Grundmaterial är de registreringar som sker inom kyrkobok-föringen. Folkmängdssiffrorna avser den kyrkobokförda befolkningen på samma sätt som antalet döda hänför sig till de under perioden kyrkobokförda. En person som är kyrko-bokförd i Sverige men tillfälligt vistas utomlands ingår i
folk-mängdssiffrorna och om han avlider inräknas han även i antalet döda. I folkmängdsuppgifterna ingår däremot inte personer som tillfälligt vistas i Sverige. Personer som under en tillfällig vistelse avlider i Sverige ingår inte i antalet avlid-na.
5.1.1 Folkmängd
Folkmängdssiffrorna är hämtade ur 11 årgångar av SCBs demografiska statistikpaket DEMOPAK, nämligen fr o m 31 dec. 1970 t o m 31 dec. 1980. DEMOPAK-tabellerna är framtagna ur SCB:s befolkningsregister (RTB).
5.1.2 Döda
Enligt folkbokföringsförordningen paragraf 31 gäller följan-de:
»Dödsfall anmäles skyndsamt till pastorsämbete. Anmä-lan göres av efterlevande make eller annan anhörig, som sammanbott med den döde eller av annan anledning finns på platsen. Om sådana anmälningsskyldig ej finnes, bör husfolk, husvärd eller annan som är närmast till det anmäla döds-fallet.
Pastorsämbetet meddelar därefter dödsfallet till länsstyrel-sen som i sin tur aviserar SCB en gång per vecka.
5.2 Beräkningsmetoder
Beräkningsmetoderna för livslängdstabellerna överensstäm-mer i huvudsak med de som SCB tidigare använt.
5.2.1 Dödsrisker
Vid framställning av livslängdstabellerna har följande formel använts vid beräkning av de observerade dödsriskerna:
där Dx är döda x-åringar, Mx är medelfolkmängden i åldern x år och dx är antalet döda x-åringar vilka under tioårsperio-den (femårsperiotioårsperio-den, kalenderåret) t avlidit efter sin födelse-dag.
För 0-åringar har dödsrisken bestämts enligt:
där F är antalet levande födda. Till skillnad mot tidigare har dödsriskerna för 10-årsperioden också bestämts med denna formel.
I åldrarna 91 år och däröver har den i livslängdstabellerna använda dödsrisken bestämts ur Wittsteins formel
där x är ålder, M är högsta levnadsåldern samt a och n konstanter. Högsta levnadsåldern har satts till 105 år för män och 106 år för kvinnor. Konstanterna a och n har erhållits från den observerade dödligheten under resp. period. För livs-längdstabellerna som avser ett år har dock konstanterna erhållits från en femårsperiod. I livslängdstabellen 1980 har sålunda konstanterna a och n bestämts utifrån dödligheten 1976—1980. I 1970 års livslängdstabeller har dock dödsris-kerna i åldrarna 86 år och däröver bestämts med Wittsteins formel.
Någon korrigering för den utrikes omflyttningen har inte utförts i några tabeller.
5.2.2 Beräkning av antal kvarlevande och den återstående medellivslängden
Med kvarlevande avses de individer bland 100 000 levande födda som uppnår åldern x år; de betecknas här lx. Antalet 0-åringar är enligt tabellens radix l0 = 100 000 och kvar-levande vid övriga åldersår beräknas på följande sätt
(l-qx) kallas överlevelsesannolikhet. Den högsta ålder i hela år som kan uppnås betecknas w (motsvaras av M i Wittsteins formel).
Den återstående medellivslängden utgörs av antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den återstående medellivslängden beräknas med uttrycket
Den genomlevda tiden i en åldersklass beräknas först genom
Uttrycket gäller under antagandet att fördelningen av antalet dödsfall i en åldersklass är jämn. Under första levnadsåret är detta antagande inte tillämpbart. Då gäller
där a() = medelåldern för de som dör under första levnads-året.
5.2.3 Regionala livslängdstabeller
Rapporten innehåller livslängdstabeller för län, storstads-områden och de största kommunerna.
Tabellerna avser perioderna 1971-1980, 1971-1975 och 1976-1980.
Den regionala indelningen är den som gällde 1980.
De regionala livslängdstabellerna är framställda på samma sätt som tabellerna för riket, dvs tabellerna är fullständiga.
Av utrymmesskäl har dock de fullständiga tabellerna kom-primerats vid publiceringen. Vid komprimeringen har risktid och antal döda summerats inom åldersintervallet. För kvar-levande av 100 000 kvar-levande födda och återstående medellivs-längd gäller att värdena avser åldersintervallets början.
Dödsriskerna avser åldersintervallet. Dödsriskerna är fram-räknade ur den fullständiga tabellen.
Ett undantag finns dock. I åldrarna över 90 år har rikets dödlighet för tioårsperioden använts för de regionala tabel-lerna på grund av den alltför stora slumpvariationen i de högsta åldrarna.
Någon särskild korrigering för den inrikes omflyttningen har inte ansetts nödvändig att göra eftersom de långa obser-vationsperioderna reducerar dess effekt.
5.2.4 Testmetoden
I rapporten används måttet återstående medellivslängd för att jämföra ett läns dödlighet med rikets. Sådana jämförelser redovisas i inledningen och i tablåerna 1-7. Dessa mått är dock behäftade med slumpmässig variation. Variansen för den återstående medellivslängden för ålder x kan skattas med uttrycket1':
där
dödsrisken i ålder x (se ovan),
överlevelsesannolikhet, definierad som
(l-qx) (l-qx + 1) ... (l-q;_i) för i>x och lika med 1 för i=x,
den återstående medellivslängden för ålder x, genomsnittlig tid i åldern [x,x+l] för dem som dör i denna ålder. (ax har satts lika med 0,5 år för alla åldrar utom för det första levnadsåret där ax= a0 bestämmes i enlighet med 5.2.2.)
och
där
Mx+dx representerar befolkningsstorleken i en ålder av exakt x hela år. För ålder 0 år utgörs nämnaren av antalet levande födda (F).
Vi har prövat hypotesen att respektive läns återstående medellivslängd överensstämmer med rikets nivå med hjälp av följande testvariabel:
Ovanstående testvariabel är asymptotiskt normalfördelad (0,1) om länets dödlighet överensstämmer med rikets. Detta innebär att vi kan förkasta denna hypotes på 5-procentsnivån respektive 1-procentsnivån orn |z| >1,96 respektive |z| >2,582. Vid hypotesprövningen har vi betraktat rikets dödlighet som konstant för att förenkla beräkningarna. Eftersom detta är något oegentligt har vi även utfört parallella test där vi jäm-fört ett läns dödlighet med övriga rikets dödlighet, betraktad som en variabel. Resultaten blir i stort sett desamma. I detta fall är testvariabeln:
1) Notera att beräkningen baseras på 1-åriga åldersklasser.
2) Se Chin Long Chiang: Introduction to Stochastic Processes in Bio-statistics. Wiley, New York, 1968.
och ÖR = övriga riket
Övriga definitioner gäller som ovan.
Vid sidan av jämförelsen av medellivslängden för olika åldrar har vi studerat medellivslängden inom ett åldersintervall.
Denna definieras som:
Variansen för detta mått skattas med,
Testmetodiken är analog med den som tidigare redovisats i detta avsnitt.
Slutligen kan nämnas att vid beräkningen av variansen för den återstående medellivslängden har vid de tillfällen då en dödsrisk varit noll interpolering använts. Denna teknik består här av en linj är interpolering av logaritmerade värden.
Vidare gäller att i åldrarna över 90 år de beräknade varian-serna för dödsriskerna sättes lika med noll eftersom rikets dödsrisker i dessa åldrar betraktas som konstanter.
Vid studiet av spädbarnsdödligheten jämförs dödsrisken för en 0-åring för varje region med rikets värde respektive övriga rikets spädbarnsdödlighet. Sedvanlig testmetodik för hypotesprövning av en normalfördelad sannolikhet använ-des.
Summary
This report contains life tables concerning the decade 1971 — 1980. For the whole country a table is recorded for the decade 1971-1980, one table each for the five-year periods 1971 — 1975 and 1976-1980, and a table each for the years 1970,1975 and 1980. Life tables are also presented for the counties, the metropolitan areas and the three biggest communes concer-ning the periods 1971-1980,1971-1975 and 1976-1980.
1 Raw data
The basic data are the registrations that are made through the civil registration. The population figures concern the registe-red population just like the number of deaths concern those that are registered during the period. A person who is ente-red into the Population Register in Sweden but is temporarily staying abroad and then dies, is included in both the number of deaths and the population figures. Persons who are tempo-rarily staying in Sweden and die here are, however, not inclu-ded in the population figures or the number of deaths.
2 Calculation methods
The calculation methods correspond to those that have been used by the SCB previously. As in the last life tables for the decades, an adjustment has been made of probabilities of death for the ages of 91 years and upwards.
2.1 Probabilities of death
When calculating the life tables the following formula has been used when computing the observed probabilities of death:
where qx stands for the probability of a person of x years of age dying before he has reached the age of x+1. Mx stands for the mean population during the decade (the five years, the year) at the age of x+1. Dx stands for the number of deceased persons of the same age during the decade (the five years, the year), and dx stands for the number of deceased
persons who have died in the same calender year as that in which they attained x years (the number »after date of birth»). The probability of death for the first year of life has been obtained by the formula:
where F stands for the number of life births.
In the ages of 91 years and upwards, the probability of death which has been used in the life tables has been derived out of Wittstein's formula:
where x stands for the age, M for the maximum age, and a and n are constants. The maximum age has been determined to 105 years for men and 106 years for women. The constants a and b have been derived from the observed mortality during respective period. For the life tables that concern a year, however, the constants have been derived from a five year period. In the life table of 1980 the constants a and n have thus been derived from the mortality of 1976-1980.
Corrections for the external migration have not been made in any of the tables.
2.2 Life tables for regions
This report contains life tables of counties, metropolitan areas and the communes Stockholm, Gothenburg and Malmö. The tables cover the periods for 1980, 1971-1975 and 1976-1980. The borders of the regions are those which were valid in 1980.
The regional life tables are complete life tables as those of the country. Depending on lack of space the complete life tables have been compressed in this report. Exposure time (risktid) and observed number of deaths (antal döda) from the complete life tables have been aggregated within the age groups. The number of survivors (kvarlevande av 100 000 levande födda) and life expectancy (återstående medellivs-längd) refer to the beginning of an age group. The.probability of dying (dödsrisker) covers the age interval. The probability of dying is derived from the complete life tables.
3 Result
This report deals with the change of life expectancy during the 20th century. The female mean length of life has increased with 21,1 years since the beginning of this century to the 1970's. The male increase was during the same period
17,7 years. The mean length of life for women was during the 1970's 78,1 years while it was 72,3 years for men.
The life tables by county show that mean length of life varies between different parts of Sweden. In the south-west of Sweden mean length of life is high. Low mean length of life there is in a belt from Värmland through Kopparberg and Gävleborg to Västernorrland.
However the male mean length of life is very low in the metropolitan areas and specially in the three biggest commu-nes Stockholm, Gothenburg and Malmö. Among the coun-ties Kristianstad has the highest mean length of life, 73,8 years for men and 79,0 years for women. The county of Stockholm has the shortest male mean length of life namely 71,2 years. The counties of Västernorrland and Kopparberg have the shortest female length of life 77,3 years.
The Nordic countries, the Netherlands and Japan have the highest mean length of life in the world.
Diagram 12 Referenskarta med länsindelningen Extent of the counties
Kod bin 14 Göteborgs o Bohuslän 15 Älvsborgs län