De främsta problemen med dagvattenhantering är att lagstiftningen gällande dagvattenhantering i många fall är otydlig samt att det finns brister i ansvarsfördelningen på grund av den juridiska svårigheten om var förbindelsepunkten (ansvarsgränsen) mellan fastighetsägaren, kommunen och VA-huvudmannen är. Ett stort problem är att det finns flera olika lagstiftningar som reglerar dagvattenhanteringen men ingen specifik lagstiftning som gäller endast för dagvatten vilket skapar en osäkerhet.
PBL är en av lagstiftningarna som reglerar dagvattenhanteringen, den beskriver markanvändningen men däremot inte hur eventuella problem i dagvattenhanteringen ska lösas. Exempelvis kan inte PBL användas i detaljplanen för att styra hur kvartersmarken hanterar sitt dagvatten genom att t.ex.
specificera i detaljplanen att dagvattnet ska fördröjas till X l/s eller att en damm med en viss volym ska anläggas på en specifik plats inom området. Det som snarare styrs genom PBL är höjdsättningen och markytans utformning, t.ex. andel genomsläppliga ytor. Det som kommuner kan bestämma i detaljplanen är hur stor andel av marken som kan bebyggas och hur stor andel som ska vara vegetation.
På detta sätt kan kommunen påverka hur stor avrinningen blir från området. Fastighetsägaren kan söka bygglov och om den uppfyller detaljplanens bestämmelser så godkänns ansökan om bygglov. Däremot behöver fastighetsägaren inte söka bygglov för byggnationer som t.ex. altan eller asfaltering av en liten del av tomten (ej bygglovspliktiga). Dessa byggnationer kommer påverka avrinningen, vilket ej togs hänsyn till i planeringsskedet för detaljplanen. Detta kan orsaka översvämningar i området då den ökade mängden avrinning ej kan tas omhand.
En ytterligare otydlighet gällande dagvattenhantering är hur marken ska delas upp mellan allmän platsmark och kvartersmark. Enligt nuvarande lagstiftning (LAV) får inte vatten från kvartersmark
53 hanteras på allmän platsmark, vilket kan resultera i att en dagvattenanläggning måste dimensioneras både på allmän platsmark och kvartersmark. Det kan däremot uppstå fall där man skulle vilja avleda dagvattnet från kvartersmark till allmän platsmark. En av anledningarna till att dagvatten ska hanteras enskilt på kvartersmark och allmän platsmark grundar sig i juridiska aspekter angående ansvarsfördelningen av dagvattnet. Det kan vara viktigt att fastställa vem som bär ansvaret om det exempelvis uppstår en skada på en fastighet på grund av bristande dagvattenhantering. Detta har även blivit en viktig fråga för försäkringsbolag, och det bedrivs i dagsläget ett samarbete mellan Svenskt Vatten och försäkringsbolag angående ansvarsfördelningen vid skador (Svenskt Vatten, 2019). En ytterligare anledning till att dagvattnet ska hanteras enskilt är att man vill omhänderta dagvattnet så nära källan som möjligt för att minska föroreningsbelastningen. Detta är även en aspekt som lyfts i Stockholms stads dagvattenstrategi - vikten av att omhänderta dagvatten så nära källan som möjligt.
Lagstiftningen i miljöbalken är problematisk då den inte är lätt att relatera till variationer i dagvattnet med låga och höga flöden samt variation i föroreningar, vilket även diskuteras av Alm, Lindgren och Paulsson (2017). Dessutom utgår miljöbalken emellertid från ett avloppsvattenperspektiv, då dagvattnet inte har en legaldefinition, vilket skapar en osäkerhet om vad som krävs av myndigheter, kommuner och fastighetsägare när det gäller just dagvattenhantering (Alm, Lindgren & Paulsson, 2017). Eftersom dagvattnet definieras som avloppsvatten i miljöbalken och utsläpp av dagvatten klassas som miljöfarlig verksamhet, så regleras dagvatten på samma sätt som spillvatten. Detta medför problematik i dagvattenhanteringen eftersom dagvatten vanligtvis inte ger upphov till samma hälso- och miljöfara som spillvatten.
