Studiens resultat kan lyfta att det behövs fler insatser för att bemöta alla våldsutsatta grupper på ett jämlikt sätt. Det behövs satsas mer resurser för att maktstrukturer som påverkar bemötandet av funktionsnedsatta, barn, missbruk och hedersrelaterat våld ska minskas i samhället.
I framtiden skulle det vara intressant att studera hur samverkan fungerar mellan olika verksamheter som arbetar med att förebygga våld i nära relationer, med särskilt utsatta grupper som målgrupp.
REFERENSLISTA
Akhavan, S., & Karlsen, S. (2013). Practitioner and Client Explanations for Disparities in Health Care Use Between Migrant and Non-migrant Groups in Sweden: A Qualitative Study. Health Communication, 16(2), 253-271. doi:10.1007/s10903-012-9581-y Axelsson, R., & Axelsson, S. B. (2006). Integration and collaboration in public health: a
conceptual framework. The International Journal of Health Planning and
Management, 21(1), 75-88. doi:10.1002/gpm.826
Ben Natan, M., Ben Ari, G., Bader, T., & Hallak, M. (2012). Universal screening for domestic violence in a department of obstetrics and gynaecology: a patient and carer
perspective. International Nursing Review, 59(1), 108–114. doi:10.1111/j.1466- 7657.2011.00931.x
Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning (Rapport 2014:8) Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl.2). Liber: Stockholm.
Carbin, M., & Edenheim, S. (2013). The intersectional turn in feminist theory: A dream of a common language?. European Journal of Women’s studies, 20(3), 233-248.
doi:10.1177/1350506813484723
Danermark, B. (2005). Samverkan: himmel eller helvete? (upplaga1). Gleerups: Malmö. De los Reyes, P., & Mulinari. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Enander, V. (2014). Socialtjänstens ansvar. I A. Heimer, G., Björck, A., & Kunosson, C. (Red.) Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2014). Särskild sårbarhet: våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld. I A. Heimer, G., Björck, A., & Kunosson, C. (Red.) Våldsutsatta kvinnor: samhällets
ansvar. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Grabe, S., Grose, R., & Dutt, A. (2015). Women’s land ownership and relationship power: a mixed methods approach to understanding structural inequities and violence against women. Psychology of women quarterly, 39(1), 7-19. doi:10.1177/0361684314533485 Hyman, I., Vahabi, M., Bailey, A., Patel, S., Guruage, S., Wilson-Mitchell, K., & Wong, J, P-H. (2016). Taking action on violence through recearch, policy and practice. Global health
research policy, 1(6), 1-9. doi:10.1186/s41256-016-0006-7
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in
Finland. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi:10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x
Länsstyrelsen. (2018). Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Skåne: Länsstyrelsen.
Meyer, D. (2012). An intersectional analysis of lesbian gay, bisexual, and transgender (LGBT) people´s evaluations of anti-queer violence. Gender & Society, 26(6), 849-873.
doi:10.1177/0891243212461299
Molarius, A., Simonsson, B., Lindnn-Boström, M., Kalander-Blomqvist, M., Feldman, I., & Eriksson, H-G. (2014). Social inequalities in self-reported refraining from health care due to financial reasons in Sweden: heatlh care on equal terams?. BMC Health
Services Research, 14(1), 605. doi:10.1186/s12913-014-0605-2
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Jämställdhetsintegrering med
intersektionellt perspektiv: en handledning för dig som arbetar med
jämställdhetsintegrering på myndighet. Göteborg: Nationella sekretariatet för
genusforskning.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck: en kunskaps-
och forskningsöversikt. Uppsala: Uppsala universitet.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Våld och hälsa: En befolkningsundersökning om
kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa. Uppsala: Uppsala
universitet.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019a). Våldets uttryck och mekanismer. Hämtad 2019- 08-20 från: http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-
relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019b). Missbruk och utsatthet för våld. Hämtad 2019- 10.28 från: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-
utsatthet/missbruk-och-utsatthet-for-vald/
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019c). Våldsutsatthet och särskild sårbarhet. Hämtad 2019-08-20 från: http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/valdsutsatthet- och-sarskild-sarbarhet/
Regeringen (2016) En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot
kvinnor (Skr:2016/17:10). Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringen. (2018). Kommittédirektiv: skydd för barn som bevittnar våld eller andra
brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord (Dir 2018:48)
Regeringskansliet: Stockholm.
