Resultatet från studien kan användas som en aktuell lägesrapport för den medverkande gymnasieskolan, genom vilken de kan få en uppfattning om det finns några områden de bör jobba inom tillsammans med sina elever. Exempelvis visar resultaten att det bör säkerställas att ungdomarna har lämplig information om kosttillskott och dess risker då bruket är utbrett, speciellt då det rör sig om idrottsaktiva individer kan detta vara avgörande vid ett eventuellt dopningstest. Även andra idrottsgymnasier kan använda studien för att få tips kring
eventuella utbildningsområden.
Eftersom det finns kunskapsluckor om hur många som egentligen brukar dopning i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2009) skulle det vara nödvändigt att utföra vidare studier med större urval för att kartlägga detta. Mer genomgripande studier på det området skulle kunna bidra med en uppfattning om hur samhället ska jobba i enlighet med regeringens proposition (Prop. 2002/03:35). Att utföra studierna bland ungdomar kan vara nyttigt i och med att det har visats att unga män är en riskgrupp (Statens folkhälsoinstitut, 2009) och att undersöka dem i större utsträckning kunde kanske förhindra framtida bruk. Ytterligare en studie som kunde vara intressant att genomföra är att undersöka vad det utbredda bruket av kosttillskott beror på, varför ungdomarna brukar och om de upplever att det har effekter. Framför allt kosttillskott kan vara ett forskningsområde att uppmärksamma i framtiden då bruket ökar (Comission of the European communities, 2008) och kontrollen av preparaten inte är tillfredsställande (Maughan et al., 2007).
7
SLUTSATSER
För få eller inga respondenter angav att de brukat dopningspreparat och kunde därmed inte inkluderas i studien. 79,4 procent av respondenterna uppgav att de någon gång har konsumerat kosttillskott.
Majoriteten av respondenterna uppvisar negativa attityder gentemot dopningsbruk. Drygt hälften av respondenterna är positivt inställda till kosttillskott.
För få eller inga respondenter angav att de använt dopningspreparat och därmed kunde inte eventuella könsskillnader analyseras. Pojkar visades använda kosttillskott ofta i större utsträckning än flickor.
Det upptäcktes inga signifikanta skillnader mellan könen gällande attityder till dopning och kosttillskott.
REFERENSLISTA
Ajzen, I. (1991). The Theory of planned behavior. Organizational behavior and human decision processes, 50(2), 179-211. doi: 10.1016/0749-5978(91)90020-T
Ajzen, I., & Fishbein, M. (2005). The Influence of Attitudes on Behavior. In D. Albarracín., B. T. Johnson., & M. P. Zanna (Ed.), The handbook of attitudes (s. 173-221). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Andersson, S. I. (2013). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Anti Doping Danmark., Dopingautoriteit., STAD., instytut Sportu., & CyADA. (2012). Strategy for stopping steroids. Köpenhamn: Anti doping Danmark. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Malmö: Liber.
CAN. (2016). Skolelevers drogvanor 2016-CAN rapport 161. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Commission of the European communities. (2008). Commission staff working document- characteristics and perspectives of the market for food supplements
containing substances other than vitamins and minerals. Bryssel: Commission of the European communities.
