Den praktiska tillämpningen av denna studie kan vara att den fungerar upplysande för hur konst kan relateras till hälsa. Vidare kan studien utgöra nytta för Kompetenscentrum för hälsa genom att få kunskap om gymnasieungdomars upplevelser av deltagandet i projektet. Eftersom denna studie enbart berörde gymnasieungdomar som arbetat i delprojektet om konst hade en studie som omfattat deltagare från hela projektet kunnat bidra till en
helhetsbild av Läget. En sådan studie skulle möjligen kunnat påvisa eventuella skillnader och likheter från deltagarnas upplevelser beroende på vilken projektdel deltagarna varit
verksamma inom. En annan intressant riktning skulle vara att undersöka projektet med en kvantitativ metod för att få ett statistiskt underlag gällande projektets påverkan bland deltagarna.
REFERENSLISTA
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: En grundbok (Upplaga 2). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Cuypers, K., Krokstad, S., Holmen Lingaas, T., Knudtsen Skjei, M., Bygren, L.O., & Holmen, J.(2011).Patterns of receptive and creative cultural activities and their association with perceived health, anxiety, depression and satisfaction with life among adults: the HUNT study, Norway. J Epidemiol Community Health, 66,698-703. doi:
10.1136/jech.2010.11357
Crondahl, K., & Eklund Karlsson, L. (2016). The Nexus Between Health Literacy and Empowerment: A Scoping Review. SAGE journals, 1-7. doi:
10.1177/2158244016646410
Evans, S.D. (2007). Youth sense of community: Voice and power in community context.
Journal of community psychology, 35 (6), 693-709. doi: 10.1002/jcop.20173
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Green, J., & Tones, K. (2010). Health promotion: planning and strategies. (Edition 2). London: SAGE Publications.
Hansen, E., Sund, E., Skjei Knudtsen, M., Kroktstad, S., & Lingaas Holmen, T. (2015). Cultural activity participation and associations with self-perceived health, life-
satisfaction and mental health: the Young HUNT Study, Norway. BMC Public Health,
15 (1), 1-8. doi: 10.1186/s12889-015-1873-4
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare (Edition 3). Oxford: Wiley- Blackwell.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur.
Kokko, S., & Paakkari, L. (2014). Utveckling av ungdomars health literacy genom informellt lärande i idrottsföreningar. I K.C. Ringsberg, E. Olander , & P. Tillgren (Red.). Health
literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (ss. 179-194). Lund:
Studentlitteratur.
Kompetenscentrum för hälsa. (2015). Ett kulturprojekt: Kan man skapa kultur utifrån statistik? Hämtad från
http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/lsptyylr3upi4gfi6wgh/Nyhetsbrev_4 _2015_KCH.pdf
Konlaan, B.B., Bygren, L.O., & Johansson, S-E. (2000). Visiting the cinema, concerts, museums or art exhibitions as determinant of survival: a Swedish fourteen-year cohort follow-up. Scandinavian Journal of Public Health 28 (3), 174-178. Retrieved
2016-04-04 from
http://content.ebscohost.com/ContentServer.asp?T=P&P=AN&K=4334673&S=R&D =afh&EbscoContent=dGJyMMvl7ESeqLc4xNvgOLCmr06eprdSsa64TbWWxWXS&C ontentCustomer=dGJyMPGpt0mwqrVLuePfgeyx43zx
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Upplaga 3). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Västmanland. (2013). Läget: Ett kulturprojekt baserat på Liv och Hälsa Ung. Hämtad från
http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/gtrdmu1scg6t1mi9ci16/Laget_projekt plan.pdf
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (Edition 6). Burlington: Jones and Bartlett Learning.
Motion 2013/14: So449. Kultur på recept i hela landet. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/kultur-pa-recept-i- hela-landet-_H102So449
Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa: Teori & kritik (Upplaga 2).Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17087/FULLTEXT04
Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health promotion international, 13 (4), 349-364. doi: 10.1093/heapro/13.4.349
Nutbeam, D. (2000). Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st century. Health
promotion international, 15 (3), 259-267. doi: 10.1093/heapro/15.3.259
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (Upplaga 4). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Rankanen, M. (2014). Clients’ positive and negative experiences of experiential art therapy
group process. The Arts in Psychotherapy, 41 (2), 193-204. doi: 10.1016/j.aip.2014.02.006
Rankanen, M. (2015). Hälsofrämjande processer och mekanismer i bildterapeutiska grupper. I E. Bojne Horwitz, C. Hogstedt, P. Wistén, & T. Theorell (Red.). Kultur & Folkhälsa:
antologi om forskning och praktik (ss.139-144). Hägersten: Tolvnitton förlag.
Region Skåne. (2016). Regional kulturplan: FÖR SKÅNE 2016 – 2019. Hämtad 2016-03-02 från
http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/regional_kulturplan_ for_skane_2016-2019_low2.pdf
Shi, Y., & Zhong, S. (2014). From genomes to societies: a holistic view of determinants of human health. Current Opinion in Biotechnology, 28, 134-142. doi:
10.1016/j.copbio.2014.03.001
Simovska, V., & Paakkari, L. (2014). Undervisning och lärande genom interaktion. I K.C. Ringsberg, E. Olander, & P. Tillgren (Red.). Health literacy: Teori och praktik i
hälsofrämjande arbete (ss. 123-141). Lund: Studentlitteratur.
