3. LITTERATURGENOMGÅNG
3.4 Relaterad forskning inom området
3.4.6 Problematiska områden vid vertikal förtätning
Fokus i detta examensarbete har legat på att befintliga byggnader har byggts på höjden eller vindar och källare har inretts till bostäder. Utmaningarna som pekas ut i arbetet är bland andra dagsljus, ljud, brand, tillgänglighet, statik och energihushållning.
Av slutsatserna framgår att påkoppling till vatten-, avlopp- eller energisystem sällan är ett problem vid vertikal förtätning. Om de befintliga systemens kapacitet är maximalt utnyttjade kan utökning ske genom inkoppling av nya enheter. (Sundén & Wiborg, 2018) 3.4.7 Vindsombyggnader i flerbostadshus
Detta examensarbete har fokuserat på de krav som man behöver ta hänsyn till vid vindsombyggnader i hus från 1900-talets början i avseenden för bärighet, energi-användning och fukt. Två olika förslag jämförs med varandra varav det första går ut på att behålla befintliga takstolar och det andra är baserat på ny takkonstruktion.
Befintliga vindsbjälklaget hade ett U-värde på 0,45 𝑊/𝑚 𝐾 och byggnadens specifika energianvändning enligt utförd energideklaration låg på 152 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟.
Första lösningsförslaget beräknades ge ett U-värde på 0,20 𝑊/𝑚 𝐾 för taket och 0,17 𝑊/𝑚 𝐾 för ytterväggdelen under taket. Den specifika energianvändningen för hela byggnaden beräknades minska till 127 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟. (Håkansson & Stafstedt, 2016) Enligt Håkansson & Stafstedt (2016) beräknades andra lösningsförslaget ge ett U-värde på 0,11 𝑊/𝑚 𝐾 för taket och 0,12 𝑊/𝑚 𝐾 för ytterväggdelen under taket. Den specifika energianvändningen för hela byggnaden beräknades minska till 126 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟.
Håkansson & Stafstedt (2016) beskriver att första alternativet bevarar de kultur-historiska värden mer och ger ett estetiskt tilltalande uttryck. Den specifika energianvändningen minskar ungefär lika mycket för båda alternativen. I fuktavseende är skillnaden större mellan de olika alternativen på grund av tjockleken på konstruktion och isolering. En tjockare konstruktion bidrar till en kallare klimatskärm som leder till högre relativ fuktighet. Därför är parallelltak i andra alternativet mer säker vad gäller fukt.
3.4.8 Smart energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader i kallt klimat Här presenteras endast delar av slutrapporten i ett forskningsprojekt som syftade till att utveckla, testa och utvärdera metoder och lösningar för att öka energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla träbyggnader i kallt klimat.
Av rapporten framgår att byggnader i subarktiskt klimat som har långa och kalla vintrar och milda somrar har ett större behov av uppvärmning, speciellt i äldre kulturhistoriska byggnader. Enklare åtgärder med liten påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden kan vara tillräckliga för att förbättra energianvändningen. (L Nilsson, m.fl., 2019)
En av slutsatserna i rapporten är att i kalla klimat bidrar även små insatser till minskad värmetransport genom byggnadens klimatskärm och på så sätt kan avsevärda mängder
32
energi och resurser besparas. En annan är att vinden vanligtvis är lämplig för tilläggs-isolering utan att påverka de kulturhistoriska värden. (L Nilsson, m.fl., 2019)
Bläckhornshus B52 i Kiruna
Genom att ta bort sågspånsfyllningen i vindsbjälklaget och tillägg av 300 mm
cellulosabaserad lösullsisolering sänktes U-värdet från 0,39 𝑊/𝑚 𝐾 till 0,17 𝑊/𝑚 𝐾.