Regeringen. (2019). Folkhälsopolitiska målet. Hämtat, 2019- 08-14. Från:
https://www.regeringen.se/artiklar/2018/05/folkhalsopolitiken-ska-bli-mer-jamlik/ Socialstyrelsen. (2011). Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med
missbruks- eller beroendeproblem. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014b). Barn som far illa eller riskerar att fara illa: en vägledning för
hälso-och sjukvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016a). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso-och sjukvårdens
arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016b). Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård samt
tandvård: Lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
BILAGA A
MISSIVBREV
Hej, mitt namn är Therese Sjöblom och jag läser min sista termin på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska nu skriva mitt examensarbete, vars syfte är att studera vad socialtjänstens personal har för erfarenheter från att arbeta med och stödja personer som varit med om våld i nära relationer.
Jag är därför intresserad av att intervjua dig som arbetar inom socialtjänsten, för att få ta del av dina erfarenheter och upplevelser kring arbetet med våld i nära relationer. Den enskilda intervjun förväntas pågå i ungefär 30 minuter och kommer att spelas in som en ljudfil för att underlätta både under intervjun och bearbetning av materialet. Detta kommer sedan att skrivas ut och analyseras vilket blir studiens resultat. Efter att studien har blivit godkänd så kommer intervjumaterialet att förstöras.
De uppgifter du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen annan förutom jag, min handledare och min examinator kommer ha tillgång till intervjumaterialet. Dina
personuppgifter och vilken socialtjänst du arbetar på kommer inte att avslöjas i studien. Din information kommer endast att användas för mitt examensarbete. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan i studien.
Examensarbetet planeras att vara klart i maj 2019 och kommer därefter att publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet Diva.
Kontakta gärna mig eller min handledare om du har några frågor eller funderingar. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Therese Sjöblom
Kontaktuppgifter: Therese Sjöblom, 073-6743223 Mail: tsm16002@student.mdh.se
Handledare: Elisabeth Jansson, fil.mag. i folkhälsovetenskap, högskoleadjunkt, 021-15 17 19 Mail: Elisabeth.jansson@mdh.se
BILAGA B
Intro/begrepp, VAD
1.Kan du berätta om din yrkesroll och din väg hit -Hur länge har du jobbat på socialtjänsten?
-Vad har du för utbildning?
-Vad är din huvudsakliga arbetsuppgift?
2. Vad innebär begreppet våld i nära relationer för dig? -Vilket typ av våld ingår i begreppet?
-Vilka relationer ingår i begreppet våld i nära relationer? -Hur vanligt är våld i nära relationer?
-Vilket typ av våld är det vanligaste du möter i ditt arbete? -Hur kommer du i kontakt med personer som utsatts för vinr?
3. Vad har socialtjänsten för ansvar i arbetet med vinr? -Vilka lagar och riktlinjer har du att förhålla dig till i ditt arbete? -Vad säger dom?
_______________________________________________________________________
HUR det stödjande arbetet går till
4.Kan du berätta hur ett möte med personer som söker stöd hos dig kan gå till? -Vad pratar ni om på mötet?
-Hur bemöter du olika typer av relationsformer?
5.Hur går arbetet till för att stödja personer som varit med om vinr? -Hur fungerar stödet i olika former av relationer?
-Vad finns det för resurser att hjälpa och stödja personer som varit med om vinr? -Vad är det som skiljer sig från olika relationer/ är arbetet likadant?
-Finns det olika verktyg, metoder eller manualer för olika typer av relationsformer? -Hur tycker du att verktygen/metoderna fungerar?
6.Hur bedömer du vilket stöd personer som varit med om vinr behöver? -Vad har du för verktyg/manualer som du arbetar efter?
7.Vad kan du erbjuda för stöd till en person som varit med om vinr? -Vad kan du erbjuda funktionsnedsatta för stöd?
-Vad kan du erbjuda en person med missbruk för stöd?
-Vad kan du erbjuda en person som är med om hedersrelaterat våld? -När kan du inte erbjuda stöd till en person som varit med om vinr? -Om det är någon person som du inte kan erbjuda hjälp, hur gör du då?
(8.Om det skulle finnas barn med i bilden, vad kan socialtjänsten erbjuda för stöd då?)
Förutsättningar och förbättringsförslag
9.Vilka förutsättningar upplever du att du har för att arbeta med vinr? -Får du tillräckligt med stöd i ditt arbete?
-Upplever du att du fått kunskap om metoder du behöver för att utföra ditt arbete?
-Upplever du att det finns tillräckligt med resurser för att stödja personer som varit med om vinr?
10.Vad upplever du att det finns för behov för att utveckla arbetet och kunna stödja personer som utsatts för vinr?
-Finns det områden du vill ha mer kunskap om?
-Upplever du att du har verktyg för att bemöta alla typer av relationsformer? -Finns det tillräckligt med resurser för att hantera våldet?
-Vilka resurser saknar du som du skulle vilja ha?
-Finns det någon lag eller riktlinje som skulle underlätta ditt arbete?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00