För lärare, rektorer och annan skolpersonal kan studiens resultat bidra till att fokus på informella strategier för arbete med utsatthet får utrymme i diskussioner. Om informella kamratstödjare väljs som ett alternativ att förbättra situationen för en utsatt elev kan det vara bra att ta i beaktande att
stödpersonerna själva kan hamna i en utsatt position. Även en informell stödroll kan, i likhet med formella stödroller, föregås av utbildning samt stöd under arbetets gång från lärare eller kurator. Ifall enskilda elever tilldelas uppdrag kan det vara en fördel om lärare kan samarbeta så att ansvaret växlar i skilda ämnen och över tid mellan olika elever. Då informanterna uttryckte önskemål om mer
helklassdiskussioner kring förhållningssätt och ett gemensamt ansvar för utsatta elever, så kan med fördel inkluderingsarbetet ökas och systematiseras.
31
Referenser
Aho, N., Gren Landell, M., & Svedin, C-G. (2016). The prevalence of potentially victimizing events, poly- victimization, and its association to sociodemografhic factors: A swedish youth survey. Journal of Interpersonal Violence. 31, 620-651. DOI: 10.1177/0886260514556105
Ali, L., Ahlström, B. H., Krevers, B., & Skärsäter, I. (2012). Daily life for young adults who care for a person with mental illness: A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 19, 610-617. DOI:
10.1111/j.1365-2850.2011.01829.x
Bengtsson, J., & Berndtsson, C. (2015). Elevers och lärares lärande i skolan: Livsvärldsliga grunder. I J.
Bengtsson & C. Berndtsson (Red.), Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. (ss. 15-34). Malmö: Gleerups.
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. (ss. 148-161). Stockholm: Liber.
Bohlin, H. (2013). Inledning: Den mångsidiga empatin. I H. Bohlin & J. Eklund (Red.), Empati: Teoretiska och praktiska perspektiv. (ss. 13-29). Lund: Studentlitteratur.
Booth, T., & Ainscow, M. (2002). Index for inclusion: Developing, learning and participation in schools.
London: Centre for studies on inclusive education.
Brottsförebyggande rådet. (2012). Att förebygga brott och problembeteenden i skolan. (Idéskrift 19). Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Cederborg, A-C., Hellner Gumpert, C., & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb, M. E. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, 1355-1361. DOI: 10.1016/S0145-2134(00)00183-6 Cohen, S., Underwood, L. G., & Gottlieb, B. H. (2000). Social support measurement and intervention: A guide
for health and social scientists. New York: Oxford University Press.
Cowie, H. (2011). Peer support as an intervention to counteract school bullying: Listen to the children. Children and Society, 25, 287-292. DOI: 10.1111/j.1099-0860.2011.00375.x
Dahlstedt, M., Fejer, A., & Schönning, E. (2011). The will to deliberate shaping governable citizens through cognitive behavioural programmes in school. Journal of Education Policy, 26 (3), 399-414. DOI:
10.1080/02680939.2010.516841
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dyble. G., Tickle, A., & Collinson, C. (2014). From end user to provider: making sense of becoming a peer support worker using interpretative phenomenological analysis. Journal of Public Mental Health. 13 (2), 83-92. DOI: 10.1108/JPMH-03-2013-0016
Eatough, V., & Smith, J. A. (2008). Interpretative phenomenological analysis. I C. Willig & W. Stainton-Rogers (Red). The SAGE handbook of Qualitative Research in Psychology. (ss. 179-194). London: SAGE
Publications Ltd.
Friendsprogrammet. (2016). Förankring i forskning, lagar och läroplaner. Hämtad 10, februari, 2016 från:
http://friends.se/wp-content/uploads/2015/05/Friends-f%C3%B6rankring-i-forskning-och-styrdokument.pdf Gadamer, H-G. (1960/2004). Översatt av: Weinsheimer, J., & Marshall, D. G. Truth and Method: Second,
revised edition. London: Continuum.
Gunnarsson, K. (2015). Med önskan om kontroll. Figurationer om hälsa i skolors hälsofrämjande arbete.
(Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Gustafsson, A., Dolva, A-S., Hemmingsson, H., & Borell, L. (2010). Children with down syndrome in
mainstream schools: Peer interaction in activities. European Journal of Special Needs Education. 25(3), 283-294. DOI: 10.1080/08856257.2010.492941
Hammarberg, T. (2012). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. (UD INFO januari 2006, reviderad upplaga). Stockholm: Regeringskansliet.
Hefferon, K., & Gil-Rodrigues, E. (2011). Methods: Interpretative phenomenological analysis. The British Psychological Society. 24, 756-759.
Heidegger, M. (1927/1996). Översatt av: Staumbaugh, J. Being and time: A translation of sein ond zeit. New York: State University of New York.
32
Hellstedt, K., Johansson, B., & Lindberg, O. (2014). Mobbning och social stöd från lärare och klasskamrater: En longitudinell studie av barns erfarenheter av mobbning. Sosiologi i dag. 44 (4), 79-104.
Houlston, C., Smith, K.S., & Jessel, J. (2011). The relationship between use of school-based peer support initiatives and the social and emotional well-being of bullied and non-bullied students. Children and Society.
25(4), 293-305. DOI: 10.1111/j.1099-0860.2011.00376.x
Husserl, E. (1927/1971). ”Phenomenlogy” edmund husserl´s article for the encyclopaedia britannica: New complete translation by richard e. palmer. Journal of the British Society for Phenomenology, 2(2), 77-90. DOI:
10.1080/00071773.1971.11006182
Hägg, K., & Kuoppa, S. M. (2007). Professionell vägledning: Med samtalet som verktyg. Stockholm:
Studentlitteratur.
Juvonen, J., & Graham, S. (2014). Bullying in schools: The power of bullies and the plight of victims. Annual Review of Psychology. 65, 159–185. DOI: 10.1146/annurev-psych-010213-115030
Kendrick, K., Jutengren, G., & Stattin, H. (2012). The protective role of supportive friends against bullying perpretation and victimization. Journal of Adolescence. 35, 1069-1080.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larssen, M. (2011, 10, juni). Ge bokstavsbarn möjlighet få gå i egna skolor. Aftonbladet. Hämtad 2, maj, 2016 från: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article13150484.ab
Lilja, A. (2015). Hur lärande kan möjliggöras och hindras i skolan. I J. Bengtsson & C. Berndtsson, C. (Red.), Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. (ss. 35-54). Malmö: Gleerups.
Medin, E., & Jutengren, G. (2015). Utvärdering av projektet hela skolan: Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete (Rapport nr 35 från FoU Sjuhärad välfärd). Borås: Högskolan i Borås.
Merleau-Ponty, M. (1945/2013). Phenomenology of perception. London: Routledge.
Nelson- Jones, R. (2003). Grundläggande samtalsmetodik: En handbok för hjälpare. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., & Göranssson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av forskningen?
(Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning. FoU skriftserie nr 3). Stockholm:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar:
Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Petrova, M., Wyman, P. A., Schmeelk-Cone, K., & Pisani, A. R. (2015). Positive-themed suicide prevention messages delivered by adolescent peer leaders: Proximal impact on classmates coping attitudes and perceptions of adult support. Suicide and Life-Threatening Behavior. 45 (6), 651-663. DOI:
10.1111/sltb.12156
Raply, T. (2011). Some pragmatics of data analysis. I D. Silverman (Red.), Qualitative research (Tredje upplagan). (ss. 273-290). London: Sage publications Ltd.
Rigby, K. (2003). Consequences of bullying in schools. Canadian Journal of Psychiatry. 48, 583–590.
Sartre, J-P. (1956/1993). Översatt av: Barnes, H. E. Being an nothingness: A phenomenological essay on ontology. New York: Washington Square Press.
Schleiermacher, F. (1998). General hermeneutics I A. Bowie (Red.), Schleiermacher: Hermeneutics and criticism. (ss. 225-268). Cambridge: Cambridge University Press.
