Praktisk tillämpning och fortsatt forskning 24

Resultatet av studien kan tillämpas av beslutsfattare för att utveckla tydligare riktlinjer gällande skolkuratorers roll, uppdrag samt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att det behövs en gemensam bild av vad hälsofrämjande arbete innebär, tydliga riktlinjer kring hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bedrivas i praktiken samt förutsättningar för skolkuratorerna att kunna bedriva detta arbete. Resultatet kan även tillämpas av skolkuratorer, personal från elevhälsoteam eller rektorer som själva vill ta initiativ att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolorna de arbetar på. Kompetenscentrum för hälsa kan också använda resultatet gällande magasinet Läget och eventuellt öka samarbetet med skolpersonal och elevhälsoteam i Västmanland.

Ett förslag till fortsatt forskning är att studera hur hela elevhälsoteam arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos elever. Det vore även av intresse att studera rektorers uppfattningar om vikten av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Detta eftersom beslutsfattare och ledare har en stor inverkan på hur organisationer ser ut och vilka resurser som tilldelas de olika uppdragen. Ett bifynd av studien var att många skolkuratorer beskrev en stor skillnad mellan könen gällande vilka som kommer till dem och varför. Många fler tjejer än killar kommer till skolkuratorn, speciellt självmant. Skolkuratorerna beskrev även att tjejerna oftast kommer för att prata om relationsproblem medan killarna är bråkiga, skolkar eller misstänks använda droger. Denna tydliga skillnad mellan könen bekräftar att det behövs en genusanalys i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, något som Gådin och Hammarström (2005) även påpekar. Skolkuratorers och elevhälsoteams arbete med fokus på genus och jämställdhet är också något som behöver studeras i framtida forskning. Ett annat bifynd som framkom var att barn på en skola i Västmanland uppgavs vara väl medvetna om att de gick på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område vilket gjorde att de kände sig som förlorare. Ett förslag är att undersöka hur detta påverkar dessa barns hälsa.

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Askheim, O.P. & Starrin, B. (2007). Empowerment: I teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan-Resurser, organisering och praktik. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Baker, S., & Edwards, R. (2012). How many interviews are enough? Expert voices and early career reflections on sampling and cases in qualitative research. National Centre for

research methods review paper.

Birkler, J. (2012). Vetenskapsterori - En grundbok. Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:3 upplagan). Malmö: Liber. Folkhälsomyndigheten. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga.

Hämtad 20 april, 2015, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12645/R2011-9-Kartlaggning-av- psykisk-halsa-bland-barn-och-unga-2.pdf

Graneheim, U., & Lundman,B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 2(4), 105-12. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2013). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård (2:2 uppl). Lund: Studentlitteratur.

Green, J. & Tones, K. (2010). Health Promotion: Planning and Strategies. London: SAGE. Gådin, K., & Hammarström, A. (2005) A possible contributor to the higher degree of girls

reporting psychological symtoms compared with boys in grade nine?. European

Journal of public health, 15 (4).

Haglund, B. (1996). Stödjande miljöer för hälsa- En strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Socialmedicinsk tidskrift.

Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet (1:9 upplagan). Lund: Studentlitteratur. Hillman, O. (2010). Skolhälsovård-introduktion och praktisk vägledning. Stockholm:

Gothia förlag.

Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (Third edition). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

Holt-Lundstad,J., Smith,T., & Layton, J. (2010). Social relationships and mortality risk: A meta-analytic Review. Department of Psychology. (7).

House, J.S. (1987). Notes and Insights: Social Support and Social Structure. The Eastern

Sociological Society, Sociological forum, 2(1).

House, J.S., Umberson & Landis, K.R. (1988). Structures and processes of social support.

Annual Review of Sociology, (14).

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:5 uppl). Lund: Studentlitteratur.

Landstinget Västmanland. (2013). Läget- Ett kulturprojekt baserat på Liv och hälsa Ung. Hämtad 15 maj, 2015, från

http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/gtrdmu1scg6t1mi9ci16/Laget_projekt plan.pdf

Ringback, W.G., & Rosén, M. (2005). Is perceived nervousness and anxiety a predictor of premature mortality and severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. Journal of Epidemiology and Community Health, 59(9), 794–8.

Scales, P., Benson, P., & Roehlkepartain, E. (2010). Adolescent Thriving: The Role of Sparks, Relationships, and Empowerment. J Youth Adolescence, 40, 263–277. doi:

10.1007/s10964-010-9578-6

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 17 maj, 2015, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Socialdepartementet. (2002). Mål för folkhälsan: Regeringens proposition 2002/03:35.

Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 april, 2015, från http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf

Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barn och ungas

hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 18 maj, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5- 43.pdf

Statens offentliga utredningar. (2000). SOU 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa-i en

skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Nordstedts

tryckeri.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 19 maj, 2015, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Walley, C.T., & Grothaus, T. (2009). A Qualitative Examination of School Counselors’ Training to Recognize and Respond to Adolescent Mental Health Issues. Hunter

Warne, M. (2013). Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö

för hälsa. Doktorsavhandling, Mittuniversitet, Avdelningen för hälsovetenskap,

Fakulteten för humanvetenskap.