Lagstiftningen kring MKN har blivit en viktig aspekt när det gäller dagvattenhantering och används allt mer av kommuner som underlag vid utformningen av detaljplaner. MKN användes även vid utformningen av Stockholms stads dagvattenstrategi och dess åtgärdsnivå, där ett av målen är att förbättra stadens vattenkvalitet. MKN ger en riktlinje kring vilken vattenkvalitet som är tillåten, där den beskriver både acceptabla förbättringar men även acceptabla försämringar på vattenförekomster. Ett exempel på ett fall där en försämring kan accepteras är när en recipient tillåts få en ökad föroreningsbelastning på grund av att statusen inte försämras hos recipienten och chansen att uppnå MKN inom avsatt tid inte hindras. I detaljplanen räcker det inte att bara visa att föroreningsbelastningen minskar i jämförelse med den tidigare markanvändningen utan föroreningsbelastningen måste minskas tillräckligt för att recipienten ska uppnå MKN. Om det finns risk för att MKN inte kommer uppnås kan Länsstyrelsen överpröva eller upphäva detaljplanen enligt PBL (11 kap.10§, 11§). Det är däremot svårt inom kvartersmark att ställa krav enligt MKN och följa upp att reningen som en dagvattenutredning har kommit fram till även sker.
Ansvaret kring dagvattenhantering har, i samband med att LAV trädde i kraft 2007, lagts på kommunen som även har utbyggnadsskyldighet om det finns ett behov av en samlad lösning för dag- och dränvatten i ett område med bebyggelse. Trots detta har det konstaterats under arbetet med rapporten att en hållbar dagvattenhantering kan vara svårt att uppnå. Stockholms stad har med dagvattenstrategin och åtgärdsnivån försökt förtydliga ansvaret för dagvatten och satt upp krav för hur en hållbar dagvattenhantering samt MKN kan uppnås. Riktlinjerna i Stockholms stads åtgärdsnivå skapar förutsättning för att uppnå en hållbar dagvattenhantering och det kan anses vara bra att det finns ett dimensioneringskrav, trots dess brister. Detta för att kommunen ska kunna säkerställa tillgänglig yta i ett så tidigt stadie som möjligt för att kunna anlägga en dagvattenanläggning som har goda förutsättningar för rening.
54
5. Slutsats
Hållbar dagvattenhantering kan vara svårt att uppnå på grund av att den nuvarande lagstiftningen gällande dagvattenhantering i många fall är otydlig samt att det finns brister i ansvarsfördelningen och otydligheter kring hur marken ska delas upp mellan allmän platsmark och kvartersmark. Ett stort problem är att det finns flera olika lagstiftningar som reglerar dagvattenhanteringen men ingen specifik lagstiftning som gäller endast för dagvatten. Detta är problematiskt då det skapar en osäkerhet angående vad som gäller specifikt för dagvatten och kan ge upphov till utrymme för tolkning. Lagstiftningen som har blivit allt viktigare i arbetet för att nå en hållbar dagvattenhantering är MKN och används idag av kommuner som underlag vid utformningen av deras detaljplaner.
Den främsta motiveringen till att ett regndjup på 20 mm valdes som dimensioneringskrav i Stockholms stads åtgärdsnivå framstår vara för att detta regndjup motsvarar en hög andel av årsvolymen, vilket konstaterades vara nödvändigt för att uppnå MKN. Att dimensionera dagvattenanläggningar utifrån platsspecifika faktorer kan bli kostsamt eftersom det ofta inte finns tillräckliga underlag kring de platsspecifika förutsättningarna tidigt i detaljplanearbetet samt att kvalitetsmätningar på dagvattnet är kostsamma. Ytterligare en aspekt är att det är svårt att garantera att den förväntade reningseffekten uppnås på grund av varierande föroreningshalter i dagvattnet och därmed är det säkrare att utgå ifrån omhändertagen årlig avrinningsvolym jämfört med att endast utgå ifrån en förväntad reningseffekt.
Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå och att det ska vara möjligt att applicera dimensioneringskravet på alla typer av dagvattenanläggningar, så kan det ändå anses vara bättre att staden har ett dimensioneringskrav än att det inte finns något styrande dokument överhuvudtaget. Detta för att kommunen ska kunna säkerställa tillgänglig yta i ett så tidigt stadie som möjligt. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker. Under rapportens arbete har intervjuer förts med kunniga inom branschen som har uttryckt att ytterligare kompletteringar behöver göras till åtgärdsnivån för att skapa mer tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. En genomarbetad tillämpningsanvisning behöver även utformas för när dimensioneringskravet kan frångås.
Slutsatsen som har kunnat dras utifrån fallstudien är att Stockholms stads dimensioneringskrav med ett regndjup på 20 mm kan frångås för växtbädden i fallstudien. För att förhindra att växtbädden i fallstudien blir överdimensionerad kan växtbädden dimensioneras utifrån ett mindre regndjup.
