För att analysera samtliga resultat ifrån studien presenteras både studiens syfte samt
frågeställningarna återigen. Studiens syfte var att ”skapa nya konceptlösningar för lyftöglan som passar för både syntetiska- och stålvajrar. Den bästa konceptlösningen för lyftöglans utformning skall i framtiden appliceras på ABB:s transformatorer för att förenkla transporter och förbättra arbetsmiljön”. För att kunna besvara studiens syfte har följande tre frågeställningar tagits fram:
”1. Hur bör lyftöglan utformas för att uppfylla användarnas krav på funktionalitet?
2. Vad krävs av konstruktionslösningen för att den skall kunna användas för både syntetiska- och stålvajrar?
48
3. Hur skall lösningen utformas för att uppfylla internationella standarder för säkerhet och gällande lagstiftning?”
9.2.1 Frågeställning 1
Den första frågeställningen besvarades under hela studiens gång. Kraven och önskemålen som togs fram tillsammans med handledarna från ABB satte grunden för hur koncepten togs fram.
Dessa krav blev kriterier som användes i Pughs matris för att sedan bedöma koncepten för att kunna välja det bästa. När koncepten konstruerats i CAD blev det tydligt att vissa inte skulle klara de krav på säkerhet och hållfasthet som ställts. Kraven på funktionalitet fick lägre vikt och fokus lades på att lyftöglan skulle klara att lyfta vikten. När detta hade uppnåtts kunde
optimering kring funktionaliteten börja. För att kunna höja lyftögats placering och samtidigt möjliggöra en bra metod för att fästa den på kroken gjordes ett spår i lyftögat med samma bredd som lyftkroken. Lyftögat fästs sedan genom att det svetsas fast i kroken runt om spåret samt kring den ytan som ligger mot balken. Lyftögats placering på kroken illustreras i figur 38.
Den höga placeringen gör det lättare vid av och på tagning av vajrar samt ökar avståndet till andra komponenter på transformatorn och transportvagnen. Den nuvarande konstruktionen av lyftöglan är inte monterad permanent på lyftkroken utan den sitter fast med hjälp av en cylinder som fästs i hålet på sidan av lyftögat som syns i figur tio. Detta görs för att lyftögat ska kunna monteras bort om ett fel uppstår. När detta testades i simuleringsverktyget framkom det att metoden skapar extra spänningar i konstruktionen då all kraft hamnar på botten av lyftkroken, där lyftögat och kroken möts. Genom att svetsa fast lyftögat på lyftkroken och på balken kan kraften spridas jämnare då det är en större kontaktyta mellan de tre nämnda delarna.
Nackdelen med denna monteringsmetod är dock att lyftögat efter lyft inte kan monteras isär. En annan del av funktionaliteten gällde den totala bredden på transformatorn. Den totala bredden fick inte överstiga transportbredden på ABB:s lastprofil som nämns i inledningen. För att lösa detta utformades lyftkroken på ett sätt som tog bort den utstickande delen som finns på den nuvarande konstruktionen. För att lyftöglan skulle kunna användas till olika stora
transformatorer var ett önskemål även att den skulle dimensioneras för olika laster. För att få en bra balans av standardisering och funktionalitet konstruerades två lyftöglor där kroken och lyftögats dimensioner har varierats för att bättre klara av de olika vikterna. Genom att inte använda olika öglor för alla dimensioner kan företaget spara tid och pengar på att förenkla tillverkningen.
9.2.2 Frågeställning 2
För att besvara den andra frågeställningen kring hur lyftöglan ska konstrueras för att klara både syntetiska och stålvajrar kontaktades Certex som sköter mycket av transporten av
transformatorerna. Med hjälp av informationen från Certex kunde lyftögat konstrueras för att bättre kunna användas med de nyare syntetiska vajrarna. Då vajrarna deformeras vid lyft som nämnts i avsnitt 2.4 räckte inte kravet med en öppning på 100 millimeter. För att lösa detta konstruerades ett nytt öga efter att koncept 1 hade valts då lyftögats form inte hade någon stor påverkan på hållfastheten. För att förbättra möjligheten att använda de syntetiska vajrarna
49
ökades öppningen till 130 millimeter och den cylindriska ytan som vajrarna ligger på vid lyft gjordes lite mera u-formad, vilket visas i figur 40. Detta hjälper de syntetiska vajrarna att behålla sin form vid tunga lyft.
9.2.3 Frågeställning 3
Den tredje frågeställningen besvarades i början av studien genom att i teoriavsnittet beskriva samtliga standarder från både maskindirektivet och harmoniserade standarder som under studiens gång skulle användas. Lämpliga standarder för konstruktion av den nya lyftöglan valdes främst utifrån studiens omfattning. Vissa standarder som nämndes i teoriavsnittet som till exempel den standard gällande lyftvinkeln kunde omvandlas till produktkrav för att därefter användas vid poängsättning av samtliga konceptlösningar. Standarder gällande hållfastheten var svåra att implementera i början av studien då det var svårt att veta hur hög säkerhetsmarginal som var möjlig att uppnå. Det finns många olika standarder inom området som rekommenderar säkerhetsmarginal på 4 eller 5 men det ansågs inte rimligt vid lyft kring 600 ton då det är näst intill omöjligt att testa ett lyft med 3000 ton om en säkerhetsmarginal på 5 skulle användas. När FEM analyser gjorts blev det möjligt att se vilken säkerhetsnivå som var möjlig att räkna med.
Efter optimering av konceptet befann sig spänningen för det mesta kring halva sträckgränsen och därmed ansågs det rimligt att använda sig av europastandarderna som nämndes i
teoriavsnittet gällande CEN. Dessa standarder ställde som krav att lyftöglan skulle klara en statisk belastning som var tre gånger bärförmågan utan att hela transformatorn vid lyft lossnade samt att en statisk belastning som var två gånger bärförmågan inte skapade kvarstående
deformation på transformatorn. Dessa standarder användes vid simuleringar för att se vad som skulle krävas för att de skulle uppfyllas. Dock kunde de inte uppnås till fullo vid 100 och 150 ton belastning.
Syftet uppfylldes i kapitel 8 där koncept 1 valdes som den färdiga lösningen och utvecklades tills alla krav uppfylldes. Med hjälp av lyftögat med en passande diameter kan stålvajrar användas vid lyft utan att riskera skador på vajern. Med tanke på att lyftöglan har placerats högre upp och att transportbredden har minskats har detta även resulterat till en förenklad transportlösning.
50
10 Diskussion
Följande diskussionsavsnitt innehåller synpunkter, argument, reflektioner och mycket mera angående avsnitten gällande resultat och analys. Avsnittet avslutas sedan med en kort reflektion över studiens metod.