Eftersom andelar i paketeringsbolag enligt förhandsbeskedet ovan endast torde kunna utgöra lagerandelar enligt 17 kap. 3 § IL om andelarna ingår i en verksamhet som utgör värdepappersrörelse, följer nedan en genomgång av viktig praxis som har behandlat och klarlagt under vilka omständigheter som värdepappersrörelse har ansetts föreligga.
7.3.5.1 Värdepappersrörelse trots förvaltning av egen förmögenhet?
I förhandsbeskedet RÅ 1986 ref 53 konstaterade Regeringsrätten att ett aktiebolag skulle anses bedriva värdepappersrörelse, trots att bolaget uteslutande hade köpt och sålt värdepapper för egen räkning för att få in kapital till den egentliga verksamheten. Grunden till bedömningen var att bolaget hade bedrivit handel med värdepapper för egen räkning redan sedan bolaget startades och att omsättningen hade fått en betydande omfattning under åren. I målet hade Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden) bedömt i ett förhandsbesked att aktiebolaget inte skulle anses bedriva värdepappersrörelse med hänvisning till RÅ81 1:4. I RÅ81 1:4 hade värdepappersrörelse inte ansetts föreligga när aktietransaktioner endast hade skett för ett handelsbolags och en fysisk persons egen räkning och verksamheten således inte hade varit riktad till utomstående personer. Regeringsrätten underkände dock rättsnämndens bedömning. I ett liknande fall, RÅ 1988 ref 45 II, blev utgången i målet densamma och ett regeringsråd utvecklade även sin mening och anförde att sådana omständigheter att verksamheten inte har varit riktad till utomstående investerare inte i sig kan frånta verksamheten den yrkesmässiga karaktären som krävs för att en värdepappersrörelse ska kunna anses föreligga. De krav som hade uppställts därom i RÅ81
51 1:4 avsåg främst verksamheter som bedrivits av en fysisk person, eller ett handelsbolag som i sin tur bedrivits av fysiska personer som bolagsmän, och bör inte utan vidare tillämpas på ärenden som avser verksamheter som bedrivs av aktiebolag, inte ens om aktiebolaget är ett enmansbolag.
Värdepappersrörelse har således visats kunna föreligga även om handeln med värdepapper endast sker i syfte att förvalta bolagets egen förmögenhet. I RÅ 2003 ref 49 kom dock Regeringsrätten fram till att ett aktiebolag inte hade bedrivit värdepappersrörelse genom att ha placerat delar av sin överlikvid i värdepapper. Placeringen i värdepapper hade skett endast som ett substitut till inlåning i bank och bolaget hade inte avsett att genom placeringarna bedriva värdepappersrörelse. Detta kunde enligt bolagets mening även styrkas av att bolaget inte hade byggt upp någon egen kompetens att bedriva värdepappersrörelse, utan alla beslut om placering och förvaltning av överlikviden istället sköttes, på uppdrag av bolaget, av Alfred Berg Asset Management AB. Regeringsrätten framförde att frågan i målet var huruvida bolagets handel med värdepapper skulle anses ha varit yrkesmässig, varpå bolaget skulle anses ha bedrivit värdepappersrörelse. Bolagets totala omsättning under 1994 uppgick till drygt 1 miljard kr, varav ca 15,2 miljoner kr avsåg värdepapper. Antalet transaktioner hade uppgått till ca 150 stycken, varav 85 avsåg försäljningar. 19 av de 85 försäljningarna avsåg värdepapper som köpts in under samma år. Aktieportföljen hade avvecklats helt under 1995- 1996 eftersom de likvida medlen behövdes för bolagets verksamhet i tidningsrörelsen. Regeringsrätten anförde att det är normalt för ett företag att bygga upp en viss likviditetsreserv som säkerhet inför t.ex. konjunktursvängningar och att det normala är att då sträva efter att få så hög avkastning som möjligt. Ibland är därmed placeringar i värdepapper att föredra framför insättning på bank och det kan även finnas skäl som motiverar kortfristiga placeringarna som medför hög omsättningshastighet. Regeringrätten menade därför att det bör finnas ett ganska stort spelrum för företag att placera en rimlig likviditetsreserv i värdepapper utan att företaget därmed ska anses bedriva yrkesmässig handel med värdepapper.
