Den här rapportens empiriska resultat har handlat om hur kommunala chefer uppfattar innovation, hur de leder för innovation och hur de uppfattar förutsättningarna för att göra detta i det kommunala sammanhanget. En lärdom som kan dras från rapporten är att om kommuner ser innovation som en övergripande strategisk fråga, har de anledning att fundera över hur det också kan bli en operativ fråga i den diversifierade kommunala verksamheten. Flera av de begränsande förutsättningar som chefer anger för innovationsarbete i kommuner är sådant som enskilda chefer själva inte kan styra över. De krav och begränsningar som cheferna mer direkt kan påverka ligger inom den egna enhetens ram, där de har större – om än begränsade - möjligheter att göra val, prioritera och fatta beslut. För att cheferna ska kunna göra val, prioriteringar och fatta beslut som främjar utvecklings- och innovationsarbete i den verksamhet de leder, kan de behöva stöd för att identifiera handlingsutrymmet, t ex genom tydliga uppdrag, stöd för att utveckla sitt ledarskap, eller stöd i form av administrativ avlastning. Forskningen ger ingen konkret vägledning om hur organisationer konkret ska utformas för att främja innovation. Forskningen ger däremot vägledning om vilka förutsättningar som är viktiga för att medarbetare ska kunna bidra i innovationsarbetet och att en verksamhet ska kunna bli mer utvecklingsinriktad. Dessa förutsättningar har förhoppningsvis rapporten bidragit till att synliggöra.
Referenser
Ahlbäck Öberg, S. & Widmalm, S. (2016). Att göra rätt – även när ingen ser på, Statsvetenskaplig tidskrift, 18, 1, 9–19.
Albury, D. (2005). Fostering innovation in public services, Public Money &
Management, January, 51-56.
Alvesson, M. & Svenningsson, S. (2011). Management is the solution: Now what was the problem? On the fragile basis for managerialism.
Scandinavian Journal of Management, 27, 4, 349-361.
Amrén, S. & Hagstein, I. (2017). Recept för ett lyckat innovationsarbete. Hur
chefer inom offentlig sektor arbetar för att skapa förutsättningar för innovationsarbete. Masteruppsats. Linköping: Linköpings universitet.
Antonsson, H. (2013). Chefers arbete i äldreomsorgen – att hantera den
svårhanterliga omvärlden. Relationen mellan arbete och organisering.
Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Bugge, M.M. & Bloch, C.W. (2016). Between bricolage and breakthroughs – framing the many faces of public sector innovation. Public Money and
Management, 36, 4, 281-288.
Christensen, T., Lægreid, P. & Roness, P.G. (2005). Organisationsteori för
offentlig sektor. Malmö: Liber.
Corin, L. & Björk, L. (2017). Chefers organisatoriska förutsättningar i
kommunerna. Stockholm: SNS Förlag.
Crossan, M.M. & Apaydin, M. (2010). A multi- dimensional framework of organizational innovation: a systematic review of the literature. Journal
of Management Studies, 47, 6, 1154-1191.
De Vries, H., Bekkers, V. & Tummers, L. (2016). Innovation in the public sector: A systematic review and future research agenda. Public
Administration, 94, 145-166.
Ekwall, L. & Falkcrona, J. (2016). Låt tusen blommar blomma.
Organisatoriska möjligheter och hinder för chefer i arbetet med innovationer. Masteruppsats. Linköping: Linköpings universitet.
Elingsbo, J. & Nilsson, A. (2015). Innovation – en räddare i nöden? Om
ledarskap för innovation i kommunal verksamhet. Masteruppsats.
Linköping: Linköpings universitet.
Ellström, P-E. (2001). Lärande och innovation i organisationer. I: Backlund, T., Hansson, H. & Thunborg, C. (red.). Lärdilemman i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P-E. (2006). Two Logics of Learning. I: Antonacopoulou, E., Jarvis, P., Andersen, V., Elkjaer, B. & Høyrup, S. (Eds.) Learning,
Working and Living. Mapping the Terrain of Working Life. London:
Palgrave Macmillan.
