Preliminär ram

Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2022 på 2 717,9 miljoner kronor.

Tabell: Budgetförutsättningar 2022-2025 utbildningsnämnden. Belopp i tkr

Budget

Effektiviseringar

- generellt 27 129 54 358 55 101 55 924

- central administration 725 725

Summa Justeringar -6 000 -4 992 -37 156 -41 154 -45 107

Preliminära ramar 2022-2025 -2 712 912 -2 717 904 -2 755 060 -2 796 214 -2 841 321

Som grund till beräkning av budgetramar 2022-2025 ligger preliminära budgetramar i Mål och budget 2021 med flerårsplan 2022-2024 som beslutades av kommunfullmäktige i december 2020.

• Tilläggsanslag beslutade till och med mars 2021 och som får ekonomiska effekter 2022 ingår.

För utbildningsnämndens del har ramen kompletterats med lönesatsning för barnskötare.

• Ramarna har reducerats för medel av tillfällig karaktär. För utbildningsnämndens del avser detta satsning på jämlik kompetensförsörjning där 1,8 miljoner kronor tas bort 2022.

• Nämndernas budgetramar har räknats om i enlighet med kommunens resursfördelningsmodell vilket innebär justeringar för årliga volymförändringar utifrån kommunens befolkningsprognos. I förutsättningarna har en ny beräkning av volymförändringar gjorts utifrån ny befolkningsprognos från mars 2021. För 2022 har utbildningsnämndens ram minskats med 18 miljoner kronor till följd av minskad befolkningsutveckling för främst förskoleåldrarna. Mer finns i avsnitt 2.3.1.1 Strukturella förändringar i ”befolkningen”

• I ramen ingår pris- och löneuppräkning på 50,7 miljoner kronor. För uppräkning av budgetramarna har Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) prisindex för kommunal verksamhet (PKV) använts. Uppräkningen för arbetskraftskostnader 2,0 procent, övriga kostnader 1,7 procent, lokaler 1,7 procent och övriga interna kostnader 0,85 procent.

Intäktssidan har räknats upp med 1,7 procent.

• De budgetfinansierade verksamheterna har krav på effektiviseringar motsvarande 1 procent 2022 och cirka 2 procent per år kommande år. För nämnden motsvarar detta 27,1 miljoner

BOTKYRKA KOMMUN 2021-08-24 Utbildningsnämnden

27 [33]

kronor 2022. Därutöver tillkommer krav på effektiviseringar inom central administration. För nämnden motsvarar detta 0,7 miljoner kronor årligen.

• För att verksamheter som inte är budgetfinansierade ska få ett liknande effektiviseringskrav så får priserna för interna tjänster och varor inte höjas med mer än 0,85 procent 2022. Hyror för verksamhetslokaler, oavsett om de är kommunalt ägda eller är förhyrda, räknas upp med fullt index (PVK) och är därmed undantagna från en reducerad uppräkning.

• I och med det osäkra ekonomiska läget den kommande planperioden finns inget utrymme för nämnderna att göra äskanden i driftbudgeten. Respektive nämnd har att förhålla sig till beslutade preliminära budgetramar.

• Ökade driftkostnader kopplade till investeringar redovisas i bilaga till investeringsprojektet.

2.4.1.1 Förvaltningens analys av budgetramarna 2022 - 2025

Förvaltningen ska under arbetet med att ta fram nämndens yttrande till Mål och budget göra en analys av nämndens ekonomiska förutsättningar utifrån de preliminära budgetramarna 2022-2025. Analysen ska omfatta hela planperioden. Under dialogmötet med kommunledningsförvaltningen i augusti redovisar förvaltningen sin analys samt de möjligheter och utmaningar som nämnden bedömer att verksamheten har de kommande åren.

Förvaltningen redovisade ett positivt resultat för år 2020 på 23 miljoner kronor. Resultatet är främst en effekt av pandemin där statsbidrag av engångskaraktär samt uteblivna aktiviteter på grund av pandemin är huvudförklaringar. För helåret 2021 är bedömningen ett överskott på 10 miljoner kronor.

