För att kunna skaffa sig en fullständig förståelse för dagens fotboll och kunna redogöra för alla faktorer som sker under fotbollsmatcher, krävs det att en fullständig analys utförs inom dessa områden. Att utföra dessa analyser är en utmaning då fotbollen är en idrott beroende av samspel mellan både individer och andra kapaciteter (Njororai, 2013). Det kan därmed tänkas att fotbollen är svårare att analysera än individuella idrotter där samspel inte är lika
förekommande. För att kunna undersöka fotbollens helhet så krävs en fullständig förståelse för alla faktorer som spelar in Det kommer sannolikt att krävas en kombination av olika metodval, stora resurser, undersökningsmaterial av hög kvalité och en oerhörd mängd tid då denna typ av undersökning skulle vara enormt tidskrävande.Förhoppningsvis ger denna studie en bild av utmaningarna som existerar kring fotbollsforskning. Därmed är det lättare för studier inom fotbollen att studera specifika områden, för att i sin tur tillsammans med andra studier få fram resultat som går att generalisera. Författarna har därmed anpassat sin studie efter detta och studerat variablerna total distans och högintensiva löpningar. Problemet som uppstår med detta val är att studiens resultat inte går att generalisera för fotbollen utan
27 kan endast användas för att få en bild av hur ett världsmästerskap skulle kunna se ut. För att kunna generalisera studiens resultat hade det krävts att studien undersökt flertalet ligor och turneringar runt om i världen. Vidare har denna studie med sitt val av metod och design endast kunnat besvara studiens frågeställningar. Frågeställningarna är skapade kring ordet om, och besvarar därmed inte andra frågor som varför det ser ut som det gör, eller hur det kommer sig. Vidare har författarna använt sig utav offentligt publicerad statistik från FIFA. FIFA har dock inte anpassat statistiken utefter faktorer som skulle kunna påverka resultaten, faktorer såsom underlag eller temperatur (FIFA, 2016, FIFA, 2019). Vidare går det inte att jämföra högintensiva löpningar i denna studie då det är en viss skillnad vid klassificeringen som har anpassats utefter rekommendationer från tidigare studier (FIFA 2016, FIFA 2019).
5.7 Framtida forskningsområden
Som tidigare nämnts så började studier gällande damfotboll att utföras så sent som i början av 1990 talet (FIFA, 2012). De studier som redan existerar inom damfotbollen har bidragit med massvis med intressant information som går att tillämpa i olika verksamheter men det finns dock mycket utrymme för mer forskning inom damfotbollen, då många obesvarade frågor fortfarande existerar. Tidigare studier har poängterat att det finns stor brist på forskning inom områdena idrottsvetenskap och idrottsmedicin inom damfotbollen. Denna brist på forskning medför en utmaning när det kommer till att utveckla ett tillvägagångssätt inom
verksamheterna som stärks av resultat från forskningsstudier. Det som då ofta sker är att erfarna ledare från herrfotbollen anställs för att tillämpa sin kunskap i en
damfotbollsverksamhet. Problemet med detta är vanligtvis att ledarna använder sig av forskning utvecklad från manliga fotbollsspelare på damspelarna (Emmonds, 2019).
En studie av Emmonds, Heyward & Jones (2019) bidrar med intressanta funderingar kring hur tillämpningen av forskningen bör se ut, med tanke på skillnaderna mellan könen och de utmaningar som detta medför. Dessa intressanta funderingar bidrog till att författarna lyfter fram en forskningsmetod som liknar dess egen. Författarna föreslår nämligen att framtidens forskning försöker utföra undersökningar som inkluderar både damer och herrar. Denna forskningsmetod skulle förhoppningsvis vid lyckade utföranden bidra med givande resultat för både för herr- och damfotbollen. Det skulle även kunna minska klyftan mellan
28 finns utrymme för framtida forskning att undersöka de frågor som författarnas studie lämnar obesvarade. Studier vars resultat redovisar varför dessa fysiska egenskaper har ett samband med framgång hade varit intressant att ta del av. Utöver att det hade gett en tydligare förklaring till varför resultaten i världsmästerskapen ser ut som de gör, så hade det även bidragit med mer givande och intressant information för fotbollen som helhet då fler faktorer undersöks (Gunnarsson, 2009).
