Utifrån att studien är gjord på en enskild skola så skulle denna skola kunna använda sig av resultaten för att vidareutveckla sitt hälsoarbete på arbetsplatsen. Det kan också tänkas att skolor med liknande kontext skulle kunna ta del av studien för att få ett underlag för hälsoarbetet.
Vid genomförandet av studien har det noterats att det tycks saknas forskning kring
pedagogernas hälsa. Det finns forskning om elevernas hälsa och hur deras hälsa påverkas av olika faktorer. Dock saknas det forskning kring hur pedagoger och lärare upplever
hälsoarbetet på arbetsplatsen och hur deras hälsa påverkas av att arbeta som lärare.
Forskning om hur pedagogernas hälsa påverkar elevernas skolresultat skulle vara intressant att följa. I dagsläget sjunker svenska elevers skolresultat och funderingar kring om det finns en koppling till pedagogers hälsa väcks.
Det skulle vara intressant att genomföra forskning med ledningen som intervjupersoner istället för pedagogerna. Det skulle kunna ge en annan bild om hur arbetet bedrivs. En jämförelse mellan dessa två grupper skulle vara intressant att se, då det skulle kunna uppmärksammas om ledning och personal uppfattar det hälsoarbetet olika. Och vilka
insatser ledningen anser sig göra och vad pedagogerna anses görs. Detta skulle kunna belysa hur ledningen kan eller behöver arbeta för att pedagogerna ska uppleva att det arbetas med hälsoinsatser på arbetsplatsen och om det också är rätt insatser som görs.
27
REFERENSLISTA
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Allvin, M., Mellner, C., Moviz, F., & Aronsson, G. (2012). Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor. Arbetsmarknad och
Arbetsliv, 18(1), 9-24.
Arbetsmiljöverket. (2002). Skolans arbetsmiljö – resultat av en enkätundersökning våren
2002. Solna: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2012). Kunskapsöversikt: Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Solna: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2013). Korta arbetsskadefakta Nr 3/2013: Grund- och gymnasieskolan. Hämtad den 9 april från: http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2013_03.pdf Arbetsmiljöverket. (2015a). Skolan är landets största arbetsplats. Hämtad den 9 april från:
http://www.av.se/teman/skola/
Arbetsmiljöverket. (2015b). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hämtad den 9 april från: http://www.av.se/teman/skola/forebyggande_skola/
Aronsson, G., Svensson, L., & Gustafsson, K. (2003). Unwinding, Recuperation, and Health Among Compulsory School and High School Teachers in Sweden. International
Journal of Stress Management, 10(3), 217-234. doi: : 10.1037/1072-5245.10.3.217
Bandura, A. (1977). Self-efficacy toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological Rewiew, 84(2), 191-215.
Bergmark, U., & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft: Lärande, etik och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Christian, D., Todd, C., Davies, H., Rance, J., Stratton, G., Rapport, F., & Brophy, S. (2015). Community led active schools programme (CLASP) exploring the implementation of health interventions in primary schools: headteachers’ perspectives. BMC Public
Health, 15(1). doi: 10.1186/s12889-015-1557-0
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Grawitch M.J., Gottschalk, M., & Munz, D.C. (2006). The path to a healthy workplace: A critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and organizational improvements. Consulting Psychology Journal: Practice and
Research, 58(3), 129-147. doi: 10.1037/1065-9293.58.3.129
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare (3:e uppl.). Oxford: Wiley-Blackwell.
28
Jacobsson, C., Pousette, A., & Thylefors, I. (2001). Managing Stress and Feelings of Mastery among Swedish Comprehensive School Teachers. Scandinavian Journal of
Educational Research, 41(1), 37-53. doi: 10.1080/00313830020023384
Kelloway, E.K., & Day, A. (2005). Building healthy workplaces: Where we need to be.
Canadian Journal of Behavioural Science/Revue canadienne des sciences du comportement, 37(4), 309-312. doi: 10.1037/h0087265
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Linnan, L., Bowling, M., Childress, J., Lindsay, G., Blakey, C., Pronk, S. … Royall, P. (2008). Results of the 2004 National Worksite Health Promotion Survey. Am J Public
Health, 98(8), 1503–1509. doi:10.2105/AJPH.2006.100313
Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård
(s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.
