Problemställningar och metod
Denna undersökning fokuserar främst på arbetslivet, medan familjesfären liksom i Ulla Wikanders avhandling om Gustavsberg, i stort sett kommer att vara ute-lämnad. I likhet med Wikander kommer jag att ha kvinnors obetalda arbete och deras låga värdering som den fond mot vilken sjuksköterskeyrket utformas och inom vilket könsrelationerna äger rum.72 Det kan då återigen vara på sin plats att peka på den höga andelen deltidsarbetande kvinnor inom sjuksköterskekåren som antyder att kvinnorna fortfarande kan antas ge upp viktiga värden inom yr-keslivet för hemarbetet. Fransséns undersökning styrker ett dylikt synsätt samti-digt som hon också pekar på att deltidsarbetet från kvinnornas sida är självvalt.73 Inger Ohlsson, tidigare ordförande i SHSTF, är inne på samma tankegångar och belyser detta kvinnliga dilemma när hon i en intervju 1987 tror att
… flertalet av våra medlemmar faktiskt inte är beroende av sitt arbete för ekonomisk försörjning. Deras lön är något som tillförs som en extrapott i familjebudgeten. I regel är den nödvändig, men den utgör ändå inte ryggraden i försörjningen. Huvuddelen av våra medlemmar jobbar ju deltid. Det blåser under
föreställningen att deras jobb inte är särskilt viktigt och nödvändigt.74
Idag föreligger inga större hinder att arbeta deltid, men under 1950-talet när, gifta kvinnor skall lockas till deltidsarbete inom sjuksköterskeyrket, gör sambe-skattningen det mindre attraktivt. Enskilda sjuksköterskor klagar vid denna tid också på möjligheterna att erhålla hemhjälp, då den ”…är för dyrbar och okunnig – om den överhuvudtaget går att uppdriva – och daghemmen för få – och stänger för tidigt.”75 Det senare pekar på betydelsen av yttre inverkan för hur ett yrkesliv påverkas. Med detta vill jag säga att det omgivande samhällets utveckling och statens roll i det hela måste belysas speciellt med tanke på den senares roll som stor arbetsgivare inom hälso- och sjukvården.
Arbetsmarknaden och speciellt de där förekommande könsintegrationsproces-serna är viktiga att lyfta fram för att eventuellt kunna öka kunskapen om könsre-lationerna och på så sätt kunna underlätta framtida integreringsförsök. Den forskning som berör könsintegration på arbetsplatser inriktar sig främst på hur kvinnor integreras inom manligt dominerade yrken, och ofta sker detta utifrån ett kvinnoperspektiv. Forskning som beskriver den omvända processen, dvs. hur män integreras inom typiskt kvinnliga yrken, är sparsam för att inte säga
obe-–––––––––
72 Wikander (1988), sid. 24 f.
73 Franssén, sid. 180, 183 samt 199 för en definition av vad som innefattas i begreppet hemarbete.
74 Olsson (1987), sid. 155.
75TfSs 1954:21, sid. 666 samt TfSs 1958:11, sid. 422.
fintlig inom de flesta discipliner som sysslar med arbetsmarknadens köns-problematik. Min intention är därför att, som tidigare framhållits, belysa mäns inträde i den svenska sjuksköterskekåren, ett yrke som ända fram till 1953 är i total avsaknad av män. Först 1951 öppnas yrket upp för män och den kronolo-giska avgränsningen faller därför naturlig till att omfatta en period från krigs-slutet 1945 fram till dags dato. På vilket sätt skiljer sig en integration av män i ett kvinnodominerat yrke, från en integration av kvinnor i ett mansdominerat yrke, och vilka likheter och skillnader vi kan finna är en frågeställning som blir uttalad även om undersökningen inte är explicit komparativ. Hirdman pekar på att ju mer könsintegrerat ett samhälle blir, desto tydligare blir könskonflikten:
Konflikten uppträder därför att kvinnor kommer in på mäns områden, gör mäns arbeten, kräver mäns rättigheter (eller, nota bene, förväntas kunna göra det) – dvs.
genussystemets mönster ifrågasätts. Ty integrering innebär att båda kön>sic@är på samma platser, gör samma saker och följaktligen har samma egenskaper. Därmed ifrågasätts den manliga normeringens logik.76
Inom sjuksköterskeyrket kommer således män in på kvinnors område och gör kvinnors arbete, och ”genussystemets” mönster blir ifrågasatt även nu.
