Praktisk utvärdering

5.3.1 Tillgång på förnyelsebara bränslen Gaser

I Sverige fanns det 279 anläggningar för produktion av biogas år 2016.

Anläggningarna producerade totalt 2 TWh biogas. Typ av anläggning och antalet anläggningar presenteras i Tabell 15.

Tabell 15. Anläggningar som producerade biogas 2016 (Harrysson 2017).

Typ Antal anläggningar Procent biogas

[%]

Av den totala mängden biogas som producerades uppgraderades 64 % av den till fordonsgas och 20 % gick till värmeproduktion. 9 % facklades direkt, 3 % gick till produktion av el, 3 % industriell användning och 1 % till övrig användning samt 1

% saknade data. De huvudsakliga substraten som rötades var avloppsslam, gödsel, matavfall och avfall från livsmedelsindustrier och slakterier. Under 2016 ökade rötningen av gödsel från 53 anläggningar till 60 anläggningar samtidigt skedde en minskning av mängden rötad gödsel med totalt 882 kiloton gödsel (Harrysson 2017).

Försäljning av biogas är främst lokalt. Biogasen är dyr att transportera då en lastbil endast kan ta en begränsad mängd komprimerad gas. Transporten är fyra gånger dyrare för biogas än för andra drivmedel. På grund av ogynnsamma transportmöjligheter finns det lokala gasnät för distribution av biogas (Nordenö &

Gustavsson 2017).

Efterfrågan är hög på biogas och tillgången är begränsad. Pappers- och massabruk har möjlighet att köpa in biogas. Det krävs en mottagningsstation för att ställa upp flaken. Figur 31 visar hur utveckling av användning av producerad biogas från år 2005. På tio år har den ökat med 700 GWh. Största delen biogas har uppgraderats till fordonsgas.

Figur 31. Biogasutveckling från 2005 (Harrysson 2017).

Tillgången är i dagsläget 1,3 TWh på uppgraderad biogas. Den uppgraderade mängden har hög efterfrågan då det blir allt vanligare att se privatbilister och företag konvertera till gasdrivmedel. Efterfrågan förväntas att öka och biogas har även blivit intressant för vissa industrier. En studie utförd av WSP visar att produktionspotentialen kan uppgå till 22 TWh år 2030. Det är då förutsatt gynnsamma styrmedel och god prisutveckling. Även medräknat införing av certifikat för produktion av förnyelsebara drivmedel år 2020 (Dahlgren et al 2013).

Den totala mängden biogas som är möjlig att producera på Billingsfors Bruk med och utan samrötning av andra substrat presenteras i Tabell 16. Enbart fiberslam täcker 3,0 % av behovet det totala gasbehovet.

Tabell 16. Möjlig producerad biogas per år.

Produktgas finns inte att köpa på marknaden utan den kan endast genereras internt på bruken (Nordenö & Gustavsson 2017). Den barken som Billingsfors Bruk säljer idag har potential att producera upp till 19,2 MNm³ produktgas per år.

Substrat Total mängd biogas

[GNm³]

Total effekt [GWh]

Fiberslam 0,2 1,1

Fiberslam och matavfall 0,3 2,1

Fiberslam, matavfall och en gård

0,4 2,4

Fiberslam, matavfall och 10 gårdar

0,9 5,4

Fasta och flytande bränslen

Efterfrågan på tallolja har ökat tack vare hårdare krav på förnyelsebar energi. Tallolja finns i begränsade mängder då det är en biprodukt från massaindustrin och många industrier väljer att använda det i sina egna processer. Tallolja finns att köpa på marknaden dock är det betydligt dyrare än eldningsolja. Enligt uppgifter från Poyry (2016) ligger kostnaden för tallolja på cirka 480 kronor per MWh. Trender visar att priset sjunker under sommarhalvåret när det finns stor tillgång på tallolja och liten efterfråga. Under vinterhalvåret när tillgången är begränsad ökar priset (Olsson 2012).

Generellt finns det god tillgång på pellets. Under vinterhalvåret kan det bli brist på pellets på grund av ökad efterfrågan i kombination med försvårat skogsarbete.