Stucky, H. L., & Nobel, J. (2010). The Connection Between Art, Healing, and Public Health: A Review of Current Literature. American Journal of Public Health, 100 (2), 254-263. doi: 10.2105/AJPH.2008.156497
Theorell, T., Osika, W., Leineweber, C., Magnusson Hansson, L. L., Bojne Horwitz, E., & Westerlund, H. (2013). Is cultural activity at work related to mental health in employees? International Archives of Occupational and Environmental Health, 86
(3), 281–288. doi: 10.1007/s00420-012-0762-8
Theorell, T., & Ullén, F. (2015). Kultur och folkhälsa: Vilka samband ser vi? I E. Bojne Horwitz, C. Hogstedt, P. Wistén, & T. Theorell (Red.). Kultur & Folkhälsa: antologi
om forskning och praktik (ss.15-40). Hägersten: Tolvnitton förlag.
Tillgren, P., Ringsberg, K.C., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I K.C. Ringsberg, E. Olander, & P. Tillgren (Red.). Health literacy: Teori
och praktik i hälsofrämjande arbete (ss. 19-45). Lund: Studentlitteratur.
WHO. (1946). Constitution of the world health organization. Retrieved from http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1
WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Geneva: World Health Organization. Retrieved from
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: World Health Organization. Retrieved
from http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf WHO. (2013). Health 2020: A European policy framework and strategy for the 21st
century. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe. Retrieved from
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/199532/Health2020- Long.pdf?ua=1
World Medical Association General Assembly. (1964). World medical association
declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Retrieved from
BILAGA A. MISSIVBREV
Hej,
Mitt namn är Kristina Fjellgren och studerar vid Folkhälsoprogrammet på Mälardalens Högskola. Jag läser min tredje termin på programmet och har påbörjat mitt examensarbete som jag skriver med uppdrag från Kompetenscentrum för hälsa om kulturprojektet Läget. Studiens syfte är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av sin delaktighet i projektet och på vilka sätt det kan ha påverkat deras egen hälsa samt deras tankar kring att arbeta med kulturella uttryck för att lyfta hälsofrågor.
Med anledning av detta skulle jag vilja intervjua dig som varit delaktig i projektet. Intervjun kommer vara mellan 30-60 minuter och plats för intervjun kan vi bestämma utifrån vad som skulle passa dig.
Ditt deltagande är givetvis frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Dina uppgifter kommer vara konfidentiella, det vill säga att du är anonym och dina svar kommer inte kunna kopplas till dig som person. Intervjun kommer att spelas in och de enda som kommer ha tillgång till det inspelade materialet är jag och min handledare. När min studie är färdig och godkänd kommer intervjumaterialet att raderas.
Uppsatsen planeras vara klar i juni 2016 och kommer sedan att finnas tillgänglig på Diva (en offentlig databas på Mälardalens Högskola).Har du frågor är du varmt välkommen att höra av dig till mig.
Med vänlig hälsning, Kristina Fjellgren Kontaktuppgifter Mail: Telefon: Handledare: Mail: Telefon:
BILAGA B. INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor1. Kan du berätta om hur du kom i kontakt med projektet Läget? 2. Skulle du kunna beskriva hur du har varit delaktig i projektet?
3. Kan du berätta vad det var som gjorde att du valde att vara delaktig i projektet? 4. Kan du berätta vad du hade för tankar/inställning till projektet innan du började? 5. Kan du beskriva vilka erfarenheter av att arbete med kulturella uttryck du hade innan
du deltog i projektet?
Upplevelser av projektet kopplat till kunskap om hälsofrågor
1. Kan du berätta om dina förkunskaper om de hälsofrågor som lyftes i projektet? 2. Upplever du att du fått kunskaper om hälsa som du inte hade innan?
- (Om ja) Kan du berätta om vilka hälsokunskaper?
- Upplever du att kunskapen påverkat dig? Upplever du att det medverkat till ändring av din livsstil?
3. Tycker du att du fått en större förståelse för frågor rörande hälsa? - (Om ja) Kan du ge exempel/utveckla på vilket sätt?
Upplevelser av projektet kopplat till den egna hälsan
1. Kan du beskriva hur du upplevde att vara en del i projektet? - Kan du ge exempel, berätta på vilket sätt?
2. Anser du att det fanns möjlighet för dig att komma med idéer och förslag? 3. Kan du berätta hur du upplever att din delaktighet i projektet påverkade din egen
hälsa?
- Kan du berätta på vilket sätt?
4. Upplever du att du att kulturella uttryck kan påverka din egen hälsa? - Kan du ge exempel, berätta på vilket sätt?
Åsikter kring kulturella uttryck som belysande av hälsofrågor
1. Vad upplever du om att presentera resultat från Liv och Hälsa Ung i form av kulturella uttryck? Vilka fördelar respektive nackdelar anser du finns?
2. Kan du beskriva vilken respons du har fått från de som varit och sett projektet? 3. Kan du berätta hur du tänker om Läget som metod för att belysa hälsofrågor?
- Kan du utveckla/berätta vidare?
Avslutningsvis
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00