Undersökningen kommer alltså främst att försöka belysa könsrelationerna inom ett kvinnodominerat yrkesområde och att försöka ge några perspektiv på hur sjuksköterskeyrket påverkas av denna interaktion. Under hela undersök-ningsperioden kommer antalet män aldrig att överstiga åtta (8) procent av den totala andelen sjuksköterskor. Vilken strategi kommer denna lilla minoritet att välja. Finns det egentligen några mönster som är utläsbara? Finns det några om-råden, beteenden eller strategiska val som kan tänkas ha påverkat eller förändrat kollektivets förhållningssätt när män blir aktörer på arenan? Även kvinnornas strategier kommer att granskas. Hur förhåller sig kvinnorna till att deras monopol på yrket försvinner?
Vårdarbete idag är mycket specialiserat och mångomfattande och ställer höga krav på kompetens. En aspekt som dock aldrig kan tänkas bort utan är kärnan i arbetet är mötet med patienten, och i detta möte ligger också en av de specifika och unika egenskaper som utmärker arbetet, omsorgen eller omvårdnaden och att alltid sätta patienten i centrum.77 Som vi tidigare pekat på ger könstillhörighet alltid upphov till skilda beteendemönster vid vissa historiska tillfällen och i ett givet samhälle. Vissa av dessa mönster är dock mer bestående än andra och i ett längre tidsperspektiv är det inte helt fel att påstå att omvårdnad/omsorg är funk-tioner som alltid sysselsatt kvinnor och fortfarande gör det. Inom den offentliga sektorn är arbetsdelningen den att män oftast innehar chefsposterna och sköter
–––––––––
76 Hirdman (1990), sid. 82.
77 Franssén, sid. 59 ff. Omsorgsbegreppet är ett mycket omtvistat begrepp och det finns ett otal antal definitioner. Franssén för en initierad diskussion och är en god inkörsport till ett mera
omfamnande tillgodogörande av begreppet.
administrationen medan kvinnor i regel står för själva omsorgsarbetet.78 Jag tar min utgångspunkt i detta faktum och att det till stora delar mest är kvinnor som upplever och tar ett reellt ansvar för den faktiska omsorgen. Ett dylikt synsätt gör att omsorg kan utkristalliseras som en specifik kvinnofråga och att vi samtidigt kan konstatera att det är kvinnorna som besitter kunskaperna och erfarenheterna.
Omsorg är dock ett begrepp som definieras på många olika sätt. Kari Waerness ger en definition som jag menar ökar förståelsen för begreppets om-fattning och innehåll. Hon menar att omsorg ses i tre olika former i våra relatio-ner. Ömsesidigt utbyte råder när två parter eller fler utbyter omsorg och där båda är förmögna att utföra densamma. Denna relation är således symmetrisk och den omsorg som ges kommer att återgäldas. Personlig service är däremot en asym-metrisk relation, i vilken båda är förmögna att ge omsorg men utfallet är sådant att ena parten ger mer än hon får tillbaka. Den tredje formen, omsorgsarbete, är en relation där en part inte kan utföra vissa behov utan är beroende av en annan för att få omsorg. Det finns en diskussion om huruvida alla tre formerna bör be-traktas som arbete eller om det endast är den sistnämnda formen som omfattas.
Gränsdragningen är svår mellan omsorgsgivande och omsorgsarbete. Waerness gör en skillnad dem emellan medan andra inte gör det.79 Jag väljer att inte för-djupa mig i den diskussionen utan konstaterar att den tredje formen väl omfattar det område jag ämnar behandla, och här får jag hjälp av Waerness som även kategoriserat omsorgsarbetet inom den offentliga sektorn. Hon indelar omsorgs-arbetet i den offentliga sektorn i tre kategorier:
Omsorgsarbetet knyts till tillväxt eller resultat.
Resultaten kan åstadkommas på kortare eller längre sikt. Ty- piska omsorgsrelationer där man kan förvänta sig resultat på längre sikt: lärare – elev, barndaghemspersonal – barn, och i vissa sammanhang psykiatiker/psykolog/socionom – klient.