7.3.5.2 Kriterier avseende omfattningen av handeln med värdepapper
I RÅ 1988 not 270 hade 219 aktietransaktioner skett under räkenskapsåret, varvid ca 31 672 000 kr omsattes, vilket innebar att det beskattade egna kapitalet omsattes ca 10 gånger. Omsättningen av aktier ansågs därför ha varit hastig och betydande. Antalet aktietransaktioner bedömdes även ha varit stort och handeln med aktierna ansågs ha varit såväl regelbunden som varaktig. Utifrån de sammantagna omständigheterna konstaterades således att handeln med aktierna inte hade skett enbart för förvaltning av aktieägarens förmögenhet, utan att handeln
52 hade bestått av kortfristiga aktieaffärer som skulle anses utgöra självständigt och yrkesmässigt bedriven värdepappersrörelse. Även i RÅ 1988 not 273 ansågs handeln med värdepapper ha en sådan betydande omfattning att värdepappersrörelse skulle anses föreligga. I det målet hade 146 transaktioner avseende aktier och värdepapper skett under räkenskapsåret, vilket motsvarade en omsättning på ca 42 300 000 kr. I RÅ 1988 not 274 ansågs också handeln med värdepapper utgöra en värdepappersrörelse. Under beskattningsåret 1980 hade bolaget en total omsättning på ca 1 708 486 kr, varav 1 688 486 kr avsåg värdepappershandel (och resten avsåg försäljning av tidningar och tobaksvaror). Under beskattningsåret 1981 uppgick sedan omsättningen till 4 272 446 kr, varav allt avsåg värdepappershandel. Med hänvisning till RÅ 1986 ref 53 ansåg Regeringsrätten återigen att bolagets verksamhet var inriktad på kortfristiga affärer och att handeln med värdepapper fått betydande omfattning, varpå bolaget skulle anses bedriva värdepappersrörelse. I RÅ 1988 ref 45 I konstaterades vidare att aktiebolaget i fråga skulle anses ha bedrivit värdepappersrörelse med beaktande av att kortfristiga aktieaffärer hade skett på ett sådant sätt att handeln kunde anses ha varit hastig och regelbunden, ha avsett ett stort antal transaktioner och på så vis skulle anses utgöra en självständigt och yrkesmässigt bedriven värdepappersrörelse. Bolaget i fråga hade under räkenskapsåret, som omfattade endast 6 månader, genomfört sammanlagt ca 150 aktietransaktioner, varav 75 transaktioner avsåg köp och 75 transaktioner avsåg försäljning. Genom aktietransaktionerna hade bolaget omsatt drygt 21 000 000 kr.
7.3.5.3 Klassificeringen kan kvarstå trots att omfattningen av handeln minskar
I RÅ 2009 ref 36 var det ett bolag som tidigare år hade uppfyllt alla kriterier så att bolaget ansågs bedriva värdepappersrörelse, varpå andelarna som bolaget ägde ansågs utgöra lagerandelar. Omsättningen minskade sedan så pass mycket att värdepappersrörelse inte längre kunde anses föreligga. Regeringsrätten ansåg dock att innehavet av värdepapper även fortsättningsvis skulle behandlas som lagerandelar. Skälet härför var att det inte finns några gemensamma bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet som reglerar om, och i så fall när, lagertillgångar kan övergå till att bli kapitaltillgångar i samma ägares hand. Några särskilda regler härom för just värdepapper finns inte heller.
7.3.5.4 Kapitalandelar trots att moderbolaget bedriver värdepappersrörelse
Skatterättsnämnden har i ett par förhandsbesked, som inte har överklagats av någon av parterna, kommit fram till att andelar i fastighetsförvaltande bolag har ansetts utgöra
53 kapitalandelar trots att moderbolaget har bedrivit värdepappersrörelse.155 Skatterättsnämnden konstaterade, dock utan större argumentation därom, att andelar i fastighetsförvaltande bolag kan utgöra kapitalandelar och således vara näringsbetingade oberoende av att bolaget som äger andelarna bedriver handel med värdepapper. Detsamma gäller även om det andelsägande bolaget är ett holdingbolag som bedriver handel med värdepapper. Det framgår inte vad exakt som Skatterättsnämnden har grundat besluten på, men en ökad förståelse för beslutet kan ges genom att se till SOU 2008:80 del 2, s. 380-381 som Skatterättsnämnden hänvisade till i projektbolagsfallet. I den utredningen framlades att andelar som ägs av ett bolag som bedriver värdepappersrörelse ska anses utgöra lagerandelar om andelarna kan anses ingå i rörelsen. Vidare sades att andelar i dotterbolag och intresseföretag inte är avsedda för omsättning, varpå sådana andelar inte kan anses ingå i värdepappersrörelsen och således inte kan anses utgöra lagerandelar enligt 17 kap. 3 § IL. På så vis tycks det vara möjligt att ett bolag som bedriver värdepappersrörelse samtidigt kan inne ha värdepapper, d.v.s. andelar, som inte anses ingå i rörelsen eftersom de inte är avsedda för omsättning. En diskussion om huruvida andelar i dotterbolag trots allt kan anses vara avsedda för omsättning och därmed anses ingå i rörelsen fördes dock inte i utredningen.