4.1 Allmänt om provarrangemangen
Provet i svenska som andraspråk skrivs samma dag som essäprovet i modersmålet.
Nämnden sänder enligt utlovad tidtabell ut de provhäften och optiska blanketter som gymnasierna har lämnat beställning på
.Anvisningar för hur provet ska utföras finns i själva provhäftet.
För examinandens del är provet avslutat när den har lämnat in sina svarspapper till den som övervakar provet, även om provtiden på sex timmar ännu inte löpt ut. Examinanden får inte lämna provsalen före klockan 12.
Papper som har använts som koncept för prestationer ska strykas över. De ska inte skickas in till nämnden, men med tanke på eventuella förfrågningar är det bäst att de förvaras på gymnasiet i ett års tid.
Läraren som tar emot prestationerna får inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har följt anvisningarna.
4.1.1 Provpapper
Gymnasierna ska förse examinanderna med den optiska blanketten och konceptpapper (helark A 3 eller halvark A 4). Svarsblanketten för språkproven används inte i provet i svenska/finska som andraspråk. Konceptpapperen ska ha en högermarginal som är tillräckligt bred för att ge rum för lärarens och censors anteckningar. Provpapper får examinanden inte riva sönder eller vika under pågående prov. Papper som har använts som koncept för prestationer måste strykas över.
Skilda delar av provet (t.ex. uppsats och kort kommunikativ uppgift) skrivs var för sig på skilda papper.
Den som övervakar prov ska påminna examinanderna om att de ska skriva sitt eget namn och examinandnummer samt gymnasiets namn och nummer på varje papper som innehåller svar. Det ska ske vid de ställen på papperet som är reserverade för namnuppgifter.
Anvisningarna för ifyllningen av den optiska svarsblanketten måste ovillkorligen följas. När provet är slut får läraren inte ge svarsblanketterna tillbaka till eller ens visa dem för examinanderna. Efter provet får varken examinanderna eller läraren heller göra några som helst rättelser eller tillägg i svaren (genom att till exempel svärta ringar i fält IV på den
optiska svarsblanketten).
Läraren är däremot skyldig att korrigera och komplettera felaktiga identifikationsuppgifter(fält I–III).
Alla provprestationer (också de optiska svarsblanketterna) som skickas till nämnden måste vara försedda med gymnasiets namn (tryckt eller stämplat), gymnasiets och examinandens nummer samt examinandens namnteckning och fullständiga namn. På de optiska svarsblanketterna för språkproven ska identifikationsuppgifterna ges också i form av svärtade ringar, med vilkas hjälp den optiska läsaren lagrar uppgifterna i studentexamensregistret.
Provets namn, som ska svärtas på den optiska svarsblanketten, finns
angivet på omslaget till provhäftet.
4.1.2 Skrivdon
Provprestationerna måste skrivas tydligt, snyggt och entydigt med blyertspenna.
Blyertspennan får inte lämna ett spår som är alltför otydligt; en lämplig blyertspenna är HB eller 2. Spåret efter en kulspetspenna måste likaledes vara obrutet och fläckfritt.
Provprestationer blir inte underkända på grund av en dålig handstil, men en otydlig skrift tolkas efter det sämsta alternativet (i fråga om t.ex. begynnelsebokstäver och böjningsändelser). Enbart stora bokstäver (versaler) får således inte användas.
Uppsatsen i provet i svenska som andraspråk behöver inte renskrivas med bläck- eller kulspetspenna, som fallet är med essäprovet i modersmålet.
4.2 Bedömningen av provet i svenska som andraspråk
4.2.1 Preliminär bedömning
Prestationerna granskas och bedöms preliminärt av läraren i svenska som andraspråk eller av modersmålsläraren. (L 672/2005, 8 §) Alla prestationer i svenska som andraspråk måste preliminärt bedömas på gymnasiet, även om gymnasiet saknar lärare i svenska som andraspråk.
För bedömningen gäller anvisningarna för poängsättningen i avsnitt 5, 9 och 10. Provhäftet anger vilken poängsättning som tillämpas i vilket delprov. Läraren ska anteckna det oviktade poängtalet för respektive uppgift både på prestationen och på bedömningsblanketten. Halva poäng förekommer inte.