Detta innebar att 𝑢 sänktes med 5 % och uppvärmningsbehovet för byggnaden minskade med 4 %. (L Nilsson, m.fl., 2019)
Om samtliga åtgärder som föreslås skulle utföras på byggnaden skulle 𝑢 minska med 60 % och byggnadens totala energibehov för uppvärmning minska med 48 %. Det är nämnvärt att föreslagna energiåtgärder är baserade på bland annat låg kostnad och tillgänglig teknik. (L Nilsson, m.fl., 2019)
Hus 158 i Malmberget, Gällivare kommun
Befintliga byggnadens specifika energianvändning låg på 196,7 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟. Vissa av åtgärderna som valdes ut efter att de bedömdes ge liten påverkan på kulturhistoriska värden presenteras i Tabell 9:
Tabell 9 - Olika åtgärdsförslag och dess påverkan på byggnadens specifika energianvändning
Föreslagen åtgärd 𝐸
(𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟)
Förändring i 𝐸 Utbyte av sågspånsisolering i
vindsbjälklaget till cellulosafiber (lös-ull) 191,4 3,7 % Utbyte av sågspånsisolering i
vindsbjälklaget till mineralull 190,7 4,1 %
Extra mineralullsisolering av vindsbjälklag
(300 mm) 186,3 7,2 %
Extra mineralullsisolering av vindsbjälklag
(500 mm) 184,9 8,1 %
Tillägg med mineralullsisolering i takets
uppvärmda utrymmen (50 mm) 193,8 2,0 %
En slutsats är att det inte alltid behöver vara de åtgärder med mycket påverkan på kulturhistoriska värden som leder till höga energiförbättringar av en kulturhistorisk byggnad i jämförelse med åtgärder med liten påverkan. (L Nilsson, m.fl., 2019)
Hus 420 i Koskullskulle, Gällivare kommun
Här studerades olika alternativa åtgärder för energirenovering av byggnaden. De alternativ som hade lägsta påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden avsåg endast ändringar av tak eller vindsbjälklaget och redovisas i Tabell 10. Befintliga byggnadens specifika energianvändning låg på 267 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟. (L Nilsson, m.fl., 2019)
33
Tabell 10 - Olika åtgärdsförslag och dess påverkan på byggnadens specifika energianvändning
Föreslagen åtgärd 𝐸
(𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟)
Förändring i 𝐸 Utbyte av sågspånsisolering till 200 mm
lösull av cellulosa i snedtak 265 1 %
Tillägg av 200 mm lösull av cellulosa i
vindsbjälklaget 258 5 %
Tillägg av 400 mm lösull av cellulosa i
vindsbjälklaget 255 6 %
Av slutsatserna framgår att baserad på ”livscykelkostnader, kan enklare åtgärder med liten påverkan på kulturhistoriska värden, vara mer totalt kostnadseffektiva än åtgärder med stor påverkan och hög produktions- och investeringskostnad”. (L Nilsson, m.fl., 2019) 3.4.9 Energy savings due to internal façade insulation in historic buildings
Av studien framgår att historiskt värdefulla byggnader står för en stor andel av energianvändning av byggnader i det europeiska byggnadsbeståndet.
En vanlig förekommande energibesparingsåtgärd som rekommenderas i Danmark är att blåsa in isolering i vindsbjälklaget, vilket möjliggör cirka 60 mm isolering. Denna åtgärd minskar takets U-värde från 0,45 𝑊/𝑚 𝐾 till 0,20 𝑊/𝑚 𝐾, alltså en minskning av transmissionsförluster med cirka 55%. (Hansen & Wittchen, 2018)
I studien beräknas att 30 mm PUR-skumbaserad isolering i en byggnad bidrar i besparingar på 17,8%. Tillsammans med andra energibesparingsåtgärder minskar det totala energibehovet 60,1 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟, dvs. 48,3% lägre än för den ursprungliga byggnaden. (Hansen & Wittchen, 2018)
3.4.10 Benign changes and building maintenance as a sustainable strategy for refurbishment of historic (Pre-1919) English dwellings
En studie som utfördes i England, lik den föreliggande. Här föreslås det att det mest hållbara alternativet är att anta en byggnads-fokuserad strategi för att underhålla och applicera små lindriga förändringar av byggnader. Syftet med studien var att hitta kostnadseffektiva åtgärdsförslag som skulle förbättra energianvändning för kulturhistoriskt värdefulla byggnader samtidigt som åtgärderna skulle ha liten eller ingen påverkan på byggnadens arkitektoniska eller kulturhistoriska värden. (Ritson 2018) Enligt Ritson (2018) beräknas tilläggsisolering av vindsbjälklaget kosta 273 £ och ha en låg påverkan på dels kulturhistoriska värden, dels på arkitektoniska värden, resulterar i en total energibesparing är 4 % minskning.