Dawson, R. T. (2001). Drugs in sport- the role of the physician. Journal of endocrinology, 170(1), 55-61. doi: 10.1677/joe.0.1700055
De Meo, C., Laurenti, P., de Waure, C., Terracciano, E., Di Nardo, F., & Ricciardi, W. (2015). Does the use of dietary supplements enhance athletes’ sport performances? A systematic review and a meta-analysis. Epidemiology, Biostatistics and Public Health, 12(4), 1-15. doi: 10.2427/11593
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Enaker, V. (2014). Using theory of planned behavior to predict nonmedical anabolic steroid use in young adults. American Journal of health studies, 29(2), 178-181. Tillgänglig:
http://eds.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/eds/detail/detail?vid=5&sid=cbb92 0fb-c28e-47a1-ab29-
Gårevik, N., & Rane, A. (2010). Dual use of anabolic- androgenic steroids and narcotics in Sweden. Drug and alcohol dependence, 109(1-3), 144-146. doi:
10.1016/j.drugalcdep.2009.12.024
Hartmann, C., & Siegrist, M. (2016). Benefit beliefs about protein supplements: A comparative study of users and non-users. Appetite, 103, 229-235. doi: 10.1016/j.appet.2016.04.020
Hyytiäinen, M., & Joković, T. Idrottare och kosttillskott- Om användning av och attityder till kosttillskott (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för kost och
idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24487/1/gupea_2077_24487_1.pdf IBM. (2011). Example of Fisher´s Exact test. Hämtad 2017-03-28, från
http://www.ibm.com/support/knowledgecenter/SSLVQG_6.0.1/com.spss.repo rtsforsurveys/fisher_exact_example.htm
Kindlundh, A. M. S., Isacson, D. G. L., Berglund, L., & Nyberg, F. (1998). Doping among high school students in Uppsala, Sweden: A presentation of the attitudes, distribution, side effects and extent of use. Scandinavian Journal of public health, 26(1), 71-74. doi: 10.1177/14034948980260010201
Livsmedelsverket. (2011). Kosttillskott som säljs via internet- en studie av hur kraven i lagstiftningen uppfylls. Livsmedelsverket.
Lundholm, L., Käll, K., Wallin, S., & Thiblin, I. (2010). Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Drug and alcohol dependence, 111(3), 222-226. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2010.04.020
Länsstyrelsen Östergötland. (2013). Användning av dopningspreparat, kosttillskott och narkotika bland gymtränande- en kartläggning. Linköping: Länsstyrelsen Östergötland.
Maughan, R. J., Depiesse, F., & Geyer, H. (2007). The use of dietary supplements by athletes. Journal of sport sciences, 25(1), 103-113. doi: 10.1080/02640410701607395
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (uppl. 6). Burlington, Mass: Jones & Bartlett Learning.
Metzl, J. D., Small, E., Levine, S. R., & Gershel, J. C. (2001). Creatine use among young adults. Pediatrics, 108(2), 421-425. Tillgänglig:
http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/
Møller, V., McNamee, M., & Dimeo, P. (Ed.). (2009). Elite sport, doping and public health. Odense: University press of southern Denmark.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3:e upplagan). Stockholm: Liber
Parent, M. C. (2016). Entitlement Moderates the Relationships Between Protein Supplement Use and Drive for Muscularity and Intention to Use Anabolic Steroids. Psychology of men and masculinity, 17(4), 320-327. doi: 10.1037/men0000024
Prodis. (u.å.a). Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande- en sammanställning av resultat från Norrbottens län,
Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län,
Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. Prodis. Prodis. (u.å.b). Om Prodis-syfte. Hämtad 2017-02-28, från http://www.prodis.se/om-
Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1 d3e/mal-for-folkhalsan
Riksidrottsförbundet. (2008). Doping- och antidopingforskning- en inventering av samhälls- och beteendevetenskaplig forskning och publikationer 2004-2007. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet. (2016). Definitioner av begreppet kosttillskott. Hämtad 2017-02-27, från http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott/Definitionavkosttillskott/
SFS 1991:1969. Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Stockholm: Socialdepartementet.
Sharma, M., & Kanekar, A. (2007). Theory of reasoned action & theory of planned behavior in alcohol and drug education. Journal of alcohol and drug education, 51(1), 3-7. Tillgänglig: http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se
Sobal, J., & Marquart, L. F. (1994). Vitamin/mineral supplement use among high-school athletes. Adolescence, 29(116), 835-843. Tillgänglig:
http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/
Statens folkhälsoinstitut. (2003). Den nya folkhälsopolitiken- nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Dopningen i Sverige- en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Thiblin, I., Garmo, H., Garle, M., Holmbeg, L., Byberg, L., Michaёlsson K., & Gedeborg, R. (2015). Anabolic steroids and cardiovascular risk: A national population-based cohort study. Drug and alcohol dependence, 152(1), 87-92. doi:
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.drugalcdep.2015.04.013
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki- Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-12, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Wramner, B., Pellmer Wramner, K., & Hellström, C. (2010). Beroende och droger-förekomst,
BILAGA A
1 (1) Akademin för hälsa, vård och välfärd
2017-03-14
Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Erica Öström och jag studerar sista terminen på
Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola och håller nu på med mitt examensarbete. Syftet med arbetet är att studera ungdomars användning av och attityder till doping och kosttillskott. Denna enkät riktar sig därmed till dig i egenskap av studerande på idrotts college.