Ellström, P-E. (2010). Practice-based innovation: a learning perspective.
Fogelberg Eriksson, A. (2014a). A gender perspective as trigger and facilitator of innovation. International Journal of Gender and
Entrepreneurship, Vol 6, No 2, 163-180.
Fogelberg Eriksson, A. (2014b). Kan man lära sig att bli innovativ? Organisatoriska förutsättningar för innovation. I: Kock, H. (red.)
Lärande i arbetslivet. Möjligheter och utmaningar. En vänbok till
Per-Erik Ellström. Linköping: IBL, Linköpings universitet.
Fogelberg Eriksson, A. & Nählinder, J. (2015). Ledarskap för innovation
i offentlig sektor. HELIX Working Paper. Linköping: Linköpings
universitet.
Forsberg Kankkunen, T. (2009). Två kommunala rum:
Ledningsarbete i genusmärkta tekniska respektive omsorgs- och utbildningsverksamheter. Stockholm: Stockholms universitet. Forsell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2014). Administrationssamhället.
Lund: Studentlitteratur.
Fuller, A. and Unwin, L. (2004). Expansive learning environments:
integrating organizational and personal development’, in H. Rainbird, A. Fuller and A. Munro (eds.) Workplace learning in context. London/ New York: Routledge Taylor and Francis Group.
Gallouj, F. & Djellal, F. (Eds.) (2010). The handbook of innovation and
services. A multi-disciplinary perspective. Cheltenham: Edward Elgar.
Gallouj, F. & Zanfei, A. (2013), Innovation in public services. Filling a gap in the literature. Structural Change and Economic Dynamics, 27, 89-97. Halvarsson Lundkvist, A. (2019). Learning dynamics of workplace
development programmes: Studies in Swedish national
programmes. Doktorsavhandling. Linköping: Linköping University
Electronic Press.
Hartley, J. (2005). Innovation in governance and public services. Past and present. Public money and management, 5(1), 27-34.
Hartley, J., Sørensen, E. & Torfing, J. (2013). Collaborative innovation: A viable alternative to market-competition and organizational entrepreneurship. Public Administration Review, 73(6), 821–830. Holmberg, I. & Henning. R. (red). (2003). Offentligt ledarskap – om
förändring, förnyelse och nya ledarideal. Lund: Studentlitteratur.
Hood, C. (1991). A New Public Management of All Seasons?, Public
Administration, vol. 69.
Høyer, H. (2009); Hva preger en utvalgt gruppe regionale
innovasjonsbyråkraters oppfatninger og forståelse av begrepet innovasjon, når de hører, leser og benytter det selv? Kommunal
ekonomi och politik, 13(3), 23-43
Høyrup, S. (2010). Employee-driven innovation and workplace learning: basic concepts, approaches and themes. Transfer, 16(2), 143-154.
Johannessen, J-A., Olsen, B. & Lumpkin, G.T. (2001). Innovation as
newness: what is new, how new, and new to whom?, European Journal
of Innovation Management, Vol. 4, No. 1, 20–31.
Kastelle, T. & Steen, J. (2011). Ideas are not innovations. Prometheus 29(2): 199-205.
March, J. G. (1991). Exploration and exploitation in organizational learning.
Organization Science, 2, 71-87.
Mazzucato, M. (2013). The entrepreneurial state: debunking public vs.
private sector myths. London: Anthem Press.
Montin, S. & Granberg, M. (2013). Moderna kommuner. Malmö: Liber. Mulgan, G. (2007). Ready or Not: Taking Innovation in the Public Sector
Seriously. NESTA Provocation 03.
Nählinder, J. (2013). Understanding innovation in a municipal context. A conceptual discussion. Innovation, Management, Policy and Practise. 15(3), 315-325.
Nählinder, J. & Fogelberg Eriksson, A. (2017a). The MIO-model. A guide for innovation support in public sector organizations. Scandinavian
Journal of Public Administration, Vol. 21, No. 2, 23-47.
Nählinder, J. & Fogelberg Eriksson, A. (2017b). Att skapa förutsättningar
för innovation. Erfarenheter från Idéslussar i kommuner – förstudier 2015. Vinnova Rapport VR 2017:01. Stockholm: Vinnova.
