Vid arbetet med att ta fram procedurbeskrivningar har jag främst använt mig av fyra olika modernare böcker. Dessa är Odling av
plantskoleväxter av Eigil Hansen från 1993, Förökning av Ingela
Jagne från 2006, Nya beskärningsboken av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman från 2001, samt Våra päron-, plommon- och
körsbärssorter av Anton Nilsson från 1989. Jag har valt ut dessa
böcker och författare eftersom de används i undervisningen i
trädgårdsskolor idag samt därför att författarna i flera fall fortfarande är yrkesverksamma och teknikerna de beskriver är de som lärs ut till dagens trädgårdsmästarestuderande. Jag har valt att utlämna de ympningstekniker som utförs med maskin inom den kommersiella odlingen, då dessa inte har med det praktiska hantverket att göra. I viss mån har även de undersökta källorna bidragit till procedur beskrivningarna främst när de presenterar processer som inte längre praktiseras. Som exempel kan nämnas att vissa av de äldre källorna rekommenderar att trädet vrids så att kronan pekar i samma riktning mot solen, som det stod innan, vilket införrs som en procedur under proceduren ”Plantering”.
2.2.2 De kunskapsområden, processer
och procedurer som skall analyseras
Med Ahrlands indelning av vad en trädgårdsmästares kunskap och