Den kortsiktiga resultatorienterade omsorgen återfinns bland annat på akutsjukhuset.
Omsorgsarbete knutet till status quo – läge eller stillastående.
Här leder inte omsorgsarbetet till att mottagaren kan dra försorg om sig själv eller blir oberoende, utan har som mål att upprätthålla en viss funktionsnivå och/eller undvika en förvärrning. Institutioner för kroniskt sjuka och handikappade kan ses som typiska verksamheter för denna typ av
omsorgsarbete.
Omsorgsarbete knutet till situationer präglade av tillbakagång.
Omsorg om döende människor är den mest typiska omsorgsrelationen inom denna kategori. Till skillnad från omsorgsrelationerna i kategori 2 är omsorgsutövarna (och i många fall även mottagarna ) i denna typ av relationer klara över att processen har ett negativt förlopp.
–––––––––
78 Waerness, sid. 6.
79 Johansson (1996), sid. 43 f.
Waerness pekar vidare på att det beträffande löner, status och inflytande främst är i de kategorier, där kvinnor utövar konkret omsorgsarbete, som vi finner låg-löneyrken med låg status samt låg inflytandegrad.80 Den som idag inom svensk sjukvård hävdar omsorgsfrågor märker snart att de arbetar i ett kärvt klimat, ty
”[e]ftersom den resultatorientering som dominerar inom vårdyrkena är knuten till dominerande samhällsvärderingar som effektivitet och teknisk rationalitet kom-mer den resultatlösa omsorgen alltid att prioriteras lägst.”81 Waerness problema-tiserar inte det faktum att även män numera valt ett omsorgsrelaterat yrke utan nöjer sig med att presentera den vertikala segregationen. Det blir därför intres-sant att se hur manliga sjuksköterskor förhåller sig till omsorgsarbetet och even-tuellt se om det förekommer några tendenser till könssegregation mellan olika yrkesområden inom sjuksköterskeyrket.
Den amerikanska ekonomen Heidi Hartmann hävdar att det bl.a. är med hjälp av fackföreningarna som män dominerar kvinnor på arbetsmarknaden. En rimlig hypotes att arbeta efter blir således att försöka utröna om de manliga sjukskö-terskorna använder fackföreningen och med den som bas och med en hegemo-nisk maskulinitet i ryggen anta en strategi som kommer att gynna det egna könet såväl status- som lönemässigt. Med bakgrund av ovan sagda kommer explicit ett fåtal områden att utkristalliseras som undersökningen sätter i fokus. Ett av dessa är löneområdet, av hävd ett mycket traumatiskt område för sjuksköterskekåren.
Finns det löneskillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor? Löneom-rådet är intressant då det finns föreställningar om att individuella lönesystem öppnar vägen för intern lönediskriminering. Detta kan ställas mot föreställningar att en utjämning av lönerelationerna mellan privat- och offentliganställda endast kan ske med hjälp av ett individuellt lönesystem på den offentliga sidan. Ett an-nat område utgör karriärmöjligheterna för sjuksköterskorna och här sätts fack-liga-, administrativa- och pedagogiska karriärer i fokus. Konkret kan mina fråge-ställningar kortfattat formuleras på följande sätt:
På vilket sätt påverkar en hegemonisk maskulinitet männen inom sjuksköterskeyrket?
Hur påverkar en ökad jämställdhet i samhället synen på manliga sjuksköterskor bland deras kvinnliga kollegor och i vilken mån har feministiska idéer varit vägledande för förbundet?
Hur agerar SSF i frågan om manliga sjuksköterskors introduktion i yrket och hur ser kvinnliga sjuksköterskor på dessa män?
Är sjuksköterska en titel för män inom yrket?
Vilken effekt får ett nytt individuellt lönesystem för jämställdheten
–––––––––
80 Waerness, sid. 12.
81 Waerness, sid. 10.
mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor?
I vilken mån och på vilket sätt skiljer sig de manliga strategierna i val av yrkesområden och fackligt engagemang från de kvinnliga inom sjuksköterskeyrket ?
På vilket sätt skiljer sig manliga och kvinnliga karriärvägar inom sjuksköterskeyrket?
