6.2 Resultatdiskussion
6.2.4 Praktisk tillämpning och förslag på framtida studier
Förhoppningen är att denna studie ska kunna bidra till vidare studier inom det undersökta området. Enligt Kohl et al. (2012) finns det evidens för att fysisk aktivitet har en skyddande effekt mot exempelvis olika sjukdomar och kan förebygga ohälsa. Resultatet i studien går emot trenden att fysisk inaktivitet ökar och att det är vanligt med en stillasittande fritid, vilket skulle kunna vara ett användbart resultat för folkhälsopraktiker. För att initiera insatser för att motverka fysisk inaktivitet behövs vidare studier för att få reda på vad det är som gör att respondenterna just på den medverkande skolan har en hög aktivitetsnivå. Detta för att få reda på vad som bidrar till hög aktivitetsnivå så att det skulle kunna gå att överföra till andra skolor och andra respondenter.
Förslag på ytterligare forskning som skulle vara av intresse är att följa till exempel ett par årskurs 1 klasser under deras gymnasietid för att undersöka mönster i den fysiska aktiviteten. En liknande studie skulle kunna genomföras men med en kvalitativ ansats för att få en
29
intresseväckande att göra vidare studier kring bakomliggande faktorer till fysisk aktivitet. Att undersöka bostadsområdets påverkan på den fysiska aktivitetsnivån skulle också vara ett möjligt område att göra vidare studier kring. Det skulle behövas fler studier och insatser för att förstå och öka aktivitetsnivån hos flickor, det skulle kunna göras genom en kvalitativ undersökning, detta för att kunna undersöka vad som bidrar till att de är aktiva eller varför de inte är det.
7
SLUTSATS
I denna studie har majoriteten av ungdomarna en hög aktivitetsnivå, vilket tyder på att respondenterna går emot generella mönster för samhället då en stillasittande fritid och en låg fysisk aktivitet ökar.
Det framkom att respondenterna tränar av olika anledningar och de tre främsta anledningarna var att förbättra fysisk (44,8 procent), förbättra/bibehålla en god hälsa (29,3 procent) och för att de tycker det är roligt (21,6 procent).
I denna studie framkom en signifikant könsskillnad gällande hur aktiva ungdomarna är i snitt per dag, då pojkar är aktiva i 60 minuter per dag i större utsträckning än flickor.
Det framkom inga signifikanta åldersskillnader i studien gällande i vilken utsträckning ungdomar är fysiskt aktiva.
30
REFERENSLISTA
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Babey, H. S., Wolstein, J., & Diamant, L. A. (2016). Adolescent Physical Activity: Role of School Support, Role Models, and Social Participation in Racial and Income Disparties. Sage journals, 48(1), 172-191. doi: 10.1177/0013916515609086
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: a social cognitive theory. New Jersey: Pearson education.
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: En grundbok (uppl. 2). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Stockholm: Liber. Centrum för idrottsforskning. (2011). ”Mår man bättre, får muskler och ser bättre ut”.
Hämtad 2017-03-09, från http://centrumforidrottsforskning.se/wp- content/uploads/2014/04/Mar-battre-ser-battre-ut.pdf
Davidson, Z., Simen-Kapeu, A., & Veugelers, P. J. (2010). Neighborhodd determinants of self-efficacy, physical activity, and body weights among Canadian children. Health
and Place, 16(3), 567-572. doi:10.1016/j.healthplace.2010.01.001
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (u.åa). Fysisk aktivitet och hälsa. Hämtad 2017-02-22, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/fysisk-aktivitet-och-halsa/ Folkhälsomyndigheten. (u.åb). Fysisk inaktivitet – ett skadligt beteende. Hämtad 2017-02-
22, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/fysisk-inaktivitet-ett- skadligt-beteende/
Godino, J. G., Watkinson, C., Corder, K., Sutton, S., Griffin, S. J., & Van Sluijs, E. M. F. (2014). Awareness of physical activity in healthy middle-aged adults: A cross- sectional study of associations with sociodemographic, biological, behavioural, and pshyckological factors. BMC Public Health, 14(1), 1-9. doi:10.1186/1471-2458-14-421 Hassmén, P., Koivula, N., & Uutela, A. (2000). Physical exercise and pshychological
wellbeing: a population study in Finland. Preventive Medicine, 30(1), 17-25. doi:10.1006/pmed.1999.059
Hohepa, M., Scragg, R., Schofield, G., Kolt, S. G., & Schaff, D. (2007). Social support for youth physical activity: importance of siblings, parents, friends and school support across a segmented school day. International Journal of Behavioral Nutrition and
Physical Activity, 4(54), 1-9. doi: 10.1186/1479-5868-4-54
Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., Vliek, M., Passer, M., & Smith, R. (2015). Psychology:
the science of mind and behaviour (third ed.). Berkshire: McGraw-Hill Education.
