4 Empirisk och teoretisk analys
5.3 Praktisk och teoretisk betydelse
5.3 Praktisk och teoretisk betydelse
Studien har givit insikt i hur den svenska klädbranschen har utvecklats, vad det har haft för betydelse för företag samt hur branschen kan komma att fortsätta utvecklas i framtiden. Vi anser att studien kan ge riktlinjer och inspiration åt företag inom klädbranschen för framtida utveckling. Bland annat har integrationen av olika distributionskanaler blivit en central del av studien eftersom att resultatet pekar på vikten av integrerade kanaler som en stor fördel. En annan praktisk betydelse som framkommit är problematiken kring e-handelns leveranser och returer, där vi kunnat se några mindre lösningar som företag kan anpassa sig efter.
Vi kan se en öppning till att överföra studiens resultat till andra branscher på grund av närheten i respondenternas svar samt med tanke på att studien fokuserat på den svenska klädbranschen och inte på enskilda företag. Den svenska klädbranschen har lyfts fram som en bransch som ständigt är i förändring anser vi att studien även är relevant för andra snabbföränderliga branscher som präglas av trender. Sett från studiens resultat tycker vi att mycket stämmer överens med bland annat sportbranschen. Även inom sportbranschen är det viktigt med integrerade distributionskanaler samt lösningar för retur- och leveransproblematiken. Vi kan även tyda att inredningsbranschen är hårt styrd av trender och måste anpassa sig efter ett snabbföränderligt mode och vi anser att studiens resultat även kan överföras på inredningsbranschen.
Slutligen vill vi framhålla att vi funnit studien mycket intressant och att studien hela tiden har tagit nya spännande vägar som vi inte kunnat förutse vilket har givit oss ett intressant resultat. Teoretiskt bidrar studien till ökad förståelse för klädbranschens förändring, utveckling och framtid. Studien visar vikten av integrerade kanaler där kundens köpprocess förenklas. Vi vill även lyfta fram att studien pekar på att fysiska butiker aldrig kommer försvinna men att utformningen kommer behöva utvecklas för att försäljningen ska kunna kvarstå. Ur studiens resultat har vi kunnat utläsa viktiga aspekter som bör vidareutvecklas och finner att det skulle vara intressant med ytterligare forskning inom mer centrerade delar av studiens resultat eftersom studien mer har bidragit till generella aspekter av den svenska klädbranschen. Vi anser att en studie med inriktning på den rådande problematiken för leveranser och returer inom klädbranschen kan komma att ge fler lösningar på ett centralt problem.
Referenser
Ailawadi, K.-L. och Farris, P.-W. (2017). “Managing Multi- and Omni-Channel Distribution: Metrics and Research Directions”. Journal of Retailing, 93 (1), 120–135. Alevizou, J.-P., Henninger, E.-C. och Oates, J.-C. (2016) "What is sustainable
fashion?". Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, 20 (4), 400-416.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok. Uppl. 1:1. Liber AB, Stockholm.
Alvesson, M. (2011). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Uppl. 1:1. Liber AB, Malmö.
Alvesson, M. och Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Uppl. 3:1. Studentlitteratur AB, Lund.
Arvidsson, A. (2006). Brands: Meaning and Value in Media Cultures. Routledge, London.
Bell, D. Gallino, S. och Moreno, A. (2015). “Showrooms and Information Provision in Omni-channel Retail”. Production & Operations Management, 24 (3), 360- 362.
Bergström, F. och Fölster, S. (2009). Kampen om köpkraften: handeln i framtiden. Uppl. 3. Ica bokförlag, Handelns utredningsinstitut HUI i samarbete med Market, Forma Publishing Group AB, Västerås.
Banister, N.-E., och Hogg, K.-M. (2004). "Negative symbolic consumption and
consumers’ drive for self-esteem: The case of the fashion industry". European Journal of Marketing, 38 (7), 850-868.
Bhardwaj, V. och Fairhurst, A. (2010). “Fast fashion: Response to changes in the fashion industry”. The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, 20 (1), 165–173.