5.8 Slutsats
Avslutnings avser författarna att diskutera hur resultaten i studien är tillämpningsbara för hur framtida kunskap för tränare, spelare och fotbollsverksamheter kan förbättras. Eftersom resultaten i studien visade att 20% av de inspelade poängen för damernas mästerskap kan förklaras av total distans och högintensiva löpningar så är det rimligt att ta detta i beaktande som tränare, spelare och verksamhet. Däremot kunde bara 2% av de inspelade poängen för herrarna förklaras av den totala distansen och högintensiva löpningar. Det författarna syftar på att belysa är att det naturligtvis inte enbart är fysiska aktioner som kan förklara
framgångsgraden för spelare och fotbollslag. Men den aktuella studien är avgränsad för att undersöka dessa specifika samband, där taktiska och tekniska färdigheter samt övriga yttre faktorer inte tas i beaktande. Utifrån befintliga resultat och med tidigare forskning från Emmonds et al. (2019) som stöd, är det ett rimligt antagande att explosiva fysiska egenskaper som i detta fall högintensiva löpningar, kan innebära en stor del av den avgörande faktorn till utgången i matcher för damfotboll. Med detta som bakgrund borde istället tränare som exempelvis ansvarar för träningsplaneringar vara medvetna om att fysiska aktioner kan vara direkt avgörande för damfotbollen och därför tillämpas i en eventuell taktik.
Herrfotboll verkar enligt bristen på evidens i tidigare studier mellan fysiska aktioner och framgångsfaktor innebära att andra faktorer spelar större roll i avgörandet för framgång. Eftersom denna studie undersökte variablerna total distans och högintensiva löpningar i samband med poäng så kan man heller inte säga sig veta vad som avgör matcher inom herrfotbollen förrän evidensbaserade studier presenterar andra resultat.
29 Till sist så vill författarna poängtera att resultaten från studien endast är analyserade från två olika världsmästerskap, vilket betyder att liknande studier fast med andra deltagare kan ge andra resultat.
30
6.0 Käll- och litteraturförteckning
Alberti, G., Iaia, F. M., Arcelli, E., Cavaggioni, L., & Rampinini, E. (2013). Goal scoring patterns in major European soccer leagues. Sport Sciences for Health, 9(3), 151–153.
All European Academies (2017). The European Code of Conduct for Research Integrity. (ISBN 978-3-00-055767-5). Hämtad från https://www.allea.org/wp-
content/uploads/2017/05/ALLEA-European-Code-of-Conduct-for-Research-Integrity- 2017.pdf
Andersson, H., Ekblom, B., & Krustrup, P. (2008). Elite football on artificial turf versus natural grass: Movement patterns, technical standards, and player impressions. Journal of
Sports Sciences, 26(2), 113–122.
Andersson, H. Å., Randers, M. B., Heinter-Møller, A., Krustrup, P., & Mohr, M. (2010). Elite Female Soccer Players Perform More High-Intensity Running When Playing in International Games Compared with Domestic League Games. Journal of Strength & Conditioning
Research, 24(4), 912–919.
Andrzejewski, M., Chmura, J., Pluta, B., & Konarski, J. M. (2015). Sprinting Activities and Distance Covered by Top Level Europa League Soccer Players. International Journal of
Sports Science & Coaching, 10(1), 39–50.
Bradley, P., Lago-Peñas, C., Rey, E., & Gomez Diaz, A. (2013). The effect of high and low percentage ball possession on physical and technical profiles in English FA Premier League soccer matches. Journal of Sports Sciences, 31(12), 1261–1270.
Bradley, P. S., & Vescovi, J. D. (2015). Velocity Thresholds for Women’s Soccer Matches: Sex Specificity Dictates High-Speed-Running and Sprinting Thresholds—Female Athletes in Motion (FAiM). International Journal of Sports Physiology & Performance, 10(1), 112.
