Den aktuella studien kan tillämpas på olika sätt. Studien kan användas i syfte att få inblick om hur högskolestudenter rapporterar sina psykosomatiska besvär och sitt sociala stöd. Studenthälsan på Mälardalens högskola kan också ta del av studien och sedan erbjuda kurser om hur högskolestudenter kan hantera olika psykosomatiska besvär. Studenthälsan kan även erbjuda öppna föreläsningar om betydelsen av socialt stöd, vilket delvis kan inspireras av föreliggande studie.
Framtida studier kan fokusera på hur högskolestudenter i olika åldrar rapporterar
psykosomatiska besvär och socialt stöd. Den aktuella studien hade ett urval där flertalet var yngre högskolestudenter, vilket gjorde det svårt att studera äldres psykosomatiska besvär och sociala stöd. Framtida studier bör studera likheter och skillnader mellan olika åldersgrupper, eftersom det kan visa vilka behov respektive åldersgrupp behöver. En målgrupp som även kan studeras på liknande sätt som den föreliggande studien är män, eftersom det var fler kvinnor än män som deltog i studien. Studien kan också användas som underlag för en kvalitativ studie, vilket kan leda till en djupare förståelse om högskolestudenters
psykosomatiska besvär och sociala stöd. Ett ytterligare forskningsförslag är att undersöka kausala samband, vilket kan undersöka om det är graden av socialt stöd som avgör
psykosomatiska besvär. Slutligen är det av betydelse att justera efter möjliga confounders. Det kan i sin tur visa om studiens samband är giltigt, vilket till exempel kan studeras utifrån etnisk bakgrund.
REFERENSLISTA
Andersson, S.I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Bernstein, G. A., Massie, E. D, Thuras, P. D, Perwien, A. R., Borchardt, C. M., & Crosby, R. D. (1997). Somatic symptoms in anxious-depressed school refusers. Journal of the
American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 36(5), 661-688. doi:
10.1097/00004583-199705000-00017
Bhanthumnavin, D. (2003). Perceived social support from supervisor and group members’ psychological and situational characteristics as predictors of subordinate performance in Thai work units. Human Resource Development Quarterly, 14: 79-97. doi:
10.1002/hrdq.1051
Biro, E., Adany, R., & Kosa, K. (2011). Mental health and behaviour of students of public health and their correlation with social support: a cross-sectional study. BMC Public
Health,11(1): 871-871. doi: 10.1186/1471-2458-11-871.
Brannan, D., Biswas-Diener, R., Mohr, C., Mortazavi, S., & Stein, N. (2013). Friends and family: A cross-cultural investigation of social support and subjective well-being among college students.The Journal of Positive Psychology, 8: 65–75.
doi:10.1080/17439760.2012.743573
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. El Ansari, W., Stock, C., Snelgrove, S., Hu, X., Parke, S., Davies, S., … Mabhala, A. (2011).
Feeling healthy? A survey of physical and psychological wellbeing of students from seven universities in the UK. International Journal of Environmental Research and
Public Health, 8(5): 1308-1323. doi: 10.3390/ijerph8051308
Field, A. (2009). Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics and Sex and Drugs and
Rock 'N' Roll (3rd ed.). London: SAGE Publications.
Folkhälsomynidgheten. (2018). Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och
skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter
kan förebyggas. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Skolbarns hälsovanor 2017/2018. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Försäkringskassan. (2019). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Stockholm: Försäkringskassan.
Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C., Alonso, J., Beghi, E., … Olesen, J. (2011). Cost of disorders of the brain in Europe 2010. European
Neuropsychopharmacology, 21(10): 718-779. doi: 10.1016/j.euroneuro.2011.08.008
Karasek, R. A. & Theorell, T. (1990). Healthy work. New York: Basick Books.
Lakey, B., & Orehek, E.(2011) Relational regulation theory: a new approach to explain perceived social support's link to mental health. Psychological Review, 118(3): 482– 495. doi: 10.1037/a0023477
Landstinget Västmanland. (2017). Liv och Hälsa Vuxen 2017. En undersökning om
livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Västerås: Landstinget Västmanland.
Merrill, R. M. (2013). Introduction to Epidemiology. (6th edition). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Milner, A., Krnjacki, L., & Lamontagne, A. (2016). Age and gender differences in the influence of social support on mental health: a longitudinal fixed-effects analysis using 13 annual waves of the HILDA cohort. Public Health, 140: 172–178. doi:10.1016/j.puhe.2016.06.029
Maccallum, R., Zhang, S., Preacher, K., Rucker, D., & West, S.(2002). On the Practice of Dichotomization of Quantitative Variables. Psychological Methods, 7(1): 19–40. doi 10.1037/1082-989X.7.1.19
Nezlek, J., & Allen, M. (2006). Social support as a moderator of day-to-day relations- hips between daily negative events and daily psychological well-being. European Journal
of Personality, 20: 53-68. doi: 10.1002/per.566
OECD. (2013). Mental Health and Work: Sweden. Stockholm: OECD Publishing. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Orth-Gomér, K. & Gustafsson, R. (2008). Att stärka det sociala stödet. I K. Orth- Gomér & A. Perski (Red.), Preventiv medicin (s. 207-209). Stockholm: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pedrelli, P., Nyer, M., Yeung, A., Zulauf, C., & Wilens, T. (2015). College Students: Mental Health Problems and Treatment Considerations. Academic Psychiatry, 39(5): 503– 511. doi: 10.1007/s40596-014-0205-9
Regeringskanslitet. (2012). PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012–2016. Västerås: Regeringskanslitet.