Blom, E. (2008). Handelsbilder : 125 år med Svensk handel : utgiven till Svensk handels jubileum 2008. Svensk Handel, Stockholm.
Bruce, M. och Daly, L. (2007). Kap 3. “Challenges of fashion buying and
merchandising”. Hines, T. och Bruce, M. (2007). Fashion Marketing - Contemporary Issues. Uppl. 2. Butterworth-Heinemann, Oxford.
Bryman, A. och Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Uppl. 3. Liber AB, Stockholm.
Christodoulides, G. (2009). “Branding in the post-internet era”. Marketing Theory, 9 (1), 141-144.
Cheng, R., Hines, T. och Grime, I. (2008). "Desired and perceived identities of fashion retailers". European Journal of Marketing, 42 (5/6), 682-701.
Clark, H. (2008). “Slow fashion: an oxymoron or a promise for the future…?”. Fashion Theory: The Journal of Dress, Body & Culture, 12 (4), 427-446.
Cortiñas, M. Chocarro, R. och Villanueva, M. (2010). “Understanding multi-channel banking customers”. Journal Of Business Research, 63 (11), 1215-1221.
Cova, B. och Pace, S. (2006). “Brand community of convenience products: New forms of customer empowerment – The case ‘my Nutella is community”. European Journal of Marketing, 40 (9/10), 1087-1105.
Denzin, N. och Lincoln, Y. (2017). The sage handbook of Qualitative Research. Uppl. 5. Sage Publications, Los Angeles.
Di weekend. (2017). Modebolagen går upp i storlek.
https://weekend.di.se/nyheter/modebolagen-gar-upp-i-storlek
(Hämtad 2017-12-12)
Easey, M. (2009). Fashion Marketing. Uppl. 3. Wiley-Blackwell, Oxford. Eriksson, L. och Wiedersheim-Paul, F. (2008). Rapportboken - Hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten. Uppl. 1:1. Liber AB, Malmö.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. och Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 5. Wolters Kluwer, Stockholm.
Escalas, J.-E. och Bettman, J.-R. (2005). “Self-construal, reference groups, and brand meaning”. Journal of Consumer Research, 32 (3), 378-389.
Evans, M. (2008). Konsumentbeteende. Uppl. 1. Liber AB, Malmö.
Expertvalet. (2017). Statistik om den svenska modebranschen.
https://www.expertvalet.se/blogg/2016/08/svensk-modeindustri-i-siffror
(Hämtad 2017-11-16)
Floor, K. (2009). Branding a store - How to build successful retail brands in a changing marketplace. Uppl. 2. BIS Publisher, Amsterdam.
Frostenson, M., Hasche, N., Helin, S. och Prenkert, F. (2017). E-handel - organisering, distribution och hållbarhet. Uppl. 1. Studentlitteratur AB, Lund.
Grewal, D., Roggeveen, A.-L., och Nordfält, J. (2017). “The Future of Retailing”. Journal of Retailing, 93 (1), 1–6.
Grönroos, C. (2012). Service management och marknadsföring - kundorienterat ledarskap i servicekonkurrensen. Uppl. 3. Liber AB, Stockholm.
Gummesson, E. (2000). Qualitative methods in management research. Uppl. 2. Sage Publications, Thousand Oaks.
Gummesson, E. 2008. Total Relationship Marketing: of a new marketing paradigm. Uppl. 3. Butterworth-Heinemann, Oxford.
Gwilt, A. och Rissanen, T. (2011). Shaping sustainable fashion: Changing the way we make and use clothes. Uppl. 1. Earthscan, London.
Göteborgsposten. (2015). Trenden vänder för klädbranschen.
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/trenden-v%C3%A4nder-f%C3%B6r-kl%C3%A4dbranschen-1.64927
(Hämtad 2017-11-16)
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Upplaga 2:1. Studentlitteratur AB, Lund. Hagberg, J. (2016). Kap 5, “Format”. Hagberg, J, och Jonsson, A. (2016). Handelns Digitalisering - Undran inför framtidens affärer. Uppl. 1. Studentlitteratur AB, Lund. Hagberg, J. och Jonsson, A. (2016). Handelns Digitalisering - Undran inför framtidens affärer. Uppl. 1. Studentlitteratur AB, Lund.