Janssen, I., & LeBlanc, G. A. (2010). Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of
31
Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder (uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
Kilpatrick, M., Herbert, E., & Bartholomew, J. (2005). College students’ motivation for physical activity: Differentiating men’s and women’s motives for sport participation and exercise. Journal Of American College Health, 54(2), 87-94.
doi:10.3200/JACH.54.2.87-94
Kohl, H. W., Craig, C. L., Lambert, E. V., Inoue, S., Alkandari, J. R., Leetongin, G., & Kahlmeier, S. (2012). The pandemic of physical inactivity: global action for public health. The Lancet, 380(9838), 294-305. doi: org/10.1016/S0140-6736(12)60898-8 Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning: Från ord och tanke till handling.
Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Örebro. (2014). Liv & hälsa ung 2014 – en undersökning om ungdomars
livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Hämtad 2017-02-22, från https://www.regionorebrolan.se/Files-
sv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/V%c3%a5rd%20och%20h%c3%a4lsa /Folkh%c3%a4lsa/Liv%20och%20h%c3%a4lsa%20ung/Liv%20och%20h%c3%a4lsa %20ung%202014/Enk%c3%a4t%207%20Liv%20och%20h%c3%a4lsa%20ung%202 014.pdf
Marcus, B. H., King, T. K., Clark, M. M., Pinto, B. M., & Bock, B. C. (1996). Theories and Techniques for Promoting Physical Activity Behaviours. Sports Medicine, 22(5), 321- 331. doi:10.2165/00007256-199622050-00005
Nilsson, A., Anderssen, S. A., Andersen, L. B., Froberg, K., Riddoch, C., Sardinha, L. B., & Ekelund, U. (2009). Between- and within-day variability in physical activity and inactivity in 9- and 15-year-old European children. Scandinavian Journal of
Medicine and Science in Sports, 19(1), 10-18. doi: 10.1111/j.1600-0838.2007.00762.x
Nutbeam, D., & Harris, E. (2004). Theory in a Nutshell: A practical guide to health
promotion theories (2nd ed.). Australien: McGraw-Hill.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (uppl. 3). Stockholm: Liber.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Region Uppsala. (2012). Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkori
Sverige 2012. Hämtad 2017-02-22, från
http://www.lul.se/Global/LLK/H%c3%a4lsa%20p%c3%a5%20lika%20vill
kor%202012.pdf
Riksidrottsförbundet. (2013). Fysisk, psykisk och social hälsa. Hämtad 2017-02-27, från http://www.rf.se/Idrottenssamhallsnytta/Fysiskpsykiskochsocialhalsa/
32
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet:
En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering.
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet – En
kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (Red.). (2008). FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention
och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Telford, R. M., Telford, R. D., Olive, L. S., Cochrane, T., & Davey, R. (2016). Why Are Girls Less Physically Active than Boys? Findings from the LOOK Longitudinal Study. Plos
ONE, 11(3), 1-11. doi:10.1371/journal.pone.0150041
Winkvist, A., Hultén, B., Kim, J-L., Johansson, I., Torén, K., Brisman, J., & Bertéus Forslund, H. (2016). Dietary intake, leisure time activities and obesity among adolescents in Western Sweden: a cross-sectional study. Nutrition Journal, 15(41), 10-21. doi: 10.1186/s12937-016-0160-2
World Health Organization. (2017). Physical activity. Hämtad 2017-02-22, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-13, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media- type&footer-right=%5bpage%5d/%5btoPage
1
BILAGA A MISSIVBREV
Missivbrev
Hej!Jag heter Marie Svensson och läser folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag går min sista termin och håller nu på och skriver mitt examensarbete i
folkhälsovetenskap.
Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i Västerås i åldern 15–19 år är fysiskt aktiva samt undersöka om det finns köns- och åldersskillnader. Undersökningen bygger på en kvantitativ metod där enkäter ligger till grund för resultatet.
Deltagandet är frivilligt, men för ett trovärdigt resultat är din medverkan av stor vikt. Enkäten kommer vara anonym och dina svar kommer behandlas med försiktighet och kommer endast användas till undersökningens syfte. Efter avslutat examensarbete kommer enkäterna att förstöras. Enkäterna kommer samlas in vid samma tillfälle som de delas ut. Genom att besvara enkäten godkänner du din medverkan i undersökningen. Jag tackar i förhand för din medverkan!
Har du frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till mig. Med vänliga hälsningar, Marie Svensson
Tel: --- Mail: ---
BILAGA B ENKÄTFORMULÄR
Enkätundersökning om i vilken utsträckning och av vilka anledningar ungdomar i
Västerås är fysiskt aktiva samt undersöka eventuella köns- och åldersskillnader.
1. Jag är:
󠄀 Pojke 󠄀󠄀 Flicka 󠄀 Annat
2. Hur gammal är du?
(Kryssa för ett alternativ)
󠄀 15 år
󠄀 16 år
󠄀 17 år
󠄀 18 år
󠄀 19 år
󠄀 Annat
Frågor kring din fysiska aktivitet
3. Hur ofta brukar Du cykla eller gå till skolan?
(Kryssa för ett alternativ)
󠄀 5 gånger per vecka
󠄀 3-4 gånger per vecka
󠄀 1-2 gånger per vecka
󠄀 Mer sällan/aldrig
4. Hur mycket rör Du dig i snitt per dag (t.ex. går eller cyklar så att du
får något förhöjd puls och andning)?
(Kryssa för ett alternativ)󠄀 Mer än 60 minuter per dag
󠄀 30-60 minuter per dag
5. Hur mycket rör och anstränger DU dig kroppsligt på fritiden under
en normal vecka?
(Kryssa för ett alternativ)󠄀 Stillasittande fritid
Du ägnar dig mest åt läsning, TV eller annan stillasittande
sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat
sätt mindre än 2 timmar i veckan.
󠄀 Måttlig motion
Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 2
timmar i veckan oftast utan att svettas.
󠄀 Regelbunden motion
Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter -
per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet
som gör att du svettas.
󠄀 Regelbunden motion och träning
Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton,
motionsgymnastik eller liknande som gör att du svettas vid i
genomsnitt minst 3 tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30
minuter per gång.
6. Hur ofta brukar Du träna på din fritid i mer än 30 minuter (t.ex.
fotboll, löpning eller hockey, så att du får en markant ökning av
puls och andning?)
(Kryssa för ett alternativ)󠄀 Varje dag
󠄀 4-6 gånger i veckan
󠄀 2-3 gånger i veckan
󠄀 En gång i veckan
󠄀 1-3 gånger i månaden
󠄀 Mer sällan/aldrig
7. Vad är den främsta anledningen till att Du tränar?
(Kryssa för ett alternativ)
󠄀 Förbättra fysik (bygga muskler, förbättra kondition, hålla sig i form,
prestationshöjande)
󠄀 För att bibehålla/förbättra en god hälsa (viktminskning, må bra
psykiskt/fysiskt)
󠄀 För jag tycker det är roligt
󠄀 Gemenskap
󠄀 Annan anledning
8. Har Du skolidrott?
󠄀 Ja 󠄀 Nej
9. Om Du svarade JA på ovanstående fråga, brukar Du delta på
skolidrotten?
󠄀 Alltid
󠄀 Ibland
󠄀 Aldrig
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00