Castellano, J., Alvarez-Pastor, D., & Bradley, P. S. (2014). Evaluation of Research Using Computerised Tracking Systems (Amisco (R) and Prozone (R)) to Analyse Physical Performance in Elite Soccer: A Systematic Review. Sports Medicine, 44(5), 701–
31 712. https://doi.org/10.1007/s40279-014-0144-3
Di Salvo, V., Baron, R., Tschan, H., Calderon Montero, F. J., Bachl, N., & Pigozzi, F. (2007). Performance Characteristics According to Playing Position in Elite Soccer. International
Journal of Sports Medicine, 28(3), 222–227.
Dunmore, T. (2011) Historical Dictionary of Soccer [Elektronisk resurs] (1st ed). Hämtad från https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=9j1wbp2t1usC&oi=fnd&pg=PR5&dq=to m+dunmore+historical&ots=72RrigaNL4&sig=Uwxo--
V4pNh5WjeE3K6dX89g0SE&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Emmonds, S., Heyward, O., & Jones, B. (2019). The Challenge of Applying and Undertaking Research in Female Sport. Sports Medicine - Open, 5(1), 1.
Emmonds, S., Nicholson, G., Begg, C., Jones, B., & Bissas, A. (2019). Importance of Physical Qualities for Speed and Change of Direction Ability in Elite Female Soccer Players. Journal of strength and conditioning research, 33(6), 1669–1677.
https://doi.org/10.1519/JSC.0000000000002114
Fédération Internationale de Football Association. (u.å). History of FIFA – Foundation. Hämtad 2019-11-29 från https://www.fifa.com/about-fifa/who-we-are/history/index.html
Fédération Internationale de Football Association. (u.å). History of football – The origin. Hämtad 2019-11-29 från https://www.fifa.com/about-fifa/who-we-are/the-game/
Fédération Internationale de Football Association. (2016). Laws of the game 2015/16. Hämtad från https://img.fifa.com/image/upload/datdz0pms85gbnqy4j3k.pdf
Fédération Internationale de Football Association. (2015). Matches. Hämtad 2019-11-21 från https://www.fifa.com/womensworldcup/archive/canada2015/matches/index.html
Fédération Internationale de Football Association. (2018). Matches. Hämtad 2019-11-21 från https://www.fifa.com/worldcup/matches/
32 Fédération Internationale de Football Association. (2012). Physical Analysis: of the FIFA Women’s World Cup Germany 2011. Hämtad från
https://resources.fifa.com/mm/document/footballdevelopment/technicalsupport/01/68/06/99/f wwcphysicalanalysis-ee.pdf
Fédération Internationale de Football Association. (2016). Physical Analysis: of the FIFA Women’s World Cup Canada 2015. Hämtad
från https://resources.fifa.com/image/upload/canada-2015-physical-analysis- 2812487.pdf?cloudid=agoxuqlps0zbiuyudcv0
Fédération Internationale de Football Association. (2019). TECHNICAL REPORT 2018 FIFA WORLD CUP RUSSIA. Hämtad från
https://img.fifa.com/image/upload/xgwsmrcals5qku0nmrge.pdf
Fotbollens historia. (2019, 21 november). I Wikipedia. Hämtad 2019-11-29, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotbollens_historia
Gabbett, T. J., & Mulvey, M. J. (2008). Time-Motion Analysis of Small-Sided Training Games and Competition in Elite Women Soccer Players. Journal of Strength & Conditioning
Research, 22(2), 543–552.
Gomez-Piqueras, P., Gonzalez-Villora, S., Castellano, J., & Teoldo, I. (2019). Relation between the physical demands and success in professional soccer players. Journal of Human
Sport & Exercise, 14(1), 1–11.