I slutet av häftet meddelas det totala antalet poäng för provet samt viktningarna (t.ex. | x 3) för de enskilda delarna samt den kolumn där poängtalet ska antecknas på bedömningsblanketten.
Poängtalen viktas av nämnden.Läraren markerar fel genom understrykning eller anteckningar i marginalen.
För markering av fel måste läraren använda en rödpenna som lämnar tydliga och bestående spår, t.ex. röda kulspetspennor men inte vanliga röda färgpennor av trä. Den röda färgen används bara av läraren, medan nämndens censorer använder andra färger. Då är det i efterhand lätt att se vem som har gjort vilken markering.
En utebliven prestation eller en prestation som det inte är möjligt att bedöma är värd 0 poäng.
Om en examinand har lämnat in en prestation för fler uppgifter än de som krävs, då är det den prestation som fått lägst poäng som beaktas i den slutgiltiga bedömningen. Läraren bedömer alla prestationer preliminärt och antecknar poängtalen för dem på provprestationen och det lägsta poängtalet på bedömningsblanketten. Vilka uppgifter provet kommer att bestå av avgörs av nämnden.
Om en examinand ger fler än ett svar på samma uppgift, då bedöms uppgiften efter det svar som ger lägst poäng.
Gymnasiet måste spara uppgifterna om alla poängtal som getts av lärarna, fram till dess att examensresultaten är klara.
4.2.2 Slutgiltigt vitsord
Vitsordet för provet bestäms vid den slutliga relativa bedömningen på grundval av det sammanlagda antalet poäng för samtliga delar av provet.
4.3 Insändandet Av Provprestationerna
Poängtalen är följande: delprovet i läsförståelse (viktat) högst 60 poäng, delprovet i behärskning av ordförråd och strukturer 50 och uppsatsen 99 poäng. Det viktade maximiantalet poäng för provet är 209 poäng.
Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av studentexamensnämnden. (L 672/2005, 8 §) Nämndens censorer bedömer prestationerna med poängtal som följer de bedömningskriterier man gemensamt fattat beslut om i ämnesutskottet. Poänggränserna bestäms av nämnden när bedömningen är slutförd, för varje examenstillfälle för sig. Den proportionella fördelningen mellan de olika vitsorden försöker nämnden hålla någorlunda konstant från år till år.
Ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får inte sökas genom besvär. (L 672/2005, 13 §) (Jfr Kontrollbedömning. Allmänna föreskrifter och anvisningar 1.5.9.)
Alla provprestationer måste skickas till nämnden inom utsatt tid. Bedömningsblanketterna måste vara omsorgsfullt ifyllda. På blanketten ska det oviktade poängtalet för varje uppgift och varje examinand föras in. På bilagan till bedömningsblanketten ska läraren ange vilka läroböcker som har använts i undervisningen. Blanketten dateras och undertecknas av läraren, som ytterligare ska förtydliga sitt namn samt uppge tjänsteställning och akademisk examen.
Alla provprestationer som skickas till nämnden ska vara försedda med gymnasiets namn i tryckt eller stämplad form, vidare med gymnasiets nummer samt med examinandens nummer och namnteckning och fullständiga namn. På de optiska blanketterna ska identifikationsuppgifterna föras in även genom svärtning av ringarna, med vilkas hjälp den optiska läsaren för in uppgifterna i studentexamensregistret.
Prestationerna i provet i svenska som andra språk skickas in i ett eget kuvert, separat från prestationerna i modersmålet. De optiska blanketterna läggs in i ett eget kuvert, separat från de produktiva delarna och bedömningsblanketten. Varje delprov läggs i en bunt för sig och ordnas i nummerföljd enligt examinand.
(Se närmare rektors minneslista. En minneslista
skickas ut för varje examenstillfälle för sig.)
Kuvertet måste vara tillräckligt stort och hållbart.Det får inte klistras igen. På kuvertet skrivs gymnasiets namn och nummer samt namnet på provet, allt med stor och tydlig handstil.