Fältobservationen skedde på den grundläggande utbildningen för svenska språket för vuxna invandrare, i fortsättningen benämnt SFI. Valet att utföra min fältobservation på SFI grundades i att jag hade en tanke om att det skulle finnas personer där som inte vistats i Sverige särskilt länge. Därav ämnade jag med så öppen syn som möjligt få inspiration till de kommande intervjuerna. Jag deltog under en lektion med en elevgrupp som nyligen startat sin utbildning i svenska vilket innebar att de exempelvis tränade på vokaler, på kroppsdelarnas namn samt om de skulle skrivas med en eller ett framför. Sammanlagt bestod elevgruppen av sex personer i varierande åldrar varav två var män och fyra var kvinnor. I och med min presentation berättade även de sina namn samt vilket land de kom ifrån, vilket även det varierade. Jag fick intrycket av att samtliga personer i klassen var mycket benägna av att lära sig det svenska språket då samtliga ställde frågor och flera uttryckte frustration vid språkliga missförstånd och oklarheter.
Fältobservationer
Under den inledande fasen av min etnologiska fältstudie kontaktade jag personal på SFI och frågade om jag fick komma dit och göra en öppen och deltagande observation varpå jag efter att läraren frågat en av sina klasser fick klartecken om att komma dit. I enlighet med informationskravet hade jag förberett mig på att berätta om de fyra etiska riktlinjerna som jag förhåller mig till under mitt deltagande. Dock var jag inte medveten om att deltagarnas kunskaper i svenska var så begränsade vilket ledde till att läraren bad mig att endast berätta enkelt om vem jag var och vad jag var intresserad av. Detta ledde till att jag presenterade mig i egenskap av student vars intresse låg i hur situationen som ny i Sverige såg ut och att jag skulle skriva en uppsats om det. Samtliga sa att de förstod vad jag sa vilket jag dock ställer mig tveksam till i efterhand. Den begränsade kommunikationsförmågan gör att jag är medveten om att jag i viss mån frångår den etik, såsom informationskravet, som jag i egenskap av observatör skall förhålla mig till. Emellertid går inga personer att urskilja i vad jag berättar om i den här texten vilket bidragit till att jag arbetat vidare med materialet.
Mitt utgångsläge var att delta på SFI som en öppen och deltagande observatör. Den norske sociologen Katrin Fangen använder sig i boken Deltagande observation av sociologen Howard S.
Beckers resonemang när hon beskriver deltagande observation som en medverkan i de studerades vardagliga liv. Vidare skriver Fangen att observatören tittar på vad som utlöser människors agerande samt hur de uppträder i de situationerna. 105 Jag planerade som tidigare
nämnt att vara öppen i min roll vilket innebär att jag inte på något vis var hemlig utan jag ämnade berätta anledningen till att jag var där. 106 I efterhand har jag funderat över hur jag hade kunnat
handla annorlunda och kommit fram till att jag kunde ha givit skriftlig information där eleverna i klassen kunde ha givits en rättvisare chans till att förstå informationen. Alternativet till att inta en deltagande observatörsroll som jag såg var en dold observatörsroll. Det hade i mitt fall inte varit möjligt då eleverna sedan tidigare var bekanta med varandra och med största sannolikhet hade det lyst igenom att jag talade svenska flytande. Jag ansåg inte heller en dold observatörs roll vara nödvändig då jag inte hade några svårigheter med att få tillgång till fältet, vilket av Alan Bryman som är professor i bland annat i socialvetenskap, nämns som en anledning till att inta en dold roll.
107 Vidare försökte jag som Fangen skriver ha en öppen och nyfiken blick på fältet där jag sökte
finna eventuella mönster samt karaktäristiska drag för gruppen. 108 Sociologen och antropologen
Martyn Hammersley samt sociologen Paul Atkinson menar i boken Ethnography att studien under ett tidigt stadium inte skall följa någon fast och detaljerad forskning. De skriver även att insamlingen av data ska ske öppet genom att forskaren ser på vad som händer på fältet och lyssnar på vad som sägs, vilket jag valt att förhålla mig till. 109
Genom att bearbeta mitt insamlade material med Grundad teori fick jag bland andra fram följande kategorier: Hinder(motstånd), viljestyrka och positiv förstärkning som senare kom att hjälpa mig i utformandet av intervjuguiden.110 Under observationstillfället på SFI upptäckte jag att
vissa på fältet inte tog del av alla moment i undervisningen fullt ut då de exempelvis blev generade vid felsägningar. Jag tolkade det som att flera personer på fältet verkade uppleva osäkerhet över om de gjorde rätt eller fel vilket visades genom flackande blickar, ursäktande och rodnader vilket jag kategoriserade som ”hinder”. Vidare så lade jag märke till att det genomgående fanns en stark vilja att lära sig svenska språket då fokuseringen under lektionstillfället vart stor och samtliga personer ställde frågor både till varandra och till läraren vilket gav kategorin ”viljestyrka”. Då de gavs positiv respons upplevde jag stolthet hos eleverna vilket jag tolkade som att det skapade ännu mer vilja till att lära.
105 Katrine Fangen, Deltagande observation (Malmö, 2005) s. 29. 106 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2009) s. 278. 107 Bryman s. 278 ff.
108 Fangen s. 78.
109 Martyn Hammersley och Paul Atkinson, Ethnography (London, 1995) s. 3. 110 Fangen s. 77.