Vi börjar kapitlet med en kortfattad presentation/bakgrundsinformation av våra informanter och de barn som är aktuella för studien, (barnets ålder, diagnos och när de diagnosticerades). För att uppfylla de etiska kraven har vi gett föräldrarna och barnen fiktiva namn för att avidentifiera dem. Ytterligare ett led i avidentifierandet är att vi inte heller har tagit med fakta, som namn på skolor eller skolpersonal som nämnts i intervjuerna. Vi har valt att ta bort allt som kan kopplas till en geografisk plats för att ingen ska kunna känna igen våra informanter.
6.1.1 Anita
Anita är mamma till Anna som är 14 år och har diagnosen ADD. När Anna gick på förskolan var det inga problem, hon var som de andra barnen och deltog i aktiviteter. Där var hon en del av gruppen och deltog aktiv. Det var först när hon började skolan som det blev tydligt att hon inte hade samma engagemang och förmåga som de andra. I mellanstadiet blev det ännu tydligare allt eftersom kraven ökade. Lärarna och föräldrarna var oroade, Anna upplevdes som distanserad, tyst och ofokuserad och att det var som att hon inte var med riktigt när det inte intresserade henne. Till sist blev det en utredning och hon fick diagnosen ADD.
6.1.2 Bengt
Bengt är pappa till Benjamin som är 15 år och har diagnoserna AD/HD + autism. När Benjamin började förskolan började föräldrarna inse att han var annorlunda. Han var nästan tre år då. Han pratade inte lika mycket som de andra barnen och han sökte sällan de andra barnens sällskap och när det inte blev om han ville, då slog han eller bet eller fick riktiga vansinnesutbrott. Han hade
33
även svårt att anknyta till personalen. I lågstadiet hade han en lärare som var den första som sa ordet autism och tyckte att föräldrarna skulle begära en utredning. Det blev många turer men till sist konstaterade man autism och AD/HD.
6.1.3 Catrin
Catrin är mamma till Christian som är 14 år och har diagnoserna AD/HD och autism. Han började förskolan på en nyöppnad, integrerad avdelning där halva barngruppen bestod av barn med diagnoser och andra halvan av barn utan diagnoser. Christian gick ett år längre på förskolan. Fram till vårterminen i årskurs sex hade han bara diagnosen AD/HD men Catrin säger att hon kände på sig att det var något mer och det resulterade i ytterligare en utredning och han fick diagnosen autism.
6.1.4 Disa
Disa är mamma till David som är 14 år och har diagnoserna autism och AD/HD. David gick ett extra år i förskolan och fick sin autismdiagnos tidigt vilket resulterade i att han började skolan i en liten grupp integrerad med särskoleelever vilket inte fungerade. David fick börja i vanlig klass och hade en vuxen knuten till sig under hela skoldagen. Dock var det inte en och samma resurs utan det växlade ofta. Inte heller klassläraren var densamma vilket försvårade skolgången för David. Inte förrän han fick både ny resurs och ny klasslärare i årskurs 5 började situationen stabiliseras.
6.1.5 Erika och Erik
Erika och Erik är föräldrar till sonen Emil som är 13 år och har diagnoserna AD/HD och Asperger som han fick när han var åtta år. Familjen hade varit i kontakt med BUP redan innan skolan signalerade att något inte stämde. Erik har en äldre bror med samma diagnoser så föräldrarna hade redan tidigt sett tecken på att allt inte var som det skulle, de fick dock inget medhåll från förskolan. Eriks skolgång har generellt fungerat bra under låg- och mellanstadiet.
6.1.6 Fredrika
Fredrika är mamma till Filippa som är 16 år och har diagnoserna AD/HD och Asperger. Hon berättar att skolgången inte varit problemfri. Under tiden på förskolan fungerade allt bra men vid
34
övergången till förskoleklass och sedan årskurs 1 började problemen. Filippa hade svårt att sitta still och lyssna på vad läraren sa. Det här gjorde att hon hamnade efter i undervisningen. Kraven ledde till stress vilket resulterade i att Filippa ibland vägrade att gå in i klassrummet eller att hon rymde från skolan. Fredrika valde ett tag efter övergången till högstadiet att ta dottern ur skolan då hennes hälsa började påverkas. Vilket betyder att dottern idag inte går i skolan. Filippa fick sina diagnoser när hon var elva respektive tretton år.
6.1.7 Gunilla
Gunilla är mamma till Gabriella som är 17 år och har diagnosen ADD. Gabriella har alltid haft det svårt i skolan Hon hade svårt att koncentrera sig och visade inget direkt intresse för att lära sig läsa och skriva. Dessutom blev hon retad för att hon var barnslig och för att hon inte kunde läsa av de andra barnen. Familjen har flyttat runt en del och det var i andra klass som lärare första gången uttryckte att Gabriella hade bristande kunskaper för sin ålder men det var aldrig tal om diagnos. Inte förrän Gabriella kom i kontakt med BUP på grund av självskadebeteende kom diagnosen ADD. Då gick Gabriella sista terminen i årskurs nio och hade IG i sju ämnen och i alla kontakter med skolan hade det bara sagts att hon var lat, lättdistraherad och omotiverad.
6.1.8 Helena
Helena är mamma till Henrik som är 14 år och har diagnoserna Asperger och AD/HD. Han fick sina diagnoser när han var fem och ett halvt år gammal. Helena var på en föreläsning med jobbet och kände att det kunde lika gärna vara Henrik de pratar om så efteråt tog hon kontakt med BUP. Då hade hon redan diskuterat i tre år med förskolepersonalen utan att få gehör. Det var inte förrän hon kallade till ett möte med BUP efter det här som personalen på förskolan började fundera, diskutera och reflektera över Henrik och hur han fungerade. Han fick en resursperson redan i årskurs 1 och det fungerade bra men resursen och läraren gick inte ihop så resursen slutade till jullovet och det kom aldrig någon ny. Lågstadiet var en rörig tid men i mellanstadiet fungerade det bra.