World Health Organization. (2013). Health 2020 A European policy framework and

strategy for the 21 st century. Köpenhamn: World Health Organization Regional

Office for Europe. Hämtad 20 maj, 2015, från

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/199532/Health2020- Long.pdf?ua=1

World Health Organization. (2001). Evaluation in health promotion; Principles and

perspectives. WHO Regional Publications European Series, No 92.

Wiley, C. (2012). Suicide Prevention for Counselors Working with Youth in Secondary and Post Secondary School. The Alabama Counseling Association Journal, 38(2).

BILAGA A: MISSIVBREV

Akademin för hälsa, vård och välfärd Västerås 2014-04-14

Hej!

Mitt namn är Maria Thors och jag studerar på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag skriver just nu mitt examensarbete där jag ska

genomföra en undersökning om skolkuratorers förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att främja ungdomars psykiska hälsa. För att besvara mitt syfte ska jag intervjua kuratorer som arbetar på skolor med högstadie-eller

gymnasieelever i Västmanlands län.

Jag skulle gärna vilja intervjua dig som arbetar som skolkurator i Västmanland för att höra dina tankar och upplevelser av ditt hälsofrämjande arbete. Intervjun beräknas att ta ca 30-60 minuter och jag besöker gärna din arbetsplats för att genomföra intervjun. Vill du ses på annan plats går det givetvis också bra. Intervjuerna kommer att spelas in och sedan skrivas ut i text. Intervjumaterialet kommer enbart att användas av mig och min handledare. Innehållet i intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att din identitet inte kommer att avslöjas.

Ditt deltagande är viktigt för att kunna genomföra denna undersökning men självklart är det helt frivilligt att delta. Du kan välja att avbryta din medverkan när du vill och även avböja att svara på enskilda intervjufrågor. Efter att uppsatsen blivit godkänd kommer de inspelade intervjuerna samt det utskrivna

intervjumaterialet att förstöras.

Jag kommer att ta kontakt med dig via telefon inom kort. Om du har några frågor angående undersökningen får du gärna kontakta mig eller min handledare.

Med vänliga hälsningar Maria Thors Kontaktuppgifter: xxx-xxxxxxx

Mail: xxxxxxxx@student.mdh.se

Handledare: xxxxxxxxx xxxxxxx. xxx-xxxxxx Mail: xxxxxxxxx.xxxxxxx@mdh.se

BILAGA B: INTERVJUGUIDE

Berätta om vem jag är och studiens syfte. Kolla av att IP samtycker.

Bakgrund:

1. Utbildning?

2. Hur länge har du arbetat som skolkurator?

3. Berätta om din roll och dina arbetsuppgifter som skolkurator?

Skolkuratorers arbete för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa

4. Hur arbetar du med ungdomars psykiska mående? 5. Vad betyder begreppet hälsofrämjande för dig?

6. Vilka riktlinjer har du som skolkurator för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kring området psykisk hälsa?

7. Följdfråga: Kan du beskriva hur du tycker att dessa riktlinjer fungerar som stöd och inriktning?

8. Hur arbetar du för att främja ungdomars psykiska hälsa? 9. Hur upplever du den hälsofrämjande delen av ditt arbete?

10. Använder du någon speciell arbetsmetod (verktyg/strategier/modeller) för att främja psykisk hälsa hos ungdomar? Beskriv iså fall dessa.

11. Hur går du tillväga för att välja ut arbetsmaterial, metoder & verktyg?

Följdfråga: Hur ser du på evidensbaserade metoder? Vilka kvalitetskriterier använder du?

12. Känner du till projektet Läget? (Förklarar vad Läget är)

Om användning av Magasinet Läget

13. På vilket sätt har du använt dig av magasinet Läget i ditt arbete?

14. Vad anser du om materialet som ett arbetsverktyg? (Positivt/förbättringsmöjligheter?) 15. Anser du att magasinet håller så pass hög kvalité att du eller annan personal inom

elevhälsan kan använda det i sitt arbete? Om ja: på vilket sätt? I vilken omfattning? Om Nej: Varför?

Upplevda förutsättningar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande

16. Hur upplever du dina resurser för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa? (Tid, utbildning, riktlinjer, nätverk osv)

17. Följdfråga: Finns det något ytterligare stöd du skulle vilja ha? Iså fall vad? 18. Vilka arbetsuppgifter upplever du att du främst ägnar dig åt i ditt arbete? 19. Hur stor andel av din tid skulle du uppskatta går till hälsofrämjande arbete? 20. Vad upplever du underlättar ditt hälsofrämjande arbete?

21. Vad upplever du försvårar ditt hälsofrämjande arbete?

Framtida behov och utmaningar

22. Vad anser du behövs för att skolkuratorers hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa ska utvecklas ytterligare?

23. Vilka framtida utmaningar tror du att skolkuratorer kommer att ha i sitt arbete för att främja psykisk hälsa hos ungdomar?