Den största förklaringen till överskottet är lägre antal barn och elever i verksamheterna främst i förskolans åldersgrupper vilket resulterar i ett överskott på cirka 40 miljoner kronor.

Utbildningsnämnden har därför föreslagit en tillfällig förstärkning till verksamheter på 30 miljoner kronor.

Trots faktiska och beräknade överskott står Utbildningsförvaltningen fortsatt inför stora ekonomiska utmaningar under kommande planperiod. Utmaningen är framför allt kopplad till en lägre befolkningsökning i kommunen. Förvaltningen har de senaste åren noterat en minskning av barn i främst i förskoleåldrarna, vilket tidigare rapporterats. I budget för år 2022 får förvaltningen minskade volymuppräkningar då det i kommunens senaste befolkningsprognos beräknas en kraftig minskning i samtliga ålderskategorier men främst i förskolan. Det kräver åtgärder vilket behandlats tidigare i dokumentet. Mer finns i avsnitt 2.3.1.1 Strukturella förändringar i ”befolkningen”.

Förvaltningen får en resurstilldelning av Kommunfullmäktige inte bara för ökade volymer utan även pris- och lönekompensation enligt SKR:s prisindex. Tyvärr finns det delar av förvaltningens kostnadsmassa som ökar mer än kompensationen.

Utmaningar som ska hanteras under planperioden avser:

• Löneglidning under planperioden beräknas vara större än kompensation enligt ram

• Ökade hyreskostnader för lokaler

• Effekter av pandemin där kunskapsskulden kan bli utmanande

En annan problematik är att det i nämndens besparingsbeting på 1 procent ingår även kommunens kostnader för utpendlande gymnasieelever. Förvaltningen är bunden av den gemensamma prislistan för ersättning mellan kommuner i länet. Den enda möjliga åtgärden är då att sänka programpengen till de egna kommunala gymnasieskolorna. Då förvaltningen har ett nettoutflöde av elever i gymnasieskolan förstärks neddragningen om inte motsvarande sänkning på 1 procent görs på den gemensamma prislistan för länet. För år 2020 höjdes den med 1 procent jämfört med 2019.

BOTKYRKA KOMMUN 2021-08-24 Utbildningsnämnden

28 [33]

2.4.1.2 Verksamhetens intäkter

Större delen av nämndens ekonomiska ram finansieras med ramtilldelning från kommunfullmäktige, cirka 85 procent. Resterande finansiering utgörs av externa intäkter inom tre områden och omsluter cirka 450 miljoner kronor årligen:

• 40 procent av externa intäkter utgörs av försäljningsintäkter från andra kommuner avseende elever som går i Botkyrkas kommunala förskolor och skolor. Störst andel är inpendlarintäkter för gymnasieelever. I denna post ingår även statsbidrag för moms.

• 40 procent avser statsbidrag från Skolverket, Migrationsverket och andra myndigheter.

Statsbidragen avser de riktade statsbidrag som förvaltningen rekvirerar och andelen statsbidrag från Skolverket har ökat över åren. Utfall 2020 och budget 2021 inkluderar engångsstatsbidrag med anledning av pandemin. Övriga myndigheter som förvaltningen ansöker bidrag från Arbetsförmedlingen, Boverket och Statens kulturråd.

• 20 procent av intäkterna avser föräldraavgifter i förskola och skolbarnsomsorg. Till följd av färre barn i förskolan minskar avgifterna.

Mer detaljer lämnas i bilaga 1.

2.4.1.3 Statsbidrag och övriga bidrag

Större delen av bidrag avser riktade statsbidrag från Skolverket. Förvaltningen bedömer att förvaltningen rekvirerar de statsbidrag som är möjliga att söka från Skolverket. För att ytterligare stärka arbetet med att söka statsbidrag görs utbildningsinsatser bland annat inom förskolan för att öka återsökningar av statsbidraget ”Mindre barngrupper i förskolan”.

Även om målsättningen är att söka så mycket bidrag som möjligt gör ändå förvaltningen kontinuerligt en bedömning av ”behovsnytta”, det vill säga om insatserna är i proportion till sökt belopp.

Förvaltningen gör även bedömning av bidragets nytta i verksamheten.

