• No results found

Prioriterade brister i särskilda problempunkter

4. Problembeskrivning, förhållanden och förutsättningar

4.1. Behov, brister och problem

4.2.4. Prioriterade brister i särskilda problempunkter

Nedan beskrivs nio av arbetsgruppen identifierade och prioriterade problempunkter. Bristerna grundar sig på de identifierade bristerna under workshop 1.

1 - Anslutningar från Färsna gård och Fjällstigen

Där Fjällstigen ansluter till väg 76 är sikten mycket bristfällig i sydlig riktning, se figur 9. Detta medför stora säkerhetsproblem då man kör ut på väg 76. I anslutningen vid Fjällstigen finns ingen olycka inrapporterad i STRADA under perioden 2006-2012.

Figur 9 Anslutning från Fjällstigen

Anslutningen till väg 76 från Färsna gård, söder om Fjällstigen, är även den bristfällig. Sikten är dock något bättre än vid Fjällstigen. Sträckans relativa närhet till den kommande

förbifarten - Västra vägen för Norrtälje stad, samt vägens generösa utformning i ett ”tråg” inbjuder till höga hastigheter vilket förvärrar problemet. Hastighetsöverträdelser är vanligt förekommande. Vid anslutningen mot Färsna gård har två olyckor inrapporterats i STRADA (2006-2012), en korsandeolycka och en olycka med fotgängare i kollision med motorfordon.

Vintertid förvärras problemet på grund av halka. En parallellväg finns men den har låg standard och undviks till viss del av boende. I STRADA finns sex olyckor inrapporterade under perioden 2006-2012. Tre av dessa olyckor är singelolyckor, två är upphinnandeolyckor och en är en mötesolycka.

Figur 11 Direktutfart mot väg 76 i Flemingsberg

3 - Estuna

Även i Estuna är sikten dålig för fordonstrafikanterna i korsningen med väg 1141. Däremot är trafiksäkerhetsbristerna störst för de oskyddade trafikanterna. Att röra sig längs och tvärs vägen trafiksäkert är mycket svårt för gångtrafikanter och cyklister. Gång- och cykelbana saknas. Behov för oskyddade trafikanter att ta sig över vägen finns då daghem och församlingshem finns på ena sidan vägen och kyrkan på andra sidan. I Estuna finns fyra inrapporterade olyckor i STRADA (2006-2012). Två upphinnandeolyckor, en singelolycka och en singelolycka med moped.

Figur 12 Estuna

4 - Erkenlab

I Norrmalma vid avfarten mot Erkenlab är hållplatserna bristfälliga, särskilt i den nordliga riktningen, se figur 13. Denna hållplatsficka är ca 0,5 m djup. Plattform, trafiksäkra

anslutningsvägar och trafiksäker passage saknas. Att åtgärda problemet är extra angeläget eftersom hållplatsen används av många skolbarn som rör sig mellan hållplatsen och

Erkenlab, som är ett välbesökt utflyktsmål. Vid avfarten mot Erkenlab finns en singelolycka inrapporterad i STRADA (under perioden 2006-2012).

5 – Galltorp

I Galltorp finns en anslutande väg (1143) som ansluter brant till väg 76 där tung trafik har svårt att ta sig upp på vägen, problemet finns året runt men det är särskilt svårt vintertid vid halka. Ett ytterligare problem är bristfälliga siktförhållanden. Sikten norrut försämras när bussen står vid intilliggande hållplats. Fickan för busshållplatsen i nordlig riktning är grund vilket innebär att bussen blir ett hinder för övrig trafik vid på- och avstigning. Bussfickan söderut är inte grund men används vid omkörning av stillastående fordon som ska svänga vänster in på den anslutande vägen. Vid problempunkten finns fyra olyckor inrapporterade i STRADA under perioden 2006-2012. Av dessa var två singelolyckor, en upphinnandeolycka och en avsvängningsolycka.

Figur 14 Galltorp

6 – Massums/Husinge vägskäl

Sikten vid Massums vägskäl (väg 1145) är bristfällig norrut med relativt stora trafikflöden från sekundär väg, framför allt sommartid. Vänstersvängsficka och högersvängsficka saknas. I STRADA finns fem olyckor inrapporterade (2006-2012), tre singelolyckor, en

Figur 15 Tomtutjämning som försämrar sikten norrut

7 – Korsningen vid Väg 283/Simpnäsvägen i Älmsta

I Älmsta finns framkomlighetsproblem vid anslutningen med Simpnäsvägen (väg 1170). Problemen finns framför allt sommartid och förvärras vid broöppning, särskilt om denna sammanfaller med inkommande färjetrafik från Grisslehamn. Vid broöppning uppstår en kösituation på vägen i bägge riktningar som när bron väl öppnar dröjer sig kvar. Fordon som norrifrån ämnar svänga vänster ner på Simpnäsvägen har svårigheter att svänga på grund av tät trafik i nordlig riktning mot Grisslehamn, och blockerar då bakomvarande trafik i riktning Norrtälje.

I Älmsta vid Simpnäsvägen finns inga olyckor inrapporterade i STRADA under perioden 2006-2012.

Figur 16 Älmsta vid Simpnäsvägen

8 – Trästabron

Sikten från Trästabron utmed väg 283 är begränsad på grund av omkringliggande vegetation (korsningen ligger i ett skogsavsnitt). Korsningen är dock svår att se för fordon utmed väg 283 då den ligger på ett avsnitt av vägen där det är tät sidovegetation och randbebyggelse med många anslutningar att hålla reda på. Sektionen utmed väg 283 är smal med

bergskärningar i sidoområdet. Lutningen på bron är ytterligare ett problem. Vid halka kan det vara svårt att bromsa in i tid före korsningen. Bron kan också vara svår att upptäcka i tid för fordon utmed huvudvägen, vilket leder till plötsliga inbromsningar. Vid Trästabron finns fem olyckor inrapporterade i STRADA under 2006-2012. Tre av olyckorna är singelolyckor, en upphinnandeolycka och en korsandeolycka.

Figur 17 Trästabron

9 – Grisslehamn

I Grisslehamn strax innan infarten till Eckeröfärjorna finns en smal sektion med stor andel trafik, där samtliga trafikslag har framkomlighetsproblem. Trafiken består både av resenärer som ska till Eckerölinjen (både sådana som ska ha bilen med på färjan och sådana som ska ställa bilen på rederiets parkering och åka med själva), bussar (både linjetrafik och

Eckerölinjens egen trafik), lastbilar som ska med färjan, dagbesökare till Grisslehamn, sommargäster samt inte minst boende både i Grisslehamn och på Singö (som bara ska igenom samhället). Plats för gående och cyklister utmed väg 283 saknas helt, och de alternativa vägar som finns för dessa är bristfälligt utmärkta. Vid själva färjeläget finns en trevägskorsning som tidvis är mycket hårt belastad, och det är inte ovanligt att köerna genom samhället är kilometerlånga. Problemen är störst ca 400 m före infarten till färjan, och allra störst sommartid. Sammantaget medför trafiken en olägenhet som till viss del utgör ett hot mot riksintresset Grisslehamn.

Related documents