Problematik och Tilläggsåtgärder

4.7.1 Regeländringar

Vid påbyggnad följs dagens dimensioneringsnormer, standarder och reglemente. Problemen som uppstår beror på att dessa har ändrats med tiden och befintliga byggnader kan ha följt annorlunda dimensioneringsnormer, standarder och reglemente. När påbyggnaden projekteras måste därmed hänsyn tas till det som gjorts tidigare och anpassa efter dagens faktorer. Detta kan vara en kostsam process eftersom att regler har blivit striktare och förändrats. Exempelvis så fanns det ingen brandteknisk beskrivning på hus byggda 1950 vilket finns i dagens nybyggnationer, den brandtekniska beskrivningen kan alltså behöva göras för hela byggnaden.

4.7.2 Stomme av Betong

Då en påbyggnad ofta planeras på äldre byggnader som dimensionerats efter äldre beräkningsnormer och annorlunda byggteknik är kontroll av lastkapacitet särskilt nödvändig. En påbyggnad i betong innebär en stor lastökning för den befintliga konstruktionen. På grund av dessa lastökningar kan det därmed vara nödvändigt att förstärka byggnaden med diverse lösningar.

Utöver kompletteringar av betong stomme kan en ökad last bidra till otillräckliga markförhållanden i samband med pålning. Eftersom att pålar även de dimensioneras efter gamla normer så kanske dessa inte klarar av det massiva tillägget av påbyggnadens egentyngd.

4.7.3 Byggteknik förr i tiden

Byggtekniken förr i tiden var annorlunda i jämförelse med dagens byggteknik. Vid dimensioneringen förr gjordes exakta beräkningar för exempelvis bjälklagtjocklekar för att kunna spara på materialkostnaden. Arbetskraften var nämligen billigare än materialkostnaden. Detta bidrog till att bjälklagsdimensioner kunde variera kraftigt.

4.7.4 Hissar

Ett annat problem som kan förekomma berör hissar. Om en byggnad som är planerad för påbyggnad har 3 eller fler våningsplan är det krav på att hiss ska finnas. Vid ett existerande hisschakt uppstår inte problem som påverkar byggnationen. I en byggnad där det endast finns två eller färre våningsplan behöver ingen hiss finnas och därmed inget hisschakt. Produktspecialist på KONE, Jörgen Hådén menar att “Det behövs bara ett trapphus på totalt 2,4*2,4 meter för att rymma både en hiss med 0,8 meters korgbredd, hisschakt och trappa”. Illustreras i bild 1 nedan (KONE, 2017).

Trots denna lösning som Hådén nämnde är kraven för hissar strikta och begränsningar som berör mått och antalet våningsplan spelar in. Enligt BFS 2011:6 Kap. 3 § 3:144 “Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra våningsplan.” Detta innebär att detta krav inte tillfredsställs då kravet för utrymme i en hiss med plats för sjukbår är 1,1 * 2,1 meter (BFS 2011:6). En annan lösning är att placera trapphuset/hissen utanför byggnaden, detta illustreras i bild 2-4 nedan. Lösningar som dessa kräver att marken runtom tas i anspråk, har man tidigare då utnyttjat all mark vid den ursprungliga bebyggelsen kan utnyttjande av omkringliggande mark vara olovlig (Hissförbundet, 2017).

4.7.5 Pålar

Vid projektering av påbyggnader ka det ibland uppstå problem som är direkt relaterade till grunden/marken. Då grunden ligger på långt avstånd från fast berg måste marken pålas för att klara av att bära upp vikterna från den ovanliggande konstruktionen. Därmed måste pålarna ha en kapacitet som totalt sett är större än påfrestningarna från ovanliggande konstruktion. När man därmed vill göra en påbyggnad av en fastighet måste denna pålkapacitet tas fram vilket kan vara problematiskt. Problematiken uppstår eftersom att kapaciteten varierar beroende på vilken dimensioneringsnorm som används. Enligt en stomutredning gjord av VBK kan pålkapaciteten för byggnader byggda under BABS dimensioneringsnormen räknas uppåt. Utifrån deras erfarenhet kan normutvecklingen bidra till en ökning av pålkapaciteten med 20 procent (VBK, 2013).

Vid kontroll av den totala lasten för en byggnad med påbyggnad är det relevant att studera specifika punkter i byggnaden som är särskilt belastade. Detta eftersom att det nästan är omöjligt att utnyttja varje påles kapacitet fullt ut och beror på lastfördelningen (VBK, 2013).

Nedan redovisas två exempel på stomutredningar som gjort i samband med påbyggnader.

Exempel 1, Sten Sturegatan

Beskrivning av uppdrag tilldelat VBK:

Det finns tre huskroppar med tio våningsplan inklusive en indragen vindsvåning. Byggnaderna uppfördes 1963 och består till största delen av bostäder, men med butiks- och kontorsutrymmen i de nedersta våningarna. I källarplanet finns ett gemensamt garage för de tre husen, vilket binder samman konstruktionen under de mellanliggande gårdar som finns mellan de högre husen. Påbyggnaden gäller i huvudsak de tre tiovåningshusen, men även en mindre utredning om att bygga på garageplanet mellan de tre högre husen (VBK, 2013). Utifrån byggnadens utformning har vissa punkter som har bedömts vara extra utsatta studerats, resultatet av utnyttjandegraden för pålarna enligt nedan.

Tabell 4.7.5.1 - Tabell över utnyttjandegrad för pålar i exempel 1.

Utifrån ovanliggande tabell ses att alla utnyttjandegrader i de valda punkterna har överskridits och behovet av en förstärkning föreligger.

Exempel 2, Engelbrektsgatan 69-71

Beskrivning av uppdrag tilldelat VBK:

För huvudbyggnaden planeras den befintliga teknikvåningen att rivas, därefter utförs en påbyggnad av 3 nya våningsplan med studentbostäder samt en ny indragen teknikvåning. Ovan garagedelen byggs ett nytt affärshus med 2 våningar samt ett hiss och trapphus som ansluts till både huvudbyggnaden och affärshuset (2VBK, 2013).

Utifrån byggnadens utformning har vissa punkter som har bedömts vara extra utsatta studerats, resultatet av utnyttjandegraden för pålarna samt pålplintarna enligt nedan.

Tabell 4.7.5.2 - Utnyttjandegrad för pålar med påbyggnad (2VBK, 2013).

Tabellen ovan visar att alla punkter utom punkt A har en utnyttjandegrad som är tillräcklig för påbyggnaden.

Tabell 4.7.5.3 - Utnyttjandegrad för pålplintar med påbyggnad (2VBK, 2013).

Tabellen ovan visar att alla punkter förutom punkt C har överskridit utnyttjandegraden.

4.7.6 Tilläggsisolering

Äldre byggnationer är ofta i behov av en tilläggsisolering för att minska energiförluster vid uppvärmning. Trots att detta är en bra åtgärd ur en energisynpunkt så är åtgärden inte så populär eftersom att processen både är dyr och omfattande. Vid en påbyggnation av en fastighet är det därmed ett bra tillfälle att tilläggsisolera, detta eftersom att fastighetsägaren kan slå två flugor i en smäll. En högre värmeeffektivitet är att sträva mot vid en påbyggnad eftersom att de nya kraven som gäller för påbyggnaden kommer att appliceras på den befintliga byggnaden (dinbyggare, 2018).

Äldre byggnader har vanligtvis en tjocklek på isolering mellan 100-150 mm i ytterväggen vilket kan jämföras med byggnader idag som har en tjocklek på ca 300 mm. Problemet som uppstår är att appliceringen av mellanskillnaden på utsidan av ytterväggen kan bidra till icke attraktiva fasader och indragna fönster. För att åtgärda detta appliceras en liten mängd isolering i yttervägg samt ett aggregat på taket som får bidra till en högre värmeeffektivitet.

Att värmeisolera på insidan av ytterväggen kan även genomföras men har sina brister då det ofta finns inneboende i fastigheterna som kan störa sig på detta. Andra problem som förekommer är fukttekniska då ytterväggen blir kallare än vad den tidigare varit, en kallare yttervägg kan leda till mögel och röta.

4.7.7 Fläktrum

För att tillgodose kravet på ventilation i fastigheter av äldre karaktär kan det installeras ett fläktrum på taket. Kravet på uteluftsflödet ska idag motsvara minst 0,35 l/m2 s för att förhindra negativa effekter på hälsan (Boverket, 2017).

I fläktrummet kan det installeras ett så kallat FTX-system som kan tillgodose ventilationsbehovet i fastigheten. Systemet har fläktar för både frånluft och tilluft, frånluftsventiler placeras i byggnadens toaletter, badrum och tvättstugor. Tilluftsventilerna placeras i sovrummen och vardagsrummen. Systemet är en mekaniskt kontrollerad ventilation och innebär att luften hamnar där den är avsedd att vara. I detta fläktrum placeras ett värmeåtervinningsaggregat som bidrar till värmeisoleringen (Svensk ventilation, 2017).

Figur 4.7.7.1 – FTX-system med värmeåtervinnare, (Svensk ventilation, 2017).