Presentation av Trelleborg AB

Trelleborg AB är en global industrikoncern som bildades år 1905 och koncernen har sitt huvudkontor i Trelleborg. Affärsidén är att utveckla lösningar som tätar, dämpar och skyddar i industriella miljöer och verksamheten är uppdelad i fyra affärsområden. Koncernen har 23 000 anställda i 45 länder och omsätter cirka 31 miljarder kronor. (Trelleborg AB, 2009a) År 2002 upprättade Trelleborg en separat hållbarhetsredovisning för första gången. Innan dess, sedan 1998, publicerades miljörapporter. (Trelleborg AB, 2009b) Koncernen redovisar enligt GRIs riktlinjer, G3, där nivå B har valts. Det hållbara arbetet vilar på Trelleborgs uppförandekod och policies. (Trelleborg AB, hållbarhetsredovisning 2007)

5.3.1 Intervju med Rosman Jahja

Rosman Jahja verkar inom koncernstaben Corporate Communications där han arbetar både med hållbarhetsfrågor och med intern kommunikation. Han har arbetat med hållbarhetsfrågor i tre år inom företaget.

Med hållbarhetsredovisningen vill Trelleborg dels beskriva och redovisa för alla intressenter vilket ansvar företaget tar för att minimera den eventuella negativa påverkan som verksamheten har på miljön, arbetsmiljön och samhället. Dels vill Trelleborg med redovisningen visa hur företagets produkter, lösningar och handlingar kan stötta samhället och stärka en hållbar utveckling. Genom att låta en oberoende tredje part granska redovisningen och hållbarhetsarbetet visas att det som sägs i redovisningen är sant, rimligt, tillförlitligt och att information och data är framtaget på ett korrekt sätt. Trelleborg har sedan början av 90- talet arbetat med miljöredovisning som med åren har utvecklats till att bli hållbarhetsredovisning. Innan företaget valde att bestyrka sin redovisning ansåg de att de hade så pass bra processer för hållbarhetsarbetet så att de var redo för en granskning. Genom att låta externa revisorer granska redovisningen ville Trelleborg undersöka och få ett kvitto på att hållbarhetsarbetet fungerade bra.

Trelleborg gjorde en samlad bedömning av att det fanns ett intresse och en efterfrågan från flera olika intressentgrupper, bland annat media, samhället i stort och kunder. Det var inte bara en enda stark intressentgrupp som påverkade beslutet. Internt hade Trelleborg sedan tidigare valt att redovisa enligt GRIs riktlinjer. Det blev en naturlig följd att välja att bestyrka redovisningen för att få ett kvitto på att de riktlinjer och standards som följs hade uppfattats på ett korrekt sätt. Bestyrkandet skulle då också visa en trovärdighet i redovisningen gentemot

29 externa intressenter. De fördelar som var tydliga innan bestyrkandet var framförallt att en oberoende bedömning skulle kunna skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet och den lämnade informationen. Företaget var medvetet om att ett bestyrkande tar tid, kostar pengar och tar resurser i anspråk men ansåg ändå att det skulle vara värdefullt.

Vid arbetet med GRIs riktlinjer genomförde företaget år 2007 en väsentlighetsanalys där det bedömdes vilket redovisningsinnehåll och vilka indikatorer som var väsentliga för hållbarhetsarbetet. Granskningen har visat företaget vilket hållbarhetsarbete de redan är starka på, vad de bör titta närmare på, vilken intern rapportering som är bristfällig, vilka data de bör dubbelkolla med mera. Det har gett Trelleborg en möjlighet att göra löpande justeringar och förbättringar under granskningens gång. Det kan röra sig om allt från större justeringar till elimineringar av små praktiska problem. Trelleborg har många fabriker runt om i hela världen och då exempelvis utsläppsdata ska insamlas från de olika fabrikerna är data dokumenterad och systematiserad på olika sätt. Genom granskningen har den här typen av dokumentation och framtagandet av den kunnat stärkas.

Som en följd av granskningen har statusen för hållbarhetsfrågor ökat bland ledning och styrelse. Hållbarhetsfrågor har gått från att vara subjektiva frågor till att bli mer objektiva. Frågorna presenteras som ”hard facts” liknande den information som återfinns i vanlig finansiell redovisning. Granskning gör att frågorna blir dokumenterade och mätbara och därmed mer påtagliga. Den omgivande samhällsdebatten visar också att frågorna bör tas på allvar. För de medarbetare som är direkt involverade i rapporteringen har frågorna blivit mer konkreta och medvetenheten för frågorna har ökat. En stor fördel med ett bestyrkande har Trelleborg upplevt internt. Genom att en oberoende tredje part noggrant har granskat arbetsprocesser, dokumentation, hållbarhetsdata med mera har det säkerställts att det interna arbetet och den framtagna hållbarhetsinformationen är korrekt. Externt har ett bestyrkande visat att Trelleborg är en seriös aktör på marknaden som tar ansvar för sin verksamhet vilket i sin tur har stärkt varumärket. Att granska alla delar av hållbarhetsarbetet skulle ta för mycket tid och resurser i anspråk. I stället har Trelleborg valt att granska utvalda hållbarhetsindikatorer och siktat på en stegvis utveckling av redovisningen.

Rosman tror att samhället i stort ser ett bestyrkande som något positivt då det visar att företaget är en god samhällsmedborgare. Han har också märkt ett stort intresse för den bestyrkta hållbarhetsredovisningen från studenter. Framförallt upplever han att det är etiska investerare som uppskattar ett bestyrkande. Bestyrkandet visar för investerarna att

30 redovisningen är trovärdig och underlättar därmed deras arbete. Dock har kunderna inte lämnat någon tydlig respons på själva bestyrkandet.

Trelleborg ser i dagsläget bestyrkandet som en valfrihet. Det kan ses som ett konkurrensmedel men ännu inget måste för att överleva. Rosman tror att en kvalitetssäkring är ett fenomen som har kommit för att stanna, därmed inte sagt att alla företag kommer att bestyrka sin redovisning inom en snar framtid. Vissa företag, framförallt stora företag och de företag som vill visa att de tar hållbarhetsfrågor på allvar, är de som inom snar framtid kommer att kvalitetssäkra sin redovisning. Rosman bedömer att Trelleborg kommer att fortsätta bestyrka sin hållbarhetsredovisning även i framtiden.