34
3.4.11 Life cycle assessment of Villa Dammen
Rapporten presenterar och diskuterar resultaten av en norsk livscykelanalys som jämför nettofördelarna med energirenovering av en villa från 1930-talet med nybyggnation i enlighet dagens gällande byggregler.
Av resultaten framgår att genomtänkta renovering och energieffektiviseringsåtgärder av den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden är gynnsam från en omedelbar klimat-perspektiv medan det tar 60 år för den nya byggnaden att få tillbaka sin miljöinvestering.
(Fuglseth, Berg, Sandberg-Kristoffersen & Boro, 2018)
I slutsatserna nämns att klyftan mellan energisimuleringar baserade på standardiserade profildata från brukare, motsvarande BEN i Sverige, och den "medvetna" brukaren är en nyckelfråga som undersöktes i studien. Resultaten avviker stort mellan faktisk och uppskattad energianvändning för äldre byggnader än nya. Brukare och boenden spelar en nyckelroll med avseende på att förverkliga de förväntade energibesparingarna i samband med uppgradering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. (Fuglseth m.fl., 2018)
4. RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel kommer resultat från fallstudie att presenteras, analyseras och jämföras mot resultat från tidigare forskning som presenterades i avsnitt 3.4. Resultaten är dels från utförd modellering och energisimulering, dels från faktiska värden hämtade från energideklarationer. Även olika antaganden för modellen och andra faktorer som kan påverka resultaten presenteras här.
4.1 Fakta och antaganden för vald byggnad
Byggnaden som valdes för att utföra fallstudie är Volontären 24 i Vasastan i Stockholm.
Byggnaden representerar väl de byggnader som får inredda vindar inom Stockholms-området. Den valda byggnaden är grönklassad av stadsmuseet i Stockholm (2021), vilket innebär att den ingår dels i område med bebyggelse av särskilt kulturhistoriskt intresse, dels i område av riksintresse för kulturminnesvården enligt 8 kap. 13 § PBL och förbud mot förvanskning av byggnaden gäller.
35
Byggnaden uppfördes 1909 och består av bostadsrättslägenheter. Innan inredningen av vinden hade byggnaden totalt 14 bostadslägenheter. Vinden inreddes med ytterligare två bostadslägenheter samt etagevåning på en befintlig lägenhet.
Byggnaden bedöms till en så kallad Tegelhus, Jugend enligt boken ”Så byggdes husen”.
(Björk, Kallstenius & Reppen, 2016)
Jugend som i Frankrike kallades för l’Art Nouveau är den stil som användes för byggnader som är uppförda vid sekelskiftet. Husen skapade enhetliga områden i en enklare stil i fem våningar i Stockholmsområdet och kallades för arbetarjugend. (Björk m.fl., 2016)
Den ursprungliga byggnadens fasad mot gård och planlösning redovisas i Figur 9 och Figur 10.
Figur 10 – Byggnadens fasad mot gård
Fasaden framhävs av ljus och slät puts. Burspråken tillsammans med relativt stora fönsterpartier ger god dagsljusbelysning in till bostadslägenheterna. Jugendhusen uppfördes i traditionella murverk. (Björk m.fl., 2016)
4.1.1 Byggnadsteknik för befintliga byggnaden
Marken i området består av urberg som är vanligast förekommande berggrund i Sverige.
(SGU, 2021)
Enligt Björk (2016) är grundläggningen för jugendhus är vanligtvis utförd som kallmur bestående av gråsten som har lagts i förband. En tunnare platta av betong som har gjutits på en grusbädd skapar golvet i källaren. Modellen är utförd enligt denna grund-läggning.