Hagberg, J., Sundstrom, M., och Egels-Zandén, N. (2016). “The digitalization of retailing: an exploratory framework”. International Journal of Retail & Distribution Management, 44 (7), 694-712.
Han, J., Seo, Y. och Ko, E. (2017). “Staging luxury experiences for understanding sustainable fashion consumption: A balance theory application”. Journal of Business Research, 74 (1), 162-167.
Hines, T. (2007). Kap. 1, “Globalization: global markets and global supplies”. Hines, T. & Bruce, M. (2007). Fashion Marketing - Contemporary Issues. Uppl. 2. Butterworth-Heinemann, Oxford.
Hines, T. och Bruce, M. (2007). Fashion Marketing - Contemporary Issues. Uppl. 2. Butterworth-Heinemann, Oxford
Hjort, K., Lantz, B., Ericsson, D. och Gattorna, J. (2013). ”Customer segmentation based on buying and returning behaviour”. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 43 (10), 852-865.
Holme, I.-M. och Solvang, B.-K. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppl. 2. Studentlitteratur AB, Lund.
Hultén, B. (2014). Sinnesmarknadsföring - teoretiska och empiriska utgångspunkter. Studentlitteratur AB, Lund.
Hyde, K.-F. (2000). “Recognising deductive processes in qualitative research”. Qualitative Market Research: An International Journal, 3 (2), 82-90.
Jackson, T. och Shaw, D. (2009). Mastering fashion marketing. Uppl. 1. Palgrave Macmillan, New York.
Janonis, V., Dovaliené, A. och Virvilaité, R. (2007). ”Relationship of Brand Identity and Image”. Engineering Econmics, 1, 69-79.
Jüttner, U., Schaffner, D., Windler, K., och Maklan, S. (2013). "Customer service experiences: Developing and applying a sequentialincident laddering technique". European Journal of Marketing, 47 (5/6), 738-769.
Kahn, B. (2017). “Using Visual Design to Improve Customer Perceptions of Online Assortments”. Journal of Retailing, 93 (1), 29-42.
Kastanakis. M, och Balabanis. G. (2012). ”Between the mass and the class: Antecedents of the ‘bandwagon’ luxury consumption behavior”. Journal of Business Research, 65 (10), 1399-1407.
Keller, L.-K., Apéria, T. och Georgson, M. (2008). Strategic Brand Management – A European Perspective. Uppl. 1. Financial Times, New York.
Kim, H., Fiore, A.-M., Niehm, L.S. och Jeong, M. (2010). “Psychographic
characteristics affecting behavioral intentions towards pop-up retail”. International Journal of Retail & Distribution Management, 38 (2), 133-154.
Lantz, D. (2014). E-handel - så driver och utvecklar du den. Uppl. 2. Liber AB, Stockholm.
Lammgård, C. (2016). Kap 6, “Varuflöden”. Hagberg, J. och Jonsson, A. (2016). Handelns Digitalisering - Undran inför framtidens affärer. Studentlitteratur AB, Lund.
Levy, M. Weitz, B.-A. och Grewal, D. (2014). Retailing Management. Uppl. 9. McGraw-Hill, New York.
Lin, H.-H. (2015). "The effects of price-matching guarantees on consumer response in an online retail context: The moderating role of consumer search costs". Journal of Service Theory and Practice, 25 (6), 658-679.
Luz, C. (2007). ”Waste Couture: Environmental Impact if the Clothing Industry”. Environmental Health Perspectives, 115 (9), 448-454.
Krafft, M. (2010). Retailing in The 21st Century - current and future trends. Uppl. 2. Springer Verlag, Berlin.
Mittelstaedt, J.-D., Schultz, C.-J., Kilbourne, W.-E. och Peterson, M. (2014), “Sustainability as megatrend: two schools of macromarketing thought”. Journal of Macromarketing, 34 (3), 253-264.
Nisar, T.-M. och Prabhakar, G. (2017). “What factors determine e-satisfaction and consumer spending in e-commerce retailing?”. Journal of Retailing and Consumer Services, 39 (11), 135-144.