Resultatet i Mike Urban modelleringen för fallstudien visar att växtbädden kan dimensioneras med ett regndjup på 10 mm och då omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen. Den reningseffekt som uppnåddes i StormTac modelleringen visar däremot att det är svårt att garantera att en rening på minst 70% uppnås för de undersökta föroreningarna trots att växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. I fallstudien och i granskningen av åtgärdsnivån har det visat sig att fosfor är svårt att rena till 70% och att reningseffekten behöver vara striktare för att uppnå MKN, specifikt när det gäller marktyper som har en stor andel hårdgjorda ytor.
Sammanfattningsvis kommer det krävas mer forskning kring de olika dimensioneringsmetoderna som kan appliceras vid dimensionering av dagvattenanläggningar för att kunna uppskatta anläggningars funktion i fält och dra slutsats kring vilken av metoderna som är bäst lämpad vid dimensionering.
Ytterligare forskning gällande vilka konsekvenser en överdimensionering av en dagvattenanläggning skulle innebära rekommenderas även, specifikt angående anläggningskostnaden för att kunna göra en generell slutsats kring vad en överdimensionering skulle leda till i anläggningskostnad.
55
6. Referenser
Alm, H., Lindgren, E. och Paulsson, J. (2017). Hållbar dagvattenhantering i stadsmiljö: ansvar och finansiering. Del av Bostad 2.0 En bostadsmarknad för alla. ISBN 978-97-85783-79-3.
Alm, H., Persson, I. och Sundin, S. (2016). Dagvattennytta i befintlig miljö - En jämförelse av lokal hantering och end of pipe?. Grön Nano - Etapp 2. SWECO.
Andersson, J., Choudhary, P., och Stråe, D. (2015). PM - Föroreningar i dagvatten från parkeringsplats.
Stockholm Vatten & Stockholms stad. Rapport nr 2015-0752-B. WRS Uppsala AB och SP Urban Water.
Andersson, J., Stråe, D. och Svensson, G. (2016). PM Åtgärdsnivå för dagvatten i Stockholm, Stockholm Vatten, Stockholms stad. Rapport nr 2016-0752-A. WRS Uppsala AB och SP Urban Water.
Arnell, V. (1991). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Publikation VAV P65.
Svenska vatten- och avloppsverksföreningen.
Berg, P., Eronn, A., Olsson, J., Simonsson, L., Södling, J.,Wern, L. och Yang, W. (2017). Extremregn i nuvarande och framtida klimat - Analyser av observationer och framtidsscenarier. SMHI Klimatologi Nr. 47.
Blecken, G. (2016). Kunskapssammanställning dagvattenrening. Svenskt Vatten Utveckling Rapport nr. 2016-05. Svenskt Vatten AB.
Blecken, G. (2010). Biofiltration Technologies for Stormwater Quality Treatment. Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige, ISBN: 978-91-7439-132-9.
Blecken, G. och Larm, T. (2019). Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling rapport nr: 2019-20. Svenskt Vatten AB.
Blomquist, D., Hammarlund, H., Härle, P. och Karlsson, S. (2016). Riktlinjer för modellering av
spillvattenförande system och dagvattensystem. Rapport Nr: 2016-15. Svenskt Vatten Utveckling. Svenskt Vatten AB.
Borris, M., Marsalek, J., Müller, A., Viklander, M. och Österlund, H. (2019). Kunskapssammanställning Dagvattenkvalitet. Rapport Nr: 2019-2 Svenskt Vatten Utveckling. Svenskt Vatten AB.
Boverket. (2018). Planbestämmelser om dagvatten. [online] Tillgänglig:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/planbestammelser-om-dagvatten/ [Hämtad: 2020-01-29]
Boverket. (2015a). Dagvatten i detaljplan. [online] Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/ [Hämtad: 2020-04-03]
Boverket. (2015b). Flera lagar reglerar dagvatten. [online] Tillgänglig:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/flera-lagar-reglerar-dagvatten/ [Hämtad: 2020-01-16]
Boverket. (2015c). Lagen om allmänna vattentjänster. [online] Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/flera-lagar-reglerar-dagvatten/lagen-om-allmanna-vattentjanster/ [Hämtad: 2020-01-28]
Dahlström, B. (2010). Regnintensitet – en molnfysikalisk betraktelse. Svenskt Vatten Utveckling. Rapport nr 2010-05. Svenskt Vatten AB.