Då det inte finns någon specifik feministisk metod för forskning kommer jag att använda mig av en historiskt traditionell metod från arbetslivsforskningens fata-bur, där specifika områden som professionalisering, könsrelationer och köns-arbetsdelning fokuseras.82 Undersökningen grundas på ett varierat material allt-ifrån tidigare forskning, intervjuer, lönelistor, organisationsmaterial samt offent-ligt tryck.
Disposition
I kapitel 2 finns en bakgrund till sjuksköterskeyrkets historiska utveckling samt en bakgrund till hur den offentliga sektorn utvecklas i Sverige. Materialet till detta avsnitt grundar sig i huvudsak på tidigare forskning och litteratur som anknyter till ämnet.
I kapitel 3 undersöker jag bakgrunden till beslutet att engagera män som sjuk-sköterskor i den svenska sjukvården. Jag försöker också fånga upp några reak-tioner som omvärlden hade på denna förändring. Fokus är dock på SSF:s ledar-garnityr och organisationens agerande i frågan om männen skall släppas in i gemenskapen. Här får också organisationen en genomlysning och betydande aktörer lyfts fram. Jag använder här främst fackligt material ur SSF:s arkiv i TAM som styrelseprotokoll, AU-protokoll m.m. En stor del av materialet om SSF:s styrelser är grundat på Bohms Okänd, godkänd, legitimerad och har kon-trollerats mot fackligt material. Vidare utnyttjas kommittéprotokoll och remiss-yttranden. Tidskrifter och tidningar kommer också till användning. Tidsmässigt rör vi oss här i tiden efter andra världskriget fram till mitten på 1950-talet.
Kapitel 4 behandlar frågan hur den manliga gruppen sjuksköterskor skall titu-leras. Det folkliga uttrycket ”syster” förefaller en smula malplacerat i detta sam-manhang och många fantasifulla förslag dyker upp som lösning på ett, som det skall visa sig, långvarigt problem. Den syn sjuksköterskorna intar i titelfrågan belyses främst genom att deras husorgan Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor och Vårdfacket analyseras. Frågan är dock ständigt aktuell, ty under hela under-sökningsperioden dyker insändare upp som rör problemet. Till och från får emel-lertid frågan en mera omfattande och djuplodande belysning i tidskrifterna och det är från tre dylika perioder som min undersökning centrerar. Tidsmässigt
–––––––––
82 Harding, sid. 1 ff.
ligger tyngdpunkten på mitten av 1960-talet, mitten på 1970-talet samt året 2001.
Begreppens betydelse i könsrelationerna får också en genomlysning.
I kapitel 5 står lönefrågan i fokus. Här ges en översikt av löneproblematiken inom sjuksköterskekåren från yrkets ursprung fram till idag. Huvudundersök-ningen är en lokal undersökning av lönernas utveckling på fyra kliniker på UMAS. Löneutvecklingen är fokuserad till 1990-talet och bygger på lönelistor från lönekontoret på UMAS samt fackligt förhandlingsmaterial. Huvudskälet till undersökningens placering i tid är att ett mera individuellt lönesystem infördes 1986, där en av huvudtankarna är införandet av en betydande lönedifferentiering.
För övrigt kommer intervjumaterial att användas. De lönelistor, som mina beräk-ningar är gjorda utifrån, har upprättats av lönekontoret på UMAS. Då jag själv inte haft möjlighet att sammanställa lönematerialet kan detta naturligtvis vara behäftat med felaktigheter varav det mesta således står utom min möjlighet att kontrollera. Omorganiseringen på UMAS i mitten av 1990-talet medför bl.a. att jämförande tjänster för vårdenhetschefer faller bort inom psykiatrin, som får en egen organisationsmodell jämfört med övrig verksamhet.
I kapitel 6 ser vi på några av de karriärvägar som finns för sjuksköterskor.
Den administrativa vägen, utbildningen till lärare samt den fackliga karriären analyseras. En översiktlig presentation av utvecklingen inom de tre områdena, samt en djupare lokal penetration av den fackliga karriären under 1980- och 1990-talet, framtonar. I detta kapitel kommer även vissa kompetensstrider med annan vårdpersonal att behandlas. I detta avsnitt har främst fackligt material samt intervjumaterial kommit till användning. Den lokala undersökningen baseras på material från SHSTF/Vårdförbundets Sektion 7 i Malmö.