Luxemburgdeklarationen. (2007). Luxembourg Declaration: on Workplace Health
Promotion in the European Union. Hämtad 17/3 2015 från
http://www.enwhp.org/fileadmin/rs-
dokumente/dateien/Luxembourg_Declaration.pdf
Mackey, M. (2013). Promoting healthy working life in an ageing and increasingly sedentary society. Physical Therapy Reviews, 18, (5), 358-367. doi:
10.1179/1743288X13Y.0000000089
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad den 3/2 – 2015 från: http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978
Robroek, S. J. W., van de Vathorst, S., Hilhorst, M. T., & Burdorf, A. (2012). Moral issues in workplace health promotion. Int Arch Occup Environ Health 85, 327–331.
doi:10.1007/s00420-011-0675-y
Rongen, A., Robroek, S. J., van Ginkel, W., Lindebloom, D., Pet, M., Burdorf, A. (2014a). How do needs and preferences of employees influence participation in health promotion programs? A six-month follow-up study. BMC Public Health, 14(1), 702- 719. doi: 10.1186/1471-2458-14-1277
Rongen, A., Robroek, S. J. W. van Ginkel, W., Lindeboom, D., Altink, B., & Burdorf, A. (2014b). Barriers and facilitators for participation in health promotion programs among employees: a six-month follow-up study. BMC Public Health, 14(1). doi: 10.1186/1471-2458-14-573
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Shain, M., & Kramer, D.M. (2004). Health promotion in te workplace: framing the concept; reviewing th evidence. Occupational And Environmental Medicine, 61(7), 643-648. doi: 10.1136/oem.2004.013193
Skolverket. (2012). Attityder till skolan 2012. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). TALIS 2013: En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7-9. Stockholm: Skolverket.
29
Världshälsoorganisationen. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion, 1986. World Health Organization. Hämtad 24 april från:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pd f
Världshälsoorganisationen. (1991). Sundsvall Statement on Supportive Environments for
Health. Hämtad 8 juni 2015 från:
http://www.who.int/healthpromotion/milestones.pdf
Weman- Josefsson, K., & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
World medical association (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad den 20 april 2015 från:
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media- type&footer-right=[page]/[toPage
BILAGA A – MISSIVBREV
Intervju om skolan som hälsofrämjande arbetsplats
Hej, jag heter Moa Gustafsson och läser Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Jag skriver nu mitt examensarbete med inriktning på hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger på en privat grundskola upplever hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Detta kan medföra en ökad förståelse för vad pedagoger har för upplevelser av hälsofrämjande insatserna på
arbetsplatsen.
Jag skulle gärna träffa dig för att genomföra en intervju under cirka 30-60 minuter. Intervjun kommer att ske på din arbetsplats och kommer att spelas in.
Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande. Det inspelade materialet kommer enbart att användas av mig och min handledare, efter att uppsatsen är godkänd kommer ljudfilen att raderas och pappersutskriften förstöras. Din identitet kommer att hållas skyddad, och alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet av intervjuerna kommer att redovisas i examensarbetet som kommer finnas
tillgänglig via databasen DiVA eller via mig.
Om du har några frågor och funderingar kring min uppsats så får du gärna höra av dig till mig.
Tack på förhand! Moa Gustafsson
mgn12008@student.mdh.se Mobilnummer: 070 xxx xxxx
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
Intervjufrågor
Bakgrundsfrågor
Vill du berätta kort om dig själv och om din roll som pedagog här på skolan?
- Ålder? - Utbildning?
- Vilka arbetsuppgifter har du? - Hur många år i yrket har du?
Beskrivning av hälsofrämjande insatser
Vad innebär hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen för dig?
Känner du till om det finns någon policy kring det hälsofrämjande arbetet på din arbetsplats?
- Om nej, vad tycker du skulle kunna vara relevant att ha med i en policy? - Kan du ge exempel på vad policyn innehåller?
- Upplever du att det arbetas kontinuerligt kring att främja pedagogernas hälsa?
Vet du vilka hälsosatsningar som görs på din arbetsplats?
- Upplever du att din arbetsplats arbetar både med den fysiska, psykiska och sociala hälsan? - Kan du ge exempel?
- Tycker du att någon insats är viktigare än någon annan?
- Hur upplever du att insatserna fungerar? Fungerar någon/några mer eller mindre bra? - Tycker du att det generellt sett är viktigt med hälsofrämjande insatser?
Känner du dig delaktig i utformningen av de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen? Vilka insatser tycker du fungerar bäst i relation till ditt jobb som pedagog?
Upplever du att din arbetsmiljö främjar hälsan?
- Hur? / varför inte?
Förutsättningar
Vilka förutsättningar får du och övrig personal för att delta i de hälsofrämjande insatserna?
- Kan du ge exempel på specifika hinder eller möjligheter? - Får alla i personalen samma förutsättningar?
- Hur kan det skilja sig?
Övrigt
Vem tycker du ansvarar för att medarbetarna nyttjar de hälsofrämjande insatserna?
Avslut
Vill du tillägga och/eller förtydliga något till intervjun? Tack för din medverkan!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00