Dahlström, B. (2006). Regnintensitet i Sverige - en klimatologisk analys. VA-Forsk rapport nr 2006-26. Svenskt Vatten AB.
DHI. (2017a). MIKE URBAN Model Manager - User Guide.
56 DHI. (2017b). MIKE URBAN Mouse Pipe flow - Reference Manual.
DHI. (2017c). MIKE URBAN Collection System, Modelling of storm water drainage networks and sewer collection systems - User guide.
Ejhed, H., Hansson, K., Hellgren, S., Olshammar, M., Lind, E., Löfgren, S., Nguyen, M., Allard, A-S., Stadmark, J. och Jutterström, S. (2019). Belastning och påverkan från dagvatten. Källor till föroreningar i dagvatten, potentiell effekt, och jämförelser med belastning från andra källor. IVL och SLU. Uppdragsgivare:
Naturvårdsverket.
Havs- och vattenmyndigheten. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp - En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs-och vattenmyndighetens rapport 2015:15. ISBN nr: 978-91-87025-86-0.
Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Vägledning för kommunal VA-planering - för hållbar VA-försörjning och god status. Naturvårdsverket. Rapport 2014:1. ISBN 978-91-87025-46-4.
Hernebring, C. (2008). När regnet kommer - Effektivare utnyttjande av kommunernas nederbördsinformation.
Svenskt Vatten Utveckling. Rapport Nr. 2008-17. Svenskt Vatten AB.
Hernebring, C. (2006). 10års-regnets återkomst- förr och nu. Regndata för dimensionering/kontrollberäkning av VA-system i tätorter. VA-Forsk rapport nr.2006-04. Svenskt Vatten AB.
Klimatanpassning. (2019). Dagvatten och spillvatten. [online] Tillgänglig:
https://www.klimatanpassning.se/hur-samhallet-paverkas/vatten-och-avlopp/dagvatten-och-spillvatten-1.107468 [Hämtad: 2020-01-16]
Larm, T. (2005). An operative watershed management model for estimating actual and acceptable pollutant loads on receiving waters and for the design of the corresponding required treatment facilities. StormTac.
Larm, T. (2000). Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-Forsk-rapport 2000-10. Svenskt Vatten AB.
Lodverktyg. (u.å.). Varför använda LOD-verktyg?. [online] Tillgänglig: https://www.lodverktyg.se/varfor-lod-verktyg/ [Hämtad: 2020-03-30]
Naturvårdsverket. (2019a). Regeringsuppdrag att föreslå etappmål om dagvatten. Bilaga 1 - Dagvattenhanteringen idag. Naturvårdsverket. Ärendenr: NV-08865-17.
Naturvårdsverket. (2019b). Kapitel 5 - Miljökvalitetsnormer. [online] Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/Forfattningar-med-stod-av-miljobalken/Kapitel-5---Miljokvalitetsnormer/ [Hämtad: 2020-01-29]
Naturvårdsverket. (2017). Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken - Redovisning av regeringsuppdrag. Ärendenr: NV-08972-16.
Naturvårdsverket. (2008). Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen - Stöd till vattenmydigheterna vid statusklassificiering och fastställande av MKN. Rapport 5799 April 2008.
Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon - En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4 Utgåva 1 December 2007. Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmydigheten.
Pramsten, Joakim. (2018). Hydrologisk dimensionering av buffertmagasin för dagvatten. Matematiska principer härledda från regnserier. Stockholm Vatten och Avfall.
Rent dagvatten. (u.å.). EU Direktivet. [online] Tillgänglig: https://www.rent-dagvatten.se/eu-direktivet/
[Hämtad: 2020-01-29]
57 Solna stad. (2017). Strategi för en hållbar dagvattenhantering i Solna Stad.
Stahre, P. (2004). En långsiktig hållbar dagvattenhantering. Malmö: Svenskt Vatten AB.
Stockholms stad. (2020). Statistik och fakta om Stockholm. [online] Tillgänglig: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/ [Hämtad: 2020-02-20]
Stockholms stad. (2019). Maximal dygnsnederbörd. [online] Tillgänglig:
http://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimatforandringar-och-klimatanpassning/skyfall/maximal-dygnsnederbord/arsmax-alla-stationer/ [Hämtad: 2020-05-05]
Stockholms stad. (2017a). Dagvatten - PM Beräkningsmetodik för dagvattenflöde och föroreningstransport.
Version 1.0. WRS Uppsala AB och RISE Urban Water Management.