Även intervjuer med kvinnliga och manliga sjuksköterskor och annan sjuk-vårdspersonal ingår i källmaterialet. Inom historikerfacket förs en intensiv debatt om lämpligheten att använda muntliga källor. Min inställning i denna fråga är mycket enkel och pragmatisk, muntliga källor skall behandlas på samma sätt som skriftliga, när det gäller källkritiska kriterier. För övrigt menar jag i likhet med Malin Thor, att de ”…muntliga källorna kan i många fall användas för att göra de skriftliga källorna mer begripliga.”83Detta förhållande fungerar natur-ligtvis också omvänt, att de skriftliga källorna gör de muntliga mer begripliga.
Min tanke med att använda muntligt material är att försöka stärka upp berättelsen med ett inifrånperspektiv samtidigt som jag försöker bygga en bro mellan aktör och struktur. Det bör dock framhållas att intervjuerna inte kommer att spela en framträdande roll i avhandlingen och därför har vissa viktiga urvalskriterier för val av informanter inte beaktats.
Då intervjuer i likhet med flera av de källor jag använder mig utav styrelse-protokoll, kommittéstyrelse-protokoll, remissyttranden, tidskrifter och tidningar är ten-densiösa kan det vara på sin plats med några synpunkter om hur jag ser på denna problematik. Då det är det tendensiösa jag försöker fånga upp i dessa källor vore det naturligtvis lätt att konstatera att det inte föreligger några problem med ett användande. Men styrelseprotokoll är ibland påverkade av en viss organisations-struktur, t.ex. att i vår organisation är det ordföranden som uttalar sig och resten
–––––––––
83 Thor, sid. 343.
samtycker. Organisationens uttalanden behöver vidare inte vara representativa för medlemmarnas åsikter. Å andra sidan råder representativ demokrati under den undersökta perioden, vilket gör att det inte borde utgöra något större pro-blem med organisationsuttalanden. Det kan ju aldrig uteslutas att protokoll ute-lämnar känsliga diskussioner där det kanske förekommit oenighet innan beslut tagits. Från styrelsemötena är det ofta enigheten som lyfts fram och då också den segrande sidans ståndpunkter. Men dessa utsagor är naturligtvis viktiga för att förstå organisationens mål och ideologiska ståndpunkter. När det gäller fortsätt-ningskursernas diskussionsprotokoll förhåller det sig något annorlunda, då de en-skilda aktörerna ofta uttrycker sina egna ståndpunkter i en mängd olika frågor.
Här är lättare att finna det partiska. När det gäller tidningar och tidskrifter är det svårt att fastställa om det finns någon korrelation mellan dessa mediers åsikter och allmänhetens. Ett instrument som kan användas för att mäta det senare är att läsa insändare, men vi måste då ta i beaktande att insändare väljs ut av redaktio-nerna. Att synliggöra inställningen till manlig sjuksköterskeutbildning genom den argumentation som förs i SSF, tidningar och TfSs är ett pussel där just de värdeladdade utsagorna eftersökes. Jag går systematiskt igenom protokoll från SSF under perioden 1945–1953, TfSs:s samtliga nummer från 1945 fram till ef-terföljaren Vårdfacket samt några av de stora dagstidningarna vid vissa betydan-de tilldragelser. Vårdfacket har däremot utnyttjats mera sporadiskt och främst när namnproblematiken fokuseras. Detta källmaterial kan naturligtvis ses som brist-fälligt men jag menar att vi ändå kan skapa oss en bild av det eftersökta om än det inte ger uttryck för ett gemensamt synsätt. Vad vi som historiker förhopp-ningsvis kan finna är ett mönster i alla utsagor, åsikter och förhållningssätt som kan hjälpa oss i förståelsen av ett visst fenomen eller en viss historisk era. Men vi måste vara medvetna om att det inte är några absoluta sanningar vi kan redo-göra utan mycket flyktiga mänskliga ståndpunkter. Avslutningsvis vill jag dock påtala att ytterligare relevanta diskussioner och teoretiska anknytningar rörande bakgrund och utgångsposition kan förekomma i kommande empiriska kapitel.