Huvuddelen av trädbränslena är producerade i Sverige men en liten del är importerad. År 2015 var nettoimporten av pellets 0,5 TWh utöver detta skedde även indirekt import av rundvirke vars biprodukter i form av bark och spån används vid tillverkning av pellets (Clemens Shutterstock 2017). Marknaden för pellets har ökat de senaste 10 åren med en topp år 2010, se Figur 32. Därefter har den sjunkit något men den antas fortsätta öka i framtiden (Löfgren 2017).

Figur 32. Utveckling vid användning av pellets (Löfgren, 2017).

Pellets kan inte enbart köpas utan även produceras internt dock krävs speciell utrustning för torkning, malning och pressning. Träpulver rekommenderas inte att köpas då det är svårt att transportera och lagra. Vid konvertering till träpulver kan pellets köpas in och malas ner om en kvarn finns tillgänglig (Marks et al. 2000).

5.3.2 Lagring Biogas

Metangas kan lagras genom komprimering. Gasen trycksätts till 200–250 bar med hjälp av en kompressor (Kristoffersson et al. 2012). Tryckbehållarna kan förvaras på

flak där behållarna ligger horisontellt och är seriekopplade för att underlätta transporten (Nordenö & Gustavsson 2017). För att biogasen ska kunna komprimeras utan frysning måste gasen torkas för att få bort vatten och svavel. Vid användning av kompositflaskor kan 4800 Nm³ komprimerad gas lagras i en 40 ft container. En annan lagringsmöjlighet är gasklockor där gasen lagras i en trycksatt behållare med ett tryck på 100 mBar. Då gasen inte är komprimerad tar den stor plats och storleken på gasklockan begränsas av tillgänglig yta vid byggnation (Kristoffersson et al.

2012).

Produktgas

Då produktgas innehåller vätgas krävs höga tryck och låga temperaturer för lagring i flytande form. Ångbildningsentalpi för vätgas är låg vilket ger större förluster vid lagring. Flytande lagring har uppskattats till en kostnad på mellan 6 till 9 gånger högre än vid trycksatt gaslagring (Apt et al. 2008). Energidensiteten är låg vid trycksatt gaslagring då molekylvikten är låg. Valet av kompressortyp beror på molekylvikten. Energikostnaden för komprimering är betydligt högre än för biogas.

Produktgasen är mindre ekonomisk attraktiv än vid lagring av biogas då kompressorkostnaden är högre i kombination med lägre lagringskapacitet (Nordenö

& Gustavsson 2017).

Tallolja

Skillnaden vid hantering av tallolja och eldningsolja är minimal. Tallolja behöver oftast hållas vid en specifik temperatur vilket gör att det behövs värmeslingor i tanken. Den specifika temperaturen beror helt på talloljans viskositet. Om inte talloljan hålls vid rätt temperatur kan problem och den blir svårare att hantera. För låg temperatur gör att talloljan inte antänds utan släcker flamman i förbränningskammaren. Hålls temperaturen för hög uppstår luktproblem och talloljan blir korrosiv. Det är viktigt att tankarna är välisolerade och vid konvertering från eldningsolja bör tankarna rengöras (Olsson 2012).

Pellets och träpulver

Pellets lagras i en eller flera stående silor. Att lagra pellets är relativt problemfritt.

Silon har naturlig ventilation, är stabil, driftsäker samt lätt att fylla och tömma.

Miljön måste vara torr och väderskyddad för att behålla en hög kvalitet. Lagringen kräver dock stora utrymmen. Lagring av träpulver är inte lika hanterbart som för

Potentialen att använda egenproducerad biogas är mycket låg. De tillgängliga substraten för biogasproduktion täcker mellan 2 till 12 % av det totala effektbehovet för gasol beroende på förbehandling och samrötning. Egenproducerad biogas kan täcka en liten del av behovet och då måste resterande mängd köpas in. Då effektbehovet är högt måste stora mängder biogas köpas in vilket inte är aktuellt då kostnaden för biogas är hög. Ett annat alternativ är att använda biogasen till att täcka hela behovet för transport som uppgår till 1045 MWh/år. Då måste den först