Normann, R. (2011). Service management: ledning och strategi i tjänsteproduktionen. Uppl. 5. Liber AB, Malmö.
Parment, A. (2006). Distributionsstrategier - Kritiska val på konkurrensintensiva marknader. Uppl. 1. Liber AB, Malmö.
Parment, A. (2008). Marknadsföring – kort och gott. Uppl. 1. Liber AB, Malmö.
Parment, A. och Ottosson, M. (2013). Marknadsföring och Distribution - strategiska vägval avseende marknadskanaler. Uppl. 1. Liber AB, Stockholm.
Patton, Q.-M. (2015). Qualitative Research & Evaluation Methods. Uppl. 4. SAGE Publications, Californien.
Paul, J. och Rosenbaum, M. (2017). ”Retailing and Consumer Services at a Tipping Point: Developing New Conceptual Frameworks, Theories, and Measures to Understand Emerging Retailing and Service Practices”. Journal of Retailing and Consumer
Services.
Payne, A., Storbacka, K., Frow, P och Knox, S. (2009). ”Co-creating brands:
Diagnosing and designing the relationship experience”. Journal of Business Research, 62 (3), 379-389.
Picot-Coupey, K. (2014). “The pop-up store as a foreign operation mode (FOM) for retailers”. International Journal Of Retail & Distribution Management, 42 (7), 643-670.
Piotrowicz, W. och Cuthbertson, R. (2014). “Introduction to the Special Issue Information Technology in Retail: Toward Omnichannel Retailing”. International Journal Of Electronic Commerce, 18 (4), 5-16.
Pires, G.-D., Stanton, J. och Rita, P. (2006). ”The internet, consumer empowerment and marketing strategies”. European Journal of Marketing, 40 (9/10), 936-949.
PostNord. 2016. E-baromentern.
https://www.postnord.se/globalassets/sverige/pdf/rapporter/e-barometern-q3-2016.pdf
(Hämtad 2017-11-15)
PostNord. (2017a). E-barometern 2016: E-handeln stod för en tredjedel av den totala detaljhandelns tillväxt under 2016.
http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord-sverige/2017/e- barometern-2016-e-handeln-stod-for-en-tredjedel-av-den-totala-detaljhandelns-tillvaxt-under
(Hämtad 2017-11-02)
PostNord. (2017b). E-handel i Norden.
http://pages.postnord.com/rs/184-XFT-949/images/e-handeln-i-norden-hr-2017.pdf?mkt_tok=eyJpIjoiTVRrd016VXpNbU5tTkRkaCIsInQiOiJNRlFCcjd5bExaS WFjNUw5TjdNUlZxTnJUcVhOZFVSaDU1YWVuMWo0dzhKSldXMEFFUkZycU80 R291VjFaejd0VHBEXC9pZjVpUGt3Qmh6c2hWWXFvbjEyZ3lpSDBhUVR0UFJJeU dcL3I3TDVFemNxcU1RQ3Y0RDNhOWZPWkFyQ1RtIn0%3D (Hämtad 2017-11-09)
Pookulangara, S. och Shephard, A. (2013). “Slow fashion movement: understanding consumer perceptions – an exploratory study”. Journal of Retailing and Consumer Services, 20 (2), 200-206.
Power, D. och Hauge, A. (2008). ”No Man’s Brand – Brands, Institutions and Fashion”. Growth and Change, 39 (1), 123-143.
Priporas, C.-V., Stylos, N. och Fotiadis, A.-K. (2017). “Generation Z consumers' expectations of interactions in smart retailing: A future agenda”. Computers in Human Behavior, 77 (12). 374-381.
Rath M.-P., Bay, S., Petrizzi, R. och Gill, P. (2015). The Why of the Buy - Consumer behaviour and fashion marketing. Uppl. 2. Fairchild Books, New York.
Rigby D. (2011). ”The Future of Shopping”. Harvard Business Review, 89 (12), 65–76.
Rossiter, R.-J. och Bellman, S. (2005). Marketing Communication - Theory and Applications. Uppl. 1. Pearson-Prentice Hall, Frenchs Forest.