Nählinder, J. & Fogelberg Eriksson, A. (2019). Outcome, process and
support: Analysing aspects of innovation in public sector organisations.
Public Money & Management.
OECD och EUROSTAT (2010). Oslo manual. Paris: OECD.
Osborne, S. & Brown, L. (2011). Innovation, public policy and public services delivery in the UK: the word that would be king? Public
Administration, 89 (4), 1335-1350.
Regeringsuppdrag Dnr N2014/2618/FIN
Regnö, K. (2013) Det osynliggjorda ledarskapet: Kvinnliga chefer i majoritet. Doktorsavhandling. Stockholm: KTH.
SKL (2015). En innovationsvänlig offentlig verksamhet. Positionspapper. Stockholm: SKL.
Stewart, R. (1982). Choices for the manager. A guide to understanding
managerial work. NJ: Prentice Hall.
Sveiby, K-E.; Gripenberg, P. & Segercrantz, B. (Eds.) (2012). Challenging the
innovation paradigm. New York: Routledge.
Svenningsson, S. & Alvesson, M. (2014). Chefsliv – det ska fan vara chef. Lund: Studentlitteratur.
Söderström, F. & Melin, U. (2017). Idé och innovationsarbete i Linköpings
kommun – analys och resultat av utvärdering. Linköpings universitet:
Tengblad, S. (2012). Conclusions and the way forward: Towards a practice theory of management. I Tengblad (Ed.) The work of managers.
Towards a practice theory of management. NY: Oxford University Press.
Wallo, A. & Ellström, P-E. (2016). Ledarskap för lärande och utveckling. I Jarl & Nihlfors (red.) Ledarskap, utveckling, lärande. Grundbok för
rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur & Kultur.
Wihlman, T. (2014). Innovation in Municipal Welfare Services. Västerås: Mälardalen University.
Wolmesjö, M. (2005). Ledningsfunktion i omvandling. Om förändringar
av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.
www.skl.se
Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Pearson Education Limited.
Metodappendix
Det resultat som presenteras i rapporten baseras på kvalitativa intervjuer med kommunala chefer. Intervjuerna genomfördes i tre olika delstudier 2015- 2017. Två delstudier genomfördes i en kommun, en delstudie genomfördes i två kommuner. Valet av kommun för den första och andra delstudien baseras på att den kommunen (hädanefter benämnd Kommun 1) vid studiernas genomförande hade ett uttalat fokus på systematiskt innovationsarbete efter ett kommunstyrelsebeslut om det. Kommun 1 framstod som ett intressant fall att studera: hur ser chefernas förutsättningar ut att leda för innovationsarbete i en kommun som bestämt sig för att göra det? Den tredje delstudien designades genom att kommun 1 återigen valdes på samma grunder som tidigare, och ytterligare en kommun (Kommun 2) valdes med utgångspunkt i att den inte valt att benämna sitt innovations- och verksamhetsutvecklingsarbete som innovationsarbete, utan istället använt termer som ständiga förbättringar och effektivisering. I det första designsteget för den tredje delstudien var variation mellan kommunerna alltså viktigt i detta avseende, men i det andra designsteget valdes systematiskt enhetschefer som hade det gemensamt att de alla identifierats som utvecklingsinriktade i sitt arbete: ”chefer i framkant” gällande innovationsarbete och verksamhetsutveckling.
Sammanlagt genomfördes 34 chefsintervjuer. I det empiriska materialet ingår intervjuer på tre chefsnivåer: förvaltningschefs-, verksamhets- samt enhetschefsnivå. De deltagande cheferna representerade även olika kommunala förvaltnings-/verksamhetsområden. I resultatredovisningen kommer vi dock inte att systematiskt skilja mellan olika chefsnivåer eller verksamheter, i rapporten betraktas informanterna som tillhörande en gemensam grupp av kommunala chefer. I de fall det finns särskild anledning att kommentera chefsnivå görs detta i resultatredovisningen. I tabell 3 ges en översikt över delstudier och informanter.