Figur 9 – Byggnadens planlösning
36
Enligt Björk (2016) har källarmuren en djup på tre tegelstenar och en tjocklek på cirka 77 cm. Modellen har utförts utan källare. Detta har ansetts inte påverka byggnadens energiförbrukning avsevärd eftersom källaren inte är uppvärmd.
Enligt Björk (2016) är bottenbjälklaget betong utan armering som har gjutits mellan stålbalkar. Golvet består av 1 ¼” tjocka hyvlade bräder som ligger på kilade reglar på betongen. I modellen har bottenbjälklaget antagits som grunden för byggnaden.
Enligt Björk (2016) hålls våningsbjälklaget upp av 6”x 9” träbjälkar med ett centrum-avstånd på 60 cm. Fyllningen är tung, bestående av kalkgrus. Överst består golvet av hyvlade 1 ½” bräder. Innertaket skapas av spräckpanel med puts som slutlig yta. Denna tekniska lösning har använts i modellen med tillägg av 14 mm parkett på flytspackel på 50 mm.
Vindsbjälklaget skapas av 6”x 9” träbjälkar med ett centrumavstånd på 600 mm. Även här är fyllningen kalkgrus som är tung. Golven täcks av bräder i tjocklek 1 ½” som är spontade.
Innertaket skapas av spräckpanel med puts som slutlig yta. (Björk m.fl., 2016) Denna tekniska lösning har använts i modellen.
Takkonstruktionen består av falsad plåt med underliggande spontat 1 ¼” virke.
Konstruktionen står upp med hjälp av takstol med hanbjälke och stödben av virke 5” x 5”.
(Björk m.fl., 2016) Denna tekniska lösning har använts i modellen innan vindarna blev inredda.
Jugendhusen har på grund av sitt djup, bärande hjärtväggar. Hjärtväggen är putsad på båda sidor. Den har en tjocklek på två tegelstenar i källarvåningen, 1 ½ tegelstenar på bottenvåningen och en tegelsten i övriga våningar upp till vindsbjälklaget. (Björk m.fl., 2016) Denna tekniska lösning har använts i modellen.
Yttermuren består av normaltegel och är putsade med kalkputs. Tjockleken på dessa tegelstenar är 25 x 12 x 6,5 cm. I bottenvåningen har yttermuren en tjocklek på två tegelstenar, 1 ½ tegelstenar på övriga våningar och en tegelsten på vinden. (Björk m.fl., 2016) Denna tekniska lösning har använts i modellen med tillägg av invändig puts på 20 mm och utvändig puts på 30 mm.
Alltså kan det konstateras att byggnaden har en tung stomme (se underavsnitt
”värmekapacitet hos tunga respektive lätta stommar”) och kan förväntas dels ha en hög värmekapacitet, dels en hög värmetröghet. Denna tunga stomme som består väldigt mycket av tegel, lagrar värmen i hög grad och klarar av temperaturändringar utan att variera inomhustemperaturen för mycket på grund av en fungerande värmekapacitet, dock ska inte större energibesparingar förväntas av byggnaden på grund av lite isolering.
Enligt Payandeh Mehr (2017) kan byggnadens kan förväntas ha usel lufttäthet på grund av den enkla byggtekniken och saknad av diffusion spärr. På grund av detta kan byggnaden förväntas ha höga förluster av värme genom luftläckage.
37
Byggnaden har idag mekanisk frånluft som ventilation och fjärrvärme som primär energikälla för uppvärmning. I modellen har antagande gjorts om att endast en central enhet förser byggnaden med frånluftsventilation och en central enhet för distribution av värme via vattenburet system genom radiatorer.
På grund av den mekaniskstyrda frånluftsventilationen kan byggnaden förväntas ha en balanserad luftomsättning under hela året. Nackdelen med denna typ av ventilation är att den friska tilluften tas direkt utifrån med utomhustemperatur utan någon behandling och inte heller någon återvinning utav den varma avluften. Ur energisynpunkt är F-ventilation sämre än FX- eller FTX-ventilation, se Tabell 3.