Ruobei, T. (2011). “The Traditional Retail Trade Development Strategy in E-Commerce Environment”. International Conference on Electronic & Mechanical Engineering and Information Technology.
Schmidt, H. och Ohlsson, M. (2016). Butiksboken - om detaljhandeln på internet och i fysisk butik. Uppl. 3. Liber AB, Stockholm.
Sebald, A.-K. och Jacob, F. (2018). “Help welcome or not: Understanding consumer shopping motivation in curated fashion retailing”. Journal of Retailing and Consumer Services, 40 (1), 188-203.
Sorensen, E.-H. (2009). "Why competitors matter for market orientation". European Journal of Marketing, Vol. 43 (5/6), 735-761.
Svensk Handel. (2016). Konsumenterna kan påverka - företagen har kraft att förändra.
http://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/hallbarhetsundersokning-2016.pdf
(Hämtad 2017-12-12)
Svensk Handel. (2017a). Fokus 2017.
http://www.svenskhandel.se/arsrapport2016/fokus-2017/
(Hämtad 2017-11-03)
Svensk Handel. (2017b). Det stora detaljhandelsskiftet.
http://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/e-handelsrapporter/det_stora_detaljhandelsskiftet_svenskhandel_20170120.pdf
(Hämtad 2017-11-13)
Svensk Handel. (2017c). Utmanande höst för modebutikerna.
http://www.svenskhandel.se/aktuellt-och-opinion/pressmeddelanden/2017/utmanande-host-i-modebutikerna/
(Hämtad 2017-11-09)
Svensk Handel. (2017d). VD har ordet.
http://www.svenskhandel.se/arsrapport2016/vd-har-ordet/
(Hämtad 2017-11-03)
Sveriges Radio. (2017a). Konkurrensen har hårdnat i klädbranschen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6664724
(Hämtad 2017-11-13)
Sveriges Radio. (2017b). Fler köpcenter på gång trots färre kunder.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6656611
Surchi, M. (2011). "The temporary store: a new marketing tool for fashion brands". Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, 15 (2), 257-270.
Thomson, M., MacInnis, D.-J. och Park, C.-W. (2005). “The ties that bind: Measuring the strength of consumers' emotional attachments to brands”. Journal of Consumer Psychology, 15 (1), 77-91.
Tillväxtverket. (2016). Hållbarhet i modebranschen.
https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/publikationer/publikationer-2016/2016-10-12-hallbarhet-i-modebranschen.html
(Hämtad 2017-11-13)
Trost, J. (2011). Kvalitativa intervjuer. Uppl. 4:3.Studentlitteratur AB, Lund.
Turker, D. och Altuntas, C. (2014). “Sustainable supply chain management in the fast fashion industry: An analysis of corporate reports”. European Management Journal, 32 (5), 837–849.
Uggla, H. (2006). Positionering: teori, trend & strategi. Uppl. 1. Liber AB, Malmö.
Wood, S.-L. (2001). “Remote purchase environments: the influence of return policy leniency on two-stage decision processes”. Journal of Marketing Research, 38 (2), 157-169.
Yin, R.-K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Uppl. 1:5. Liber AB, Malmö. Yin, R.-K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Uppl. 1:1. Studentlitteratur AB, Lund.
Zeithaml, A.-V., Bitner, J.- M. och Gremeler, D.- D. (2013). Services Marketing - Integrating Customer Focus Across the Firm. Uppl. 6. McGraw-Hill, New York. .