I bilaga 2 redovisas alla statliga bidrag och andra bidrag. Uppdelning görs i de bidrag som nämnden får ”automatiskt” utan att behöva ansöka bidraget, statliga bidrag där ansökan redan lämnats och som får effekter kommande år samt statliga bidrag som man har för avsikt att söka.

BOTKYRKA KOMMUN 2021-08-24 Utbildningsnämnden

29 [33]

3 Investeringsplan 2022-2025

Botkyrkas förskolor och skolor ska vara rustade och formade för att ge samtliga barn och elever en god undervisning och lika möjlighet att lyckas i livet. De styrande principerna för Botkyrkas skolstruktur, som antogs av utbildningsnämnden 2020-02-18, är ett steg i utbildningsförvaltningens arbete att långsiktigt skapa pedagogiskt och ekonomiskt hållbara miljöer. Principerna syftar till att vara vägledande vid utformning av våra framtida skolor och förskolor; vid om- och nybyggnation.

Långsiktigt innebär det också att de styrande principerna är grund för utbildningsförvaltningens lokalförsörjningsstrategi genom att alla nyetableringar behandlas enligt dessa samma principer.

Till det arbetar förvaltningen med att tillskapa verksamhetsanpassade lokaler som även är kostnadseffektiva och som skapar möjlighet att förändras över tid beroende på kommunens behov.

Lokalerna ska i möjligaste mån bli så yteffektiva som möjligt samt placeras där de behövs mest. Med hänvisning till befolkningsstatistik, servicegrad och elevströmmar arbetar förvaltningen utifrån en tänkt plan för de kommande 10 åren, detta för att kunna arbeta proaktiv och utefter förändringar i och kring vår närmiljö.

De flesta av kommunens förskolor och skolor är byggda på 60- och 70-talet. Flertalet av lokalerna är ytineffektiva, dyra i drift samt i behov av upprustning. De har i många fall nått sin livslängd varför underhållsbehovet är stort. Många lokaler är slitna, inte så energieffektiva och har inte den bästa arbetsmiljön för barn och personal.

Barn- och elevkapaciteten på vissa förskolor och skolor är begränsad till följd av ventilation, små klassrum och stora korridorer vilket bidrar till lokalernas ineffektivitet. Samtidigt har förvaltningen totalt sett ett ineffektivt lokalutnyttjande som hänger samman med platsöverskott. Vid ny- och ombyggnation tas alltid hänsyn till aktuell befolkningsprognos, andra faktorer som fristående aktörers etablering och utpendling från kommunen. Detta för att bygga med en så liten överkapacitet som möjligt. Kommunen är skyldig att ordna plats i skolan för alla barn som har rätt till utbildning. En viss överkapacitet behövs då garanti för att alla barn ska få plats vid förändrade förutsättningar. Såsom ökad inflyttning eller att en fristående skola i kommunen avvecklar sin verksamhet.

Utbildningsnämndens investeringsbehov i lokaler för perioden 2022–2025 uppgår till 2 319 miljoner kronor. Större delen, 2 214 miljoner kronor avser bygginvesteringar. Övriga investeringar avser inventarier som hänförs till tidigare beslutade bygginvesteringar och uppgår till 105 miljoner kronor.

De sammanlagda investeringarna för år 2022 uppgår till 534 miljoner kronor. Teknik- och fastighetsförvaltningen har beräknat nya kalkyler för bygginvesteringar.

Tabell: Investeringar för planperioden 2022–2025. Belopp i tkr.

Mål och budget 2022 - 2025

Total investering Beslutade projekt 2022 –

2025 2022 2023 2024 2025

Bygginvesteringar -502 498 -535 398 -570 933 -604 447 -2 213 276 Övriga investeringar -29 391 -21 095 -30 599 -22 411 -103 496

Summa -531 889 -556 493 -601 532 -626 858 -2 316 772

BOTKYRKA KOMMUN 2021-08-24 Utbildningsnämnden

30 [33]

Tabell: Investeringar för planperioden 2022–2025. Belopp i tkr.

Mål och budget 2022- 2025 Total