Persson, R. & Orbaek, P. (2014). Arbete, stress och hälsa. I E. Holmström & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet: teori och praktik (s. 23-24). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Tillgänglighet:
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe
6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
Rodwell, J., & Munro, L. (2013). Relational regulation theory and the role of social support and organisational fairness for nurses in a general acute context. Journal Of Clinical
Nursing, 22:(21-22): 3160-3169. doi: 10.1111/jocn.12385
Segrin, C. (2003). Age Moderates the Relationship Between Social Support and Psychosocial Problems. Human Communication Research, 29(3): 317–342. doi: 10.1111/j.1468- 2958.2003.tb00842.x
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barn och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stallman, H. (2011). Psychological distress in university students: A comparison with general population data. Australian Psychologist, 45(4): 249-257. doi:
10.1080/00050067.2010.482109
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennerhom Juslin, P. & Danielsin, M. (2005). Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-
2001:En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor. Stockholm:
Statens Folkhälsoinstitut.
Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik med respondenten i fokus. Stockholm: Studentlitteratur.
WHO. (2013). Mental Health Action Plan 2013-2020. Geneva: WHO. WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO.
BILAGA A; MISSIVBREV
Hej!Jag heter Kaltum Ali Mohamed och jag läser just nu min sista termin på
Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Sista terminen innebär att jag skriver mitt examensarbete och är skälet till att jag lämnar ut denna enkät. Examensarbetet handlar om psykosomatiska besvär och socialt stöd bland högskolestudenter. Syftet är att undersöka psykosomatiska besvär och socialt stöd bland högskolestudenter, samt om det finns några könsskillnader eller samband gällande psykosomatiska besvär och socialt stöd.
Du och andra högskolestudenter tillfrågas att besvara medföljande enkät eftersom ni för närvarande är högskolestudenter.
Att besvara enkäten är helt frivilligt och du som deltagare har rätt att avsluta din medverkan när som helst. I samband med att du besvarar och lämnar in medföljande enkät ger du ditt samtycke till att delta i föreliggande studie. Enkäten kommer att bevaras mycket säkert då endast jag och min handledare har tillträde till den.
Resultatet kommer att användas och presenteras i examensarbetet för att besvara studiens syfte. Resultatet kommer att presenteras utifrån termerna högskolestudenter och kön. Det minskar risken för att ditt svar ska kunna härledas till just dig av utomstående. Efter godkännande av examinator kommer examensarbetet att publiceras i databasen DiVA. Examensarbetet är beräknat att vara färdigt i juni 2019. Alla enkäter kommer att kasseras vid kursens slut. Det innebär att enkäterna inte kommer att användas i andra studier.
Enkäten tar cirka 5 minuter att fylla i.
Vid eventuella frågor eller synpunkter kan du kontakta mig, Kaltum Ali Mohamed.
Tack på förhand för att du medverkar i studien! Med vänliga hälsningar, Kaltum Ali Mohamed
________________________________________________________________
Kontaktuppgifter
Kaltum Ali Mohamed Mejl: XVVVVVVVVVVVV Handledare
Helena Olsson, Universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap Mejl: XVVVVVVVVVVVV
BILAGA B; ENKÄT
Undersökning om psykosomatiska besvär och socialt stöd bland högskolestudenter
Markera ditt svar med ett kryss [ X ].
Händer det att du av misstag kryssar fel markera det svaret med att fylla i svarsalternativet på följande vis [X] och sätt sedan kryss på rätt svarsalternativ.
__________________________________________________________
Bakgrundsfrågor 1. Är du…? Man Kvinna Annat/Vill ej ange2. Vilken åldersgrupp tillhör du?
18-23 24-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50 år eller äldre
3. Vilken akademi tillhör du?
Ekonomi, samhälle och teknik (EST) Hälsa, vård och välfärd (HVV) Innovation, design och teknik (IDT)
Frågor om din hälsa
4. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
Mycket bra Bra
Någorlunda Dåligt
Mycket dåligt
5. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?
Sätt ett kryss per rad.
I stort sett Mer än 1 Ungefär Ungefär Sällan
varje dag gång i 1 gång i 1 gång i eller
veckan veckan månaden aldrig
a) Huvudvärk ___________________________________________________________________ b) Ont i magen ___________________________________________________________________ c) Ont i ryggen ___________________________________________________________________ d) Känt mig nere ___________________________________________________________________
e) Varit irriterad eller
på dåligt humör
___________________________________________________________________
f) Känt mig nervös
___________________________________________________________________
g) Haft svårt att somna
___________________________________________________________________
Fråga om socialt stöd från familj och vänner
6. Besvara följande påståenden genom nedanstående skala.
Sätt ett kryss per rad.
Håller Håller
verkligen verkligen inte med med
1 2 3 4 5 6 7
a) Min familj försöker
verkligen hjälpa mig.
________________________________________________________________
b) Min familj ger mig det
känslomässiga stöd och den hjälp jag behöver.
________________________________________________________________
c) Jag kan prata om mina
problem med min familj.
________________________________________________________________
d) Min familj hjälper
mig att fatta beslut.
________________________________________________________________
e) Mina vänner försöker
verkligen hjälpa mig.
________________________________________________________________
f) Jag kan räkna med mina
vänner när något går fel.
________________________________________________________________
g) Jag kan dela glädje och
sorg med mina vänner.
________________________________________________________________
h) Jag kan prata om mina
problem med mina vänner.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00