Resultatet visar att vårdrelationen är grundläggande för att BVC-sjuksköterskan ska kunna stödja mor och barn med brister i samspelet. Denna viktiga relation bör synliggöras under utbildning till arbete på BVC samt i Barnhälsovårdens program. Det är viktigt att BVC-sjuksköterskan får kunskap om hur relationen kan främjas och byggas upp. Vi anser att BVC-sjuksköterskan bör få mer utrymme och möjlighet till ett mer individuellt arbetssätt för att ha möjlighet att stödja familjen utifrån deras unika behov. Barnhälsovårdens funktion idag har förändrats och vi efterfrågar därför mer forskning kring BVC-sjuksköterskans stödjande roll till familjen.
Slutsatser
Relationen mellan BVC-sjuksköterskan och familjen är viktig för barnets hälsa och utveckling. En god vårdrelation är en förutsättning i stödet till de nyblivna föräldrarna och bör bygga på tillit, respekt, ödmjukhet, lyhördhet och bekräftelse. Hinder för en god relation, som tidsbrist och brist på engagemang, kan ha en negativ inverkan på familjen.
REFERENSER
Barr J. A. (2006). Postpartum depression, delayed maternal adaption, and mechanical infant caring: A phenomenological hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies, 45, 362-369.
Berg Brodén, M. (1991). Mor och barn i ingenmansland. Värnamo: Fälths Tryckeri. Berg, L., Skott, C., & Danielson, E. (2007). Caring relationship in a context: Fieldwork
in a medical ward. International Journal of Nursing Practice, 13, 100-106.
Bowlby, J. (1994). En trygg bas: kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut 2004:49.
Broberg, A. G. (2000). När bandet brister - anknytningsteorin beskriver hur föräldrars bristande omsorgsförmåga påverkar barns utveckling. Socionomen, 2, 45-53.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson. T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falköping: Natur och kultur.
Brudal, L. (1985). Födandets psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Cox J., & Holden J. (2003). Perinatal Mental Health. A guide to the Edinburgh Postnatal Depression Scale. London: Gaskell.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Edhborg M., Friberg M., Lundh W. & Widström A-M. (2005). ”Struggling” with life: Narratives from women with signs of postpartum depression. Scandinavian Journal of Public Health, 33, 261-267.
Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Fonagy, P. (2007). Anknytningsteori och psykoanalys. Stockholm: Liber.
Goldsmith, M. (2006). Postpartum depression screening by family nurse practitioners. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 19, 321-327.
Hagberg, H., Marsál, K., & Westgren, M. (2008). Obstetrik. Lund: Studentlitteratur. Hagelin, E., Magnusson, M., & Sundelin, C. (2007). Barnhälsovård. Stockholm: Liber.
Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research,15, 1277- 1288.
Kennedy, H. P., Beck, C. T., & Driscoll, J. W. (2002). A light in the fog: caring for women with postpartum depression. Journal of Midwifery & Women´s Health, 47(5), 318-330.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B (Red)., Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 159-171). Studentlitteratur.
Lynn-McHale, D., & Deatrick, J. (2000). Trust between family and health care provider. Journal of Family Nursing, 6 (3), 210-230.
Orrenius, A. M. (2005). Trygga relationer. Om anknytning och samhörighet mellan barn och vuxna. Stockholm: Natur och kultur.
Peplau, H. (1988). Interpersonal relations in nursing: a conceptual frame of reference for psychodynamic nursing.Basingstoke : Macmillan Education.
Righetti-Veltema M., Bousquet, A., & Manzano J. (2003). Impact of depressive symptoms on mother and her 18-month-old infant. European Child & Adolescent Psychiatry, 12, 75-83.
Rupertsson, C., Waldenström, U., Wickberg, B., Rådestad, I., & Hildingsson, I. (2005). Depressive mood in early pregnancy and postpartum: prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 23(2), 155-166.
Ryding, E.L., Wijma, K., & Wijma, B. (1998). Postpartum counselling after an emergency caesarean. Clinical Psychology and Psychotherapy, 5, 231 – 237.
Statens Folkhälsoinstitut (2004). På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (2004:33). Hämtad 2008-09-21 från http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/ rapporter/r200433halsoframjandehalsosjukvard.pdf
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. 2ND ed. Philadelphia: F.A. Davys.
Wickberg, B., & Hwang, P. (1997). Screening for postnatal depression in a population- based Swedish sample. Acta Psychiatrica Skandinavica, 95, 62-66.
Wickberg, B., & Hwang, P. (2003). Post partum depression -nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut. Stockholm: Pointline/Brolins.
BILAGOR
Bilaga 1: EPDS
Cox (1987) Datum……….
Eftersom Du nyligen fått barn, skulle vi vilja veta hur Du mår.
Var vänlig kryssa för det svar som bäst stämmer överens med hur Du känt Dig de senaste 7 dagarna, inte bara hur Du mår idag.
Här är ett exempel som redan är ifyllt: Jag har känt mig lycklig.
ja, hela tiden ja ,för det mesta nej, inte särskilt ofta nej, inte alls
Detta betyder: Jag har känt mig lycklig för det mesta under veckan som gått. Fyll i de andra frågorna på samma sätt.
--- Under de senaste 7 dagarna:
1. Jag har kunnat se tillvaron från den ljusa sidan.
lika bra som vanligt nästan lika bra som vanligt mycket mindre än vanligt inte alls
2. Jag har glatt mig åt saker som skall hända.
lika mycket som vanligt något mindre än vanligt mycket mindre än vanligt inte alls
3. Jag har lagt skulden på mig själv onödigt mycket när något gått snett.
ja, för det mesta ja, ibland inte så ofta nej, aldrig
4. Jag har känt mig rädd och orolig utan någon egentlig anledning.
nej, inte alls nej, knappast alls ja, ibland
ja, mycket ofta
5. Jag har känt mig skrämd eller panikslagen utan speciell anledning.
ja, mycket ofta ja, ibland nej, ganska sällan nej, inte alls
6. Det har kört ihop sig för mig och blivit för mycket.
ja, mesta tiden har jag inte kunnat ta itu med något alls
ja, ibland har jag inte kunnat ta itu med saker lika bra som vanligt nej, för det mesta har jag kunnat ta itu med saker ganska bra nej, jag har kunnat ta itu med saker precis som vanligt
7. Jag har känt mig så ledsen och olycklig att jag haft svårt att sova
ja, för det mesta ja, ibland nej, sällan nej, aldrig
8. Jag har känt mig ledsen och nere
ja, för det mesta ja, rätt ofta nej, sällan nej, aldrig
9. Jag har känt mig så olycklig att jag har gråtit
ja, nästan jämt ja, ganska ofta bara någon gång aldrig
10. Tankar på att göra mig själv illa har förekommit
ja, rätt så ofta ja, ganska ofta ja, då och då aldrig
Edinburgh Postnatal Depression scale (PDS). Published in:
Cox, JL (1986) Postnatal Depression. Edinburgh: Churchill Livingstone. Longman Group UK Limited och Psykologiförlaget AB, 1991. Svensk översättning och bearbetning: Wendela Lundh & Cecilia Gyllang. Tryck: Jörgen Reklam AB, Stockholm 1997 Artnr: 334-002
Bilaga 2: Brev till avdelningsföreståndare
080529