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Utvärdering av metoder mot mobbning. (Rapport 353). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011c). Utvärdering av metoder mot mobbning. (Metodappendix och bilagor till rapport 353).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2015.
Stockholm: Skolverket.
Smith, J. A., Larkin, M., & Flowers, P. (2009). Interpretative phenomenological analysis: Theory, method and research. London: SAGE Publications Ltd.
Specialpedagogen, 2015. Blogginlägg Vem är emot inkludering? Specialpedagogen, mod & metod: Det inkluderande klassrummet. Hämtat 2, maj, 2016 från:
https://specialpedagogen.wordpress.com/2015/08/24/vem-ar-emot-inkludering/
33
Ten Have, P. (2001). Reflections on transcriptions. Hämtad 13, februari, 2016 från:
http://www.paultenhave.nl/Transcription-rv2.pdf
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. (ss. 256-278). Stockholm: Liber.
Tian, L., Zhao, J., & Scott Huebner, E. (2015). School-related social support and subjective well-being in school among adolescents: The role of self-system factors. Journal of Adolescence. 45. 138-148. DOI:
10.1016/j.adolescence.2015.09.003
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Hämtad 3, januari, 2016 från: http://konst.gu.se/digitalAssets/1372/1372748_god-forskningssed-2011.1.pdf.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. (ss. 71-88). Stockholm: Liber.
34
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Introduktion
Presentera mig själv och vad intervjun kommer handla om.
Varför jag spelar in och vad som kommer hända med inspelningen Anonymisering
Finns inte rätt och fel svar.
Substantiell fas
Sträva efter en fri berättelse utifrån invitationer och öppna frågor- Beskriv, Berätta, Förklara…
Komplettera med detaljer- Hur, När, Var, Vem, På vilket sätt, Vad hände/gjorde du osv Intervjufrågor
Område 1: Innebörden av socialt stöd (Inledande fråga till ämnet- Välj någon som passar i situationen)
Vad betyder socialt stöd för dig?
Vad tänker du på när jag säger socialt stöd?
Beskriv vad du menar med ansvar/stödjande roll för en annan elev?
Område 2: Att bli tillfrågad (och även att utöva socialt stöd beroende på vad de berättar)
a)Berätta om en gång då en lärare bad dig om hjälp med att stödja en annan elev?
När var det (årskurs)?
Vad bad läraren dig att göra?
Vad gjorde du?
Hur kändes det att göra/inte göra som läraren bad dig?
Hur kändes det att läraren frågade dig om hjälp?
Vad har du för tankar om att läraren valde dig?
b) Hur ofta förekommer det att du blir tillfrågad att stötta en annan elev?
c) Hur många lärare har bett dig om hjälp?
d) Minns du första gången du blev tillfrågad? Om ja, berätta!
När var det? (årskurs)
Vad bad läraren dig att göra? Vad gjorde du?
Hur kändes det då (jmf med nu?) e)Berätta om senaste gången du blev tillfrågad?
När var det? (Ungefär hur länge sedan?)
35 Vad bad läraren dig att göra? Vad gjorde du?
Hur kändes det?
Område 3: Att utöva socialt stöd
a)Hur är det för dig att ha den rollen/ansvaret? På raster, lektioner? eller
Beskriv hur det påverkar dig praktiskt att ha en stödjande roll för en annan elev? På raster, lektioner?
b) Har du tagit eget initiativ till att utöva socialt stöd? Om ja, Beskriv!
c) Hur uppfattar du att ditt stöd tas emot?
Område 4: Konsekvenser av att utöva socialt stöd
a)Vilka konsekvenser har ansvaret/rollen haft för dig?
På raster?
På lektioner?
I relationer till lärare?
I relationer till andra elever?
Avslutande fas
Avrunda intervjun genom att ge respondenten chansen att komplettera med ytterligare information.
Är det något som du tänker på kring detta ämne som jag glömt att fråga om?
Fråga hur det känns att ha pratat om detta ämne (om jobbigt samtala informellt om det och andra saker för att se till att informanten inte lämnas med negativa känslor)
Tacka för att hen ville delta
36