). Music Education, Aesthetics, and the Measure of Academic Achievement. Scientific
research, oktober, 1740-1744. http://dx.doi.org/10.4236/ce.2014.519194
Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet - en begreppsanalys. I: A. Gustavsson, Delaktighetens språk (s. 61-81). Lund: Studentlitteratur AB.
Murphy, M; McFerran, K. (2017). Exploring the literature on music participation and social connectedness for young people with intellectual disability: A critical interpretive synthesis. Journal of Intellectual Disabilities, 21(4), 297–314. DOI: 10.1177/1744629516650128
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter . Lund: Studentlitteratur.
Nordenfelt, L. (2004). Aktivitet, delaktighet och ICF - en vetenskapsteoretisk bakgrund. I: A. Gustavsson, Delaktighetens språk (s. 49-59). Lund: Studentlitteratur AB. Nordström, I. (2002). Samspel på jämlika och ojämlika villkor - om lindrigt
utvecklingsstörda skolbarns relationer till kamrater. (Doktorsavhandling,
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet).
Ockelford, A. (2000). Music in the education of children with severe or profound learning difficulties: Issues in current UK provision, a new conceptual
framework and proposals for research. Psychology of Music, 28(2), 197–217. https://doi-org.ezproxy.hkr.se/10.1177/0305735600282009
Ockelford, A. (2015). The Sounds of Intent project: modelling musical development in children with learning difficulties. Tizard Learning Disability Review, 20(4), 179-194. DOI 10.1108/TLDR-02-2015-0007
Olsson, C. (2006). The kaleidoscope of communication: Different perspectives on
communication involving children with severe multiple disabilities. Diss.
Stockholm: Stockholms Universitet.
Piro, J. M., & Ortiz, C. (2009). The effect of piano lessons on the vocabulary and verbal sequencing skills of primary grade students. Psychology of Music, 37(3), 325-347. Portowitz, A., Lichtenstein, O., Egorova, L., & Brand, E. (2009). Underlying mechanisms linking music education and cognitive modifiability. Research Studies in Music
Education, 31(2), 107–128.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1993:587. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Hämtat från socialdepartementet den 31/2-19: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1993:387
64 SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Fritzes.
SFS 2018:1903 Regeringsformen Hämtad 10/5-19 från Svensk Författnngssamling: https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=3404519 &propId=5
Saether, M. (2014). Inledning I: E. Angelo, & M. Saether (red.), Barnet och musiken -
En introduktion i musikpedagogik för förskollärare (s. 1-15). Malmö: Gleerups
Utbildning AB.
Scheid, M. (2009). Musiken, skolan och livsprojektet – ämnet musik på gymnasiet som en
del i ungdommars identitetsskapande. (Doktorsavhandling, Umeå: Umeå
universitet, instutitionen för estetiska ämnen). Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A142586&dswid=-5525 Schellenberg, G. E. (2004). Music Lessons Enhance IQ. Psychological science, 15(8),
511-514.
Schellenberg, G. E. (2006). Long-Term Positive Associations Between Music Lessons and IQ. Journal of Educational Psychology, 98(2), 457-468. DOI: 10.1037/0022-0663.98.2.457
Schier, H. (2001). Children & society. Pathways to participation: openings, opportunities
and obligations, vol.15 DOI: 10.1002/chi.617, 107-117
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundsärskolan. Ödeshög: DanagårdLitho. Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2015). Kunskapsbedömning i träningsskolan. Stockholm: Fritzes.
Socialdepartementet. (Ds 2008:23). FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa -
Kortversion. Svensk version av International Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF).
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet - ett arbetsätt i skolan. SPSM. Hämtad från:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet---ett-arbetssatt-i-skolan-tillganglig-version.pdf/
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv . Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap - om lärprocesser och det kollektiva
65
Säljö, R. (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Teachout, D. (2005). The impact on music education on a child´s growth and
development. Hämtat från
https://www.researchgate.net/publication/242658423_The_IMPACT_OF_MUSI C_EDUCATION_ON_A_CHILD'SGROWTH_AND_DEVELOPMENT
Trehub, S. E. (2003). The developmental origins of musicality. Nature Neuroscience, den volume 6 nr.7 Juli, 669-673.
Uddén, B. (2004). Tanke – Visa – Språk -Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vaz, S., Wilson, N., Falkmer, M., Sim, A., Scott, M., Cordier, R., & Falkmer, T. (2015). Factors Associated with Primary School Teachers’ Attitudes Towards the Inclusion of Students with Disabilities. Plos one, den 28 Augusti, 1-12. DOI:10.1371/journal.pone.0137002
Wass, R; Golding, C (2014). Sharpening a tool for teaching: the zone of proximal development. Teaching in higher education, den 26 Januari, 671-684.
Weeks, K. (2015). Vowels—Sonic Gems of Emotion for Social Communication: Practical Singing Strategies for Non-musician Teachers with Developmentally Diverse Young Children. Early Childhood Educ J, 515–522. DOI 10.1007/s10643-014-0681-2
Welch, G; Ockelford, A; Zimmermann, S-A; Carter, F-C; Himonides, E. (2006). Sounds of intent: Initial mapping of musical behaviours and development in profoundly disabled children. 9th international conference of music perception and cognition. Alma Mater Studiorum University of Bologna, August 22-26.
https://www.academia.edu/31649511/Sounds_of_Intent_Initial_Mapping_of_M usical_Behaviours_and_Development_in_Profoundly_Disabled_Children Welch, G; Ockelford, A; Carter, F-C; Zimmermann, S-A; Himonides, E. (2009).
‘Sounds of Intent’: mapping musical behaviour and development in children and young people with complex needs. Psychology of Music, 37(3), 348–370.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 9/05-19
från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor - Fem träningsskoleklassers
pedagogiska praktik. (Doktorsavhandling, Malmö, Malmö Högskola). Hämtad
67