Det är frivilligt att delta i enkäten men för att säkerställa ett gott och trovärdigt resultat är just din medverkan viktig. Genom att återlämna din enkät godkänner du ditt deltagande. Enkäten är anonym och inga personliga uppgifter samlas in. Efter avslutad kurs kommer alla insamlade enkäter att förstöras. Resultatet av enkäten kommer att presenteras i min
kandidatuppsats som beräknas vara klar till maj 2017. Vid frågor går det bra att kontakta mig.
Tack på förhand för din medverkan! Erica Öström
BILAGA B
Enkät om användning av och attityder till dopning och kosttillskott
Var vänlig och fyll i endast ett svarsalternativ per fråga
1. Kön: Pojke
□
Flicka□
2. Hur gammal är du? ____ år
Här följer några frågor gällande dopningsmedel
3. Har du någon gång använt anabola steroider, tillväxthormon eller annat dopningsmedel utan läkares inrådan?
Ja
□
Nej□
4. Om ja, hur många gånger har du använt anabola steroider, tillväxthormon eller annat dopningsmedel?
Jag har prövat någon eller några gånger
□
Jag har använt en kur 1-3 gånger□
Jag har använt kurer fler än 3 gånger□
5. Om du använt dopning, hur fick du tag i preparatet? ________________________________________ Har inte använt dopning
□
6. Här följer några påståenden gällande dopning, kryssa för det alternativ som stämmer mest överens med din åsikt.
a) Det är rätt att genomföra oanmälda dopningskontroller på gym eller träningar
b) Det är rätt att stänga av tränande som använder
dopningsmedel
från gym eller träningar
Ja
□
Nej□
c) Jag upplever att det är viktigt att samhället jobbar med att förebygga dopning
Ja
□
Nej□
d) Det är upp till var och en att bestämma om man vill använda dopningsmedel
Ja
□
Nej□
e) Jag upplever att det finns risker med att
bruka dopingsmedel Ja
□
Nej□
Här följer några frågor om kosttillskott
7. Vad är din generella inställning till kosttillskott: Jag är för kosttillskott
□
Jag är emot kosttillskott
□
Jag har ingen åsikt□
8. Har du någon gång använt kosttillskott? (Exempelvis proteinpulver, aminosyror, gainers, vitamintillskott) Om du svarar nej på denna fråga, hoppa till fråga 13. Ja
□
Nej
□
9. Om du svarade ja på ovanstående fråga, hur ofta använder du kosttillskott? Mer sällan än en gång i månaden
□
En gång i månaden
□
Ett par gånger i månaden□
Ett par gånger i veckan□
Varje dag□
10. Om du svarade ja på fråga 8, hur fick du tag i preparatet? Välj det alternativ som stämmer mest Via nätet
□
Via butik□
Via gymmet□
Apoteket□
Annat□
11. Om du svarat ja på fråga 8, varför använder du kosttillskott? Försök att svara kort med en mening.
____________________________________
____________________________________
12. Om du använder kosttillskott, har du läst innehållsförteckningen till produkten? Ja
□
Nej
□
Ibland□
13. Tror du att kosttillskott kan ha någon positiv effekt? Ja
□
Nej
□
Vet inte□
14. Tror du att det finns kosttillskott som kan vara skadliga? Ja
□
Nej
□
Vet inte□
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00