Bilagor
A. Operationalisering
Intervjuguidens ämnesområden Avsikt med ämnesområdet Relevanta teorikapitel Författare Förändringar inom detaljhandelnBesvara studiens syfte genom att kartlägga förändringar för dagens och framtidens klädhandel. 3.1 Detaljhandeln 3.1.1 Den svenska detaljhandeln 3.1.2 Fysiska butiker 3.1.3 E-handeln 3.1.4 Mobiltelefoner 3.1.5 Trender 3.3 Kunden 3.3.1 Kundens medverkan 3.3.2 Målgrupper 3.3.3 Kraven på hållbarhet
Hagberg och Jonsson (2016), Schmidt och Ohlsson (2016), Grewal et al. (2016), Bergström och Fölster (2009), Easey (2009), Zeithaml et al. (2013), Grönroos (2012), Parment (2006), Jackson och Shaw (2009), Mittelstedt et al. (2014), Gwilt och Rissanen (2011), Frostenson et al. (2017), Lammgård (2016), Hagberg et al (2016), Bruce och Daly (2007), Bell et al. (2015)
Fysiska butiker Besvara båda forskningsfrågorna genom att få svar på vad som karaktäriserar fysiska klädbutiker och hur de kan komma att utvecklas. 3.1 Detaljhandeln 3.1.1 Den svenska detaljhandeln 3.1.2 Fysiska butiker 3.1.4 Mobiltelefoner 3.1.5 Trender 3.2 Service management 3.2.1 Servicesektorn 3.2.2 Multi-omnikanaler
Hagberg och Jonsson (2016), Hagberg (2016), Hultén (2014), Sebald och Jacob (2018), Frostenson et al. (2017), Ruobei (2011), Zeithaml et al. (2013), Levy et al. (2014), Parment (2006), Bell et al. (2015), Picot-Coupey (2014)
E-handel Besvara båda
forskningsfrågorna genom att få svar på vad som karaktäriserar klädbranschens e-handeln och hur den kan komma att utvecklas.
3.1 Detaljhandeln 3.1.1 Den svenska detaljhandeln 3.1.3 E-handeln 3.1.4 Mobiltelefoner 3.1.5 Trender 3.2 Service management 3.2.1 Servicesektorn 3.2.2 Multi-omnikanaler
Hagberg och Jonsson (2016), Lantz (2014), Floor (2009), Frostenson et al. (2017), Nisar och Prabhakar (2017), Lammgård (2016), Cortiñas et al. (2010), Lin (2015), Parment och Ottosson (2013),
Trender Besvara studiens syfte genom att få svar på vilka trender som finns för dagens distributionskanaler samt för klädbranschen som helhet. 3.1 Detaljhandeln 3.1.4 Mobiltelefoner 3.1.5 Trender 3.3 Kunden 3.3.1 Kundens medverkan 3.3.3 Kraven på hållbarhet 3.4 Varumärket 3.4.1 Varumärkets roll
Bhardwaj och Fairhurst (2010), Lantz (2014), Bruce och Daly (2007), Turker och Altuntas (2014), Bell et al. (2015), Hagberg (2016), Kim et al. (2010), Surchi (2011), Picot-Coupey (2014), Mittelstedt et al. (2014), Han et al. (2017), Evans (2008),
Konkurrens-fördelar
Besvara studiens syfte och dess
forskningsfrågor genom att kartlägga hur företag är konkurrenskraftiga i klädbranschen, främst genom deras integration av distributionskanaler. 3.2 Service management 3.2.1 Servicesektorn 3.2.2 Multi-omnikanaler 3.3 Kunden 3.3.3 Kraven på hållbarhet 3.4 Varumärket 3.4.1 Varumärkets roll 3.4.2 Image och positionering 3.4.3 Konkurrens
Hines och Bruce (2007), Grönroos (2012), Ailawadi och Farris (2017), Rigby (2011), Schmidt och Ohlsson (2016), Jackson och Shaw (2009), Wood (2001), Easey (2009), Parment och Ottosson (2013), Arvidsson (2006), Janonis et al. (2007), Gummesson (2008), Grewal et a. (2017), Krafft, (2010)
B. Intervjuguide
Förändring inom detaljhandel
• Digitaliseringen • Klädbranschen • Utvecklingen • Framtiden • För- och nackdelar Fysiska butiker/köpcentrum • För- och nackdelar • Framtiden • Utvecklingen E-handel • För- och nackdelar • Framtiden • Utvecklingen • Mobilen Trender • Pop-up butiker • Showrooms • För- och nackdelar • Klädbranschen Konkurrensfördelar • Omnikanaler
• Sveriges kanalintegration inom klädbranschen • Hur?