Stockholms stad. (2017b). Dagvatten - Bilaga med typexempel för beräkning av dimensionerande dagvattenflöden. Version 1.1. WRS Uppsala AB.
Stockholms stad. (2016a). Dagvattenhantering, Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Version 1.1.
Stockholms stad. (2016b). Dagvattenhantering, Riktlinjer för parkeringsytor. Version 1.1 Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi - Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering.
StormTac. (2019). Guide StormTac Web. StormTac Stormwater solutions.
Svenskt Vatten. (2019). Samarbete kring översvämningsskador. [online] Tillgänglig:
https://www.svensktvatten.se/vattentjanster/rornat-och-klimat/klimat-och-dagvatten/samarbete-om-regresshantering/ [Hämtad: 2020-04-03]
Svenskt Vatten. (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten - Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Publikation P110 - Del 1: Policy och funktionskrav för samhällens avvattning. ISSN nr: 1651-4947.
Svenskt Vatten. (2011a). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Publikation P104.
Svenskt Vatten AB.
Svenskt Vatten. (2011b). Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utförande. Publikation P105. Svenskt Vatten AB.
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). (2020). Klimatförändringen är tydlig redan idag.
[online] Tillgänglig:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510 [Hämtad: 2020-04-16]
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). (2018a). Hur mäts nederbörd. [online] Tillgänglig:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-nederbord-1.637 [Hämtad: 2020-01-30]
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). (2018b). Vad är RCP?. [online] Tillgänglig:
https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/vagledning-klimatscenarier/vad-ar-rcp-1.80271 [Hämtad:2020-02-17]
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). (2015). Vad innebär begreppet återkomsttid?.
[online] Tillgänglig: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/vad-innebar-begreppet-aterkomsttid-1.93568 [Hämtad:
2020-05-19]
Søberg, Laila. C. (2019). Bioretention for stormwater quality treatment: Effects of design features and ambient conditions. Doktorsavhandling, Avdelningen för Arkitektur och vatten, Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige, ISBN 978-91-7790-362-8.
Upplands-Bro. (2019). VA, teknisk handbok & projekteringsanvisningar. Version 2.1.
58 VISS. (u.å.). Särskilda förorenande ämnen. [online] Tillgänglig: http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-
beskrivs-i-viss/statusklassning/ekologisk-statuspotential/fys-kem-kvalitetsfaktorer/sarskilda-amnen/Pages/default.aspx [Hämtad: 2020-05-07]
Vollenweider R.A. och Kerekes J. 1982. Eutrophication of waters. Monitoring, Assessment and Control. OECD Paris: 1-156.
Vägverket. (2008). VVMB 310 Hydraulisk dimensionering. Vägverket. Publikationsnummer: 2008:61.
WRS och Calluna. (2011). Handbok till recipientklassificeringsmodeller för sjöar, vattendrag och övergångsvatten inom Stockholms stad. Beställare: Stockholm Vatten. Uppsala och Stockholm.
Österåker. (2019). Dagvattenstrategi för Österåkers kommun, Del av VA-Plan.
Muntliga referenser
Myrdal, Embla. (2020). Stockholm Vatten och Avfall. E-mail mars 2020. <embla.myrdal@svoa.se>
Pramsten, Joakim. (2020). Stockholm Vatten och Avfall. Intervju 2020-03-09 och e-mail mars 2020.
<joakim.pramsten@svoa.se>
Skönström, Teresia. (2020). SWECO Environments. Intervju 2020-03-12.
Vall, Eva. (2020). Stockholm Vatten och Avfall. E-mail feb-mar 2020. <eva.vall@svoa.se>
Öckerman, Hannes. (2020). WRS Uppsala AB. Intervju 2020-02-03 och e-mail feb - mar 2020.
<hannes@wrs.se>
59
7. Bilagor
7.1. Bilaga I
Följande sökord har använts i litteraturstudien.
Dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Dagvatten
Dagvattenkvalitet Dagvattenanläggningar Dagvattenreningsanläggningar
Dimensionering av dagvattenanläggningar Föroreningar i dagvatten
Dagvattenutredning Regndjup
Regndefinition Nederbördsdata CDS-regn
Dagvattenmodellering Fördröjningsanläggning
LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) LOD-system
Klimatförändringar
60
7.2. Bilaga II
Gränsvärde, acceptabel halt i tillrinning, acceptabel respektive beräknad belastning, reningsbeting samt reduktionsbehovet av fosfor, koppar och zink för Långsjön, Trekanten och Bällstaån.
Recipient Ämne Gränsvärde
61