Gunnarsson. R. (2009) Design av forskningsprojekt. Hämtad 2019-12-01 från http://www.infovoice.se/fou/bok/10000034.shtml
History of FIFA. (2019, 5 oktober). I Wikipedia. Hämtad 2019-11-29, från https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_FIFA
33
Journal of Sports Medicine, 49(9), 599–602.
Krustrup, P., Mohr, M., Ellingsgaard, H., & Bangsbo, J. (2005). Physical Demands during an Elite Female Soccer Game: Importance of Training Status. Medicine & Science in Sports &
Exercise, 37(7), 1242–1248. https://doi.org/10.1249/01.mss.0000170062.73981.94
Mohr, M., Krustrup, P., & Bangsbo, J. (2003). Match performance of high-standard soccer players with special reference to development of fatigue. Journal of Sports Sciences, 21(7), 519.
Njororai, W. W. S. (2013). Analysis of goals scored in the 2010 world cup soccer tournament held in South Africa. Journal of Physical Education & Sport, 13(1), 6–13.
Oliveira, P., & Clemente, F. M. (2018). Network properties and performance variables and their relationships with distance covered during elite soccer games. Journal of Physical
Education & Sport, 18, 1045–1049.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
Reilly, T. (2005). Training Specificity for Soccer. International Journal of Applied Sports
Sciences, 17(2), 17–25.
Tjelta, L. I., & Shalfawi, S. A. I. (2016). Physiological Factors Affecting Performance in Elite Distance Runners. Acta Kinesiologiae Universitatis Tartuensis, 22, 7–19.
Wallace, J. L., & Norton, K. I. (2014). Evolution of World Cup soccer final games 1966– 2010: Game structure, speed and play patterns. Journal of Science & Medicine in Sport,
34
Bilaga 1
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att undersöka om det förekommer något samband mellan total distans, högintensiva löpningar och totalt inspelade poäng i damernas och herrarnas världsmästerskap år 2015 respektive 2018. Vidare avser författarna att undersöka om damernas och herrarnas totala distans skiljer sig mellan respektive undersökt mästerskap.
• Förekommer det något samband mellan poäng och total distans i damernas och herrarnas världsmästerskap från 2015 respektive 2018?
• Förekommer det något samband mellan poäng och högintensiva löpningar i damernas och herrarnas världsmästerskap från 2015 respektive 2018?
• Skiljer sig den totala distansen mellan damer och herrar under FIFA World Cup 2015 respektive 2018?
35
Vilka sökord har du använt?
Physical activity, goals scored, soccer, sprint, sprinting, goals, goalscoring patterns,
methods, tactical analysis, distances, players, history, historical, international, physiological, profile, world cup, men, women, FIFA, training, professional, sprinting, action, high-
intensity, running, domestic, domestic league, games, situational variables, football, distances, distances covered, lactate, aerobic, anaerobic, female, performance, evolution, injuries, total distance covered, elite, physical demands, physical analysis
Var har du sökt?
GIHs databas, Sportdiscus, Discovery, EBSCO, Google Scholar
Sökningar som gav relevant resultat
Ebsco: Physical activity AND goals scored AND soccer Discovery: Soccer AND sprint AND goals
Ebsco: International AND soccer AND physiological profile Ebsco: World cup AND soccer AND evolution
Ebsco: Football AND injuries AND world cup
Ebsco: International games AND domestic games AND soccer Ebsco: Soccer AND sprinting activity AND distance covered Ebsco: Soccer AND high intensity AND running
Ebsco: Soccer AND total distance covered AND elite games Google Scholar: Goal scoring in professional soccer
Ebsco: Soccer AND physical demands
Google Scholar: Historical dictionary of soccer Google Scholar: Physical analysis of FIFA world cup
Kommentarer
Författarna hittade relativt snabbt intressant och givande forskning vid de tidigare sökningarna. Därefter hittades ytterligare intressant forskning genom de använda forskningsartiklarnas litteraturlistor. Överlag var soccer och goals/goalscoring de
sökningar som gav mest relevant information även om författarna valde att bygga vidare på detta eller genom helt andra sökningar. Utöver litteratursökningar användes även böcker funna på Google scholar.