Fjärrvärmesystemet och den centrala enheten skapar goda förutsättningar för påkoppling till vatten-, avlopp- och energisystem enligt Sundén & Wiborg (2018) se avsnitt 3.5.7. Det är alltså fördelen med att byggnaden har en central enhet och fjärrvärmesystem som uppvärmningskälla. Fjärrvärme har primärenergifaktorn 1,0 enligt BBR tabell 9:2b.
I modellen har innetemperatur, personvärme, hushållsenergi och antal personer, beräknats enligt BEN, se Tabell 5 och Tabell 6.
4.1.2 Byggnadsteknik för tillkommande bostadslägenheter på vinden Bygglov för inredning av vind
2016-07-22 meddelades ett beslut om bygglov för inredning av råvind på fasigheten.
Bygglovet medgav inredning av vinden med två bostadslägenheter och en etagevåning på befintlig bostadslägenhet med en total bruttoarea på 165 𝑚 , sju takkupor, två takaltaner och två balkonger. I samband med inredning av vinden flyttades förråden till källare.
Av beslut om bygglov framgår att:
”Byggnaden ingår i område med bebyggelse av särskilt kulturhistoriskt intresse. Ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas enligt 2 kap. 6 § tredje stycket PBL.
Byggnaden ingår i ett område av riksintresse för kulturminnesvården.
Föreslagen åtgärd utförs varsamt med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (enligt 8 kap. 17 § PBL). Åtgärden utförs varsamt och tar tillvara byggnadens karaktärsdrag, tekniska, kulturhistoriska och miljömässiga värden.”
Startbesked för att påbörja byggnation
2017-02-16 hölls ett tekniskt samråd där byggnadsinspektören tillsammans med byggherre och kontrollansvarig gick igenom de tekniska egenskapskraven för åtgärden innan ett beslut om startbesked meddelades.
38
På grund av de kulturhistoriska värden på byggnaden ställdes endast krav på att tillkommande delar av klimatskärmen ska uppfylla de alternativa kraven på byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme, tabell 9:4 i BBR 24 (Tabell 4 avsnitt 3.3.3).
Ljudklassning
De nya lägenheterna på vinden hade som krav att uppfylla ljudklassning C. För detta inlämnades en ljudprojektering utav bjälklaget (se Bilaga III) som redovisar att krav på ljudklassning uppfylls. För detta krävdes komplettering med en ljudmatta och noggrann utförande. Den tunga fyllningen i vindsbjälklaget behölls och inga större ändringar i den konstruktionen gjordes som kan ha försämrat ljudförhållanden.
Rumshöjd
En av utmaningarna vid inredning av vind på kulturhistoriska byggnader brukar vara att krav på rumshöjd ska uppfyllas. Enligt Payandeh Mehr (2017) medförde de kultur-historiska värden på byggnaden att inga utvändiga ändringar av takkonstruktionen fick utföras.
I samband med inredning av vinden ska kravet på invändigt rumshöjd på 2,40 m i enlighet med BBR 3:3111 (BFS 2016:12) eftersträvas. I den undersökta fallstudien valdes ett isoleringsmaterial med väldigt låg värmeledningsförmåga för att kunna uppfylla kravet på både rumshöjd och U-värde. Takisoleringen projekterades med polyuretan (PUR) som är en typ av isolering med låg värmeledningsförmåga. 30 mm PUR motsvarar 80 mm lösull och användningen passar väl när utrymmet är begränsat. (Foamking, 2021)
Byggnadsteknik
De tillkommande bostadslägenheterna på vinden förses med separata frånluftsfläktar som monteras på taket och tilluft via spaltventiler.
Uppvärmningen av de nya bostadslägenheterna kommer att ske genom påkoppling till befintlig fjärrvärmecentral och genom vattenburet värmesystem. Detsamma gäller för vattenledningar som kopplas på det befintliga systemet i huset.
Ändringar i delar av klimatskärm
De nya lägenheterna på vinden kommer att förses med altaner och balkonger.
Tillkommande fönster och balkongdörrar har ett U-värde på 1,3 𝑊/𝑚 𝐾 som uppfyller kraven i tabell 9:4 i BBR 24 (Tabell 4, avsnitt 3.3.3).
På grund av förutsättningar och begränsningar i byggnaden valde byggherren en konstruktion bestående av följande material utifrån och in:
Plåttak – Underlagspapp – 22 mm trä som bärläkt – 28 mm ventilerad luftspalt – Masonitskiva – 240 mm Polyuretan mellan högbenen 45 x 220 – PE-folie – Glespanel 28 x 70 – Gips.
39
Med hjälp av Ekvation 5, se Bilaga IV, och Ekvation 6, se Bilaga V, har takets övre respektive nedre gränsvärde beräknats till:
𝐾 = 0,1129 𝑊/𝑚 𝐾 𝐾 = 0,1073 𝑊/𝑚 𝐾
U-värdet som en sammanvägning mellan resultaten ovan beräknas genom Ekvation 8 till:
𝐾 =2 ∗ 0,1129 ∗ 0,1073
0,1129 + 0,1073 = 𝟎, 𝟏𝟏 𝑊/𝑚 𝐾
Takets nya U-värde understiger kravet enligt tabell 9:4 BBR (BFS 2016:13) med cirka 15 % vilket kan anses vara en god marginal. Resultatet är också pålitligt med tanke på att U-värdet är beräknad som en sammanvägning mellan de högre och lägre gränsvärden. Det låga U-värdet gör den nya klimatskärmsdelen mer värmetrög och bidrar till att reducera värmeförlusterna enligt Kyotopyramiden (se Figur 1) och Figur 2.
4.2 Byggnadens energianvändning enligt energideklarationer
Under avsnitten 4.2.1 samt 4.2.2 som följer kommer byggnadens energiprestanda uttryckt i primärenergital i enlighet med BBR 28 (BFS 2019:2) att beräknas med värden erhållna från energideklarationer före och efter inredning av vinden.
4.2.1 Beräkning av primärenergital före inredning av vinden
För den befintliga byggnaden med råvind utfördes en energideklaration 2010-05-28.
Av energideklarationen (Bilaga XII) framgår att byggnaden utgörs av ett mellanliggande flerbostadshus på fem våningar bestående av endast bostäder, 14 bostadslägenheter, med en 𝐴 på 1 143 𝑚 . Under januari till och med december 2009 förbrukade byggnaden 189 823 𝑘𝑊ℎ fjärrvärme varav 47 455 𝑘𝑊ℎ beräknades vara till tappvarmvatten enligt deklarationen. Det förbrukades 7 952 𝑘𝑊ℎ el fördelats på fastighetsel. Detta har resulterat i ett normalårskorrigerat värde på 208 312 𝑘𝑊ℎ som ger en specifik energianvändning på 182 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟 varav el på 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟.
Det framgår även att ventilationen är mekanisk frånluft och att ventilationskontrollen har varit godkänd vid energideklarationen vilket innebär att man kan anta att inga avvikande värden eller förluster behöver räknas med avseende ventilation.
Byte av fjärrvärmecentralen har föreslagits som en energieffektiviseringsåtgärd. Det skulle medföra en minskad årlig energiförbrukning på 25 800 𝑘𝑊ℎ. Det framgår inte någon återbetalningstid för den föreslagna energieffektiviseringsåtgärden.
Byggnaden har alltså en energinivå enligt Figur 11.
40
Figur 11 - Byggnadens energinivå före inredning av vind
Med BEN (BFS 2018:5) kan energin beräknas om och värden korrigeras enligt följande för att få fram byggnadens primärenergital vid tidpunkten.
Energianvändning till uppvärmning av tappvarmvatten var enligt Ekvation 14:
𝐸 =25 ∗ 1 143
1 = 28 575 𝑘𝑊ℎ
Innetemperaturen antas ha varit 21℃ enligt Tabell 5, varför ingen korrigering för temperaturen behövs.
Luftflöden antas till normalvärde på 30 𝑙/𝑠 enligt Tabell 5, varför ingen korrigering behövs.
Solavskärmning antas till normalvärde på 0,71 enligt Tabell 5, varför ingen korrigering behövs.
Hushållsenergi kan enligt Tabell 5 beräknas till 1 143 ∗ 30 = 34 290 𝑘𝑊ℎ
Personvärme antas till normalvärden enligt Tabell 5, varför ingen korrigering behövs.
Detta innebär att primärenergitalet för byggnaden före inredning av vinden beräknas enligt Ekvation 13 till:
𝐸𝑃 =
161 248
1 + 28 575 ∗ 1,0 + (7 952 ∗ 1,6)
1 143 = 𝟏𝟕𝟕 𝒌𝑾𝒉/𝒎𝟐 𝒐𝒄𝒉 å𝒓
Resultatet avser endast gatuhuset. Jämförelsevis överstiger resultatet med 108 % från dagens nybyggnadskrav på 85 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟 enligt BBR 28 (BFS 2019:2). Resultatet är enligt energideklarationen (se Bilaga XII) 9 % ifrån liknande byggnader som ligger på 162 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟. Enligt Payandeh Mehr (2017) innebär den höga energiprestandan att
41
varje energieffektiviseringsåtgärd, även mindre och enklare åtgärder såsom byte av tätningslister vid fönster och dörrar, kan komma att minska primärenergitalet.
4.2.2 Beräkning av primärenergital efter inredd vind
2017-10-24 meddelades ett beslut om interimistiskt slutbesked och med det fick de nya bostadslägenheterna tas i bruk. Byggherren intygade även att projektet följde det beviljade bygglovet och underlag till besluten.
Efter att de nya bostadslägenheterna hade varit i bruk i några år och den tidigare energideklarationens giltighetstid gått ut, gjordes en ny energideklaration, 2020-09-08.
Av energideklarationen framgår att byggnaden nu har sex våningar och att källarplanet är uppvärmd över 10 ℃ vilket medför att 𝐴 har ökad till 1 673 𝑚 . Byggnaden har nu för övrigt 16 bostadslägenheter och har erhållit energiklass F enligt den nya modellen, se Figur 12.
Figur 12 - Erhållen energiklass från den senaste energideklaration (se Bilaga XI)
Under perioden september 2019 till och med augusti 2020 uppgick den totala förbrukningen av fjärrvärme för uppvärmning och tappvarmvatten till 199 039 𝑘𝑊ℎ respektive 41 825 𝑘𝑊ℎ. Fastighetselen är redovisad till 19 334 𝑘𝑊ℎ. Detta innebär att byggnadens nya primärenergital enligt Ekvation 13 beräknas till:
𝐸𝑃 =
199 039
1 + 41 825 ∗ 1,0 + (19 334 ∗ 1,6)
1 673 = 𝟏𝟔𝟐 𝒌𝑾𝒉/𝒎𝟐 𝒐𝒄𝒉 å𝒓
Det nya primärenergitalet ligger på samma nivå som referens-, eller liknandebyggnader (se Bilaga XII). Dock är resultatet fortfarande 90 % ifrån dagens nybyggnadskrav på 85 𝑘𝑊ℎ/𝑚 𝑜𝑐ℎ å𝑟 enligt BBR 28 (BFS 2019:2).
Av jämförelse mellan primärenergitalet före och efter inredning av vinden märks en tydlig effekt på byggnadens energianvändning. Dock framgår av energideklarationen att andra energieffektiviseringsåtgärder har utförts i samband med ombyggnationen. Dessa i form
42
av rengöring eller luftning av värmesystem, installation av automatisk avgasare och partikelrenare som har resulterat i en besparing på 18 245 𝑘𝑊ℎ/å𝑟.
av rengöring eller luftning av värmesystem, installation av automatisk avgasare och partikelrenare som har resulterat i en besparing på 18 245 𝑘𝑊ℎ/å𝑟.