Sammanfattningsvis får det anses att generalklausulens har moderniserat den svenska avtalsrätten och paragrafen täcker numera upp för en del av avtalsrättens luckor. Det är dock anmärkningsvärt att ett rättsområde som ständigt påverkas av globaliseringen inte har genomgått en reform på över 100 år. Konsekvensen av detta är att domstolarna sneglar allt mer på den internationella rätten.194 Så som visats i denna uppsats använder sig svenska domstolar av icke konstitutionellt förankrade principsamlingar för att lösa avtalsrättsliga problem. Slutsatsen angående principsamlingarnas tillämplighet är därför att domstolen inte
ska men får se till principerna i syfte att underbygga sin argumentation.
Principsamlingarnas tillämplighet som handelsbruk eller sedvana får anses svår att klargöra. Vid en genomgång av praxis finns inte några tydliga uttalanden som pekar på att domstolarna ser dem som en kodifiering av sedvana eller handelsbruk. I praxis får det däremot anses att principsamlingarna fått ställningen som doktrin.195 I enlighet med Hellners resonemang varierar dock principsamlingarnas tillämplighet som doktrin beroende på om de kan anses ge uttryck för gällande rätt i det enskilda fallet. Principsamlingarnas tillämplighet måste bedömas från fall till fall. För det fall svensk rätt inte reglerar en fråga, kan principsamlingarna fungera som utfyllnad av svensk rätt. Det får dock anses långsökt att en domstol skulle tillämpa principsamlingarna för de fall de står i strid med svensk avtalsrätt. I NJA 2009 s. 672 tillämpade visserligen HD principsamlingen DCFR istället för att se till hur frågan tidigare hanterats i praxis. Domstolen fick dock mycket kritik för denna tillämpning och något liknande fall har inte kommit sedan dess. Domstolen har under senare år snarare likställt principsamlingarna med doktrin, vilket får anses ge stöd åt Rambergs resonemang angående principsamlingarnas ställning. Enligt mig ligger det däremot nära till hands att den dagen en reform på avtalsrättens område genomförs, kommer principsamlingarna ges en centra roll som inspirationskälla till en ny svensk avtalslag.
Så som visats i denna uppsats kan principsamlingarna komma till stor nytta vid tolkningen av senare inträffade förhållanden i 36 § AvtL. Svårigheterna vid tillämpningen av generalklausulen är dess avsaknad av rekvisit i såväl lagtexten som i förarbetena. Den
194 NJA 2010 s. 467, NJA 2010 s. 629, NJA 2011 s. 600, NJA 2012 s. 452, NJA 2012 s. 597, NJA 2013 s. 659, NJA 2013 s. 1174, NJA 2013 s. 1190, NJA 2014 s. 272, NJA 2014 s. 629, NJA 2014 s. 1006.
48 rättspraxis och doktrin som har utarbetats sedan generalklausulens tillkomst ger dock en viss ledning vid senare inträffade förhållanden. Det är dock svårt att på ett arbetsekonomiskt sätt tillägna sig hur gällande rätt ser ut angående senare inträffade förhållanden. Här kan därför principsamlingarna avsevärt tydligare precisering av senare inträffade förhållanden vara till hjälp för både rättstillämparen och den verksamme juristen. Så som visats i avsitt 5 i denna uppsats överensstämmer till stor del principsamlingarnas rekvisit och de rekvisit som i praxis och doktrin har utarbetats i svensk rätt gällande senare inträffade förhållanden. Principsamlingarna får därför anses kunna ge vägledning i att fastställa gällande rätt och därför fungera som doktrin på området. Den som väljer att titta på principsamlingarna kommer på ett lättillgängligt och arbetsekonomiskt sätt tillägna sig rekvisiten för obalans- och förutsebarhetsbedömningen vid senare inträffade förhållanden.
Vad gäller rättsverkningarna skiljer sig däremot principsamlingarna åt från tillämpningen av generalklausulen. En omförhandlingsplikt kan inte anses föreligga i svensk rätt även om Runessons resonemang härom enligt mig är välbetänkt. Parter som vill upprätthålla både affärsrelationen och avtalet, torde i första hand påkalla omförhandling av avtalet istället för att låta en domstol besluta om avtalets fortsatta innebörd. Framtiden får dock utvisa huruvida även rättsverkningarna och främst omförhandlingsplikten kan komma att bli en del i svensk rätt. Fram tills dess får vi nöja oss med vetskapen om att oskälighets- och förutsebarhetsbedömningen i principsamlingarna överensstämmer med svensk rätt. Internationella principsamlingar får därför anses fungera som utmärkt tolkningshjälp vid bedömningen av senare inträffade förhållanden i 36 § AvtL.
49
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Regeringens propositioner (Prop.)
Prop. 1975/76:81 med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m.
Statens offentliga utredningar (SOU)
SOU 1974:83 Generalklausulen i förmögenhetsrätten.
Offentligt tryck från EU
Meddelande från kommissionen till europaparlamentet och rådet - En mer samordnad europeisk avtalsrätt - En handlingsplan, 2003/C 63/01, s. 3.
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om europeisk avtalsrätt, 2001/C 255/01, s. 1.
Rättspraxis
Avgöranden från Högsta domstolen NJA 1979 s. 731. NJA 1983 s. 385. NJA 1989 s. 346. NJA 1989 A 7. NJA 2000 s. 747. NJA 2006 s. 638. NJA 2008 s. 733. NJA 2009 s. 672. NJA 2010 s. 467. NJA 2010 s. 629. NJA 2011 s. 600. NJA 2012 s. 452. NJA 2012 s. 597. NJA 2013 s. 659. NJA 2013 s. 1174. NJA 2013 s. 1190. NJA 2014 s. 272. NJA 2014 s. 629.
50 NJA 2014 s. 1006.
Hovrättsavgöranden RH 1980:14.
Hovrätten över Skåne och Blekinge 2016-11-18, mål T-3064-15.
Litteratur
Adlercreutz, Axel, Gorton, Lars & Lindell-Frantz, Eva, Avtalsrätt. 1, 14. uppl., Juristförlaget, Lund, 2016.
Adlercreutz, Axel & Mulder, Bernard Johann, Avtal: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013. Dahlman, Christian, Rätt och rättfärdigande: en tematisk introduktion i allmän rättslära, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010.
Dotevall, Rolf, Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, i Svensk Juristtidning, 2002, s. 441- 457.
Grönfors, Kurt, Avtalslagen, 3., [rev.] uppl., Fritze, Stockholm, 1995.
Grönfors, Kurt. & Dotevall, Rolf, Avtalslagen en kommentar, TPB, Johanneshov, 2010.
Gorton, Lars & Lindell-Frantz, Eva, Nationell rätt och internationella köpavtal, 8. [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013.
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen: studier i förmögenhetsrätt, Jure, Stockholm, 2001.
Hellner, Jan, Rättsteori: en introduktion, 2., [omarb.] uppl., Juristförl., Stockholm, 1994. Herre, Johnny, DCFR och svensk rätt, i svensk juristtidning, 2012, s. 933-940.
Hultmark, Christina, Internationaliseringen av svensk avtalsrätt – Unidroit Principles of International Commercial Contracts, i Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet, Nr 3 1995/96, s. 655-669.
Ingvarsson, Torbjörn, Spel och osedliga avtal, i Svensk Juristtidning, 2004, s. 739- 758. Lehrberg, Bert, Förutsättningsläran: allmänna betingelser för möjligheten att frånträda
rättshandlingar på grund av okända eller oförutsedda omständigheter, Iustus, Diss. Uppsala :
Univ.,Uppsala, 1989.
Lehrberg, Bert, Omförhandlingsklausuler: betydelse och rättslig behandling, tillämpningsområden, rekvisit och rättsföljder, 2., [rev.] uppl., Institutet för bank- och
51 Modéer, Kjell Å., Rättsteknik, Juridiska fören., Lund, 1980.
Munukka, Jori, Transnationella principer - rättskälla vid bestämning av återförsäljares rätt till uppsägningstid. i Ny Juridik, 2010, Nr 20(1), s. 21-31.
Munuka, Jori, Transnational in Swedish Case Law – PICC, PECL and DCFR, i Scandinavian
law. St. Vol. 57, 2012, s. 229- 252.
Munuka, Jori, Lojalitetsplikten som rättsprincip, i svensk juristtidning, 2010, s. 837-848. Nilsson, Mattias, Juridiken: en introduktion till rättsvetenskapen, 3., [omarb.] uppl., Jure, Stockholm, 2011.
Norlén, Andreas, Oskälighet och 36 § avtalslagen, Avdelningen för rätt och rättsfilosofi, Linköpings universitet [distributör], Diss. Linköping : Linköpings Universitet, Linköping, 2004.
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk
argumentation, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995.
Peczenik, Aleksander, Rätten och förnuftet – en lärobok i allmän rättslära, Norstedts Förlag AB, Stockholm, 1986.
Ramberg, Jan & Herre, Johnny, Internationella köplagen (CISG): en kommentar, 3. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2009.
Ramberg, Christina & Ramberg, Jan, Avtalsrätten: en introduktion, 5. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014.
Ramberg, Jan & Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, 10., omarb. och utök. uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016.
Ramberg, Christina, En ny avtalslag, i svensk Juristtidning, 2011, s. 32-56. Ramberg, Christina, Avtalslagen 100 år, i svensk Juristtidning, 2015, s. 561-572.
Ramberg, Jan, Den nordiska avtalsrätten och utvecklingen av en europeisk avtalsrätt, i
Forhandlingene ved det 35. nordiske juristmøtet i Oslo 18.-20. august 1999. Del 1, 2000, s.
95-109.
Ramberg, Christina, Mot en gemensam europeisk civillagstiftning, i svensk juristtidning, 2004, s. 459- 474.
Ramberg, Christina, Torgny och guldägget - En saga om ogiltighet och återgång av
prestation som är utsatt för prisvariationer, i Lambertz, Göran, Lindskog, Stefan & Möller,
Mikael (red.), Festskrift till Torgny Håstad / [redaktörer Göran Lambertz, Stefan Lindskog, Mikael Möller], Iustus, Uppsala, 2010, s. 689-693.
Ramberg, Christina, UNIDROIT Priniples of International Commercial Contracts anteckningar från 20-årsjubileet i Rom 9–10 maj 2014, i svensk juristtidning, s. 578-582.
52 Runesson, Eric M., Rekonstruktion av ofullständiga avtal: särskilt om köplagens reglering av
risken för ökade prestationskostnader, 1.uppl., Juristförl., Diss. Stockholm: Handelshögsk.,
Stockholm, 1996.
Runesson, Eric M., Bidrag till frågan om existensen av en omförhandlingsplikt och dess
innehåll, i Flodgren, Boel (red.), Vänbok till Axel Adlercreutz, Juristförlaget, Lund, 2007, s.
451-461.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007.
Sandgren, Claes, Vad gör juristen? Och hur? – del II. i Juridisk Tidskrift, Nr 4 1999/00, s. 867-893.
Schultz, Mårten, Europeiska civilrättsprinciper, i Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i
Finland, nr. 6 2009, s. 762-793.
Skogh, Göran, Marknadens villkor: normer, köprätt, konsumenträtt samt etablerings- och
produktkontroll i samhällsvetenskaplig belysning, Timbro, Stockholm, 1982.
Sten, Viveca & Svernlöv, Carl, Internationella avtal: i teori och praktik, 2., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
Taxell, Lars Erik, Avtalsrätt: bakgrund, sammanfattning, utblick, 1. uppl., Juristförl., Stockholm, 1997.
Vogel, Hans-Heinrich, Den juridiska litteraturen, i Bernitz, Ulf (red.), Finna rätt: juristens
källmaterial och arbetsmetoder, 13., aktualiserade och kompletterade uppl., Norstedts juridik,
Stockholm, 2014, s. 185-203.
Internationella principsamlingar
Draft Common Frame of Reference. Prepared by the Study Group on a European Civil Code and the Research Group on EC PrivateLaw (Acquis Group) 2009.
[http://ec.europa.eu/justice/policies/civil/docs/dcfr_outline_edition_en.pdf]
Principles for European Contract Law. Prepared by the Commission on European Contract Law (PECL), 2002.
53 UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts. International Institute for the Unification of Private Law (Unidroit), 2010.
[http://www.unidroit.org/english/principles/contracts/principles2010/integralversionprinciples 2010-e.pdf]
Övriga källor
UNIDROIT [http://UNIDROIT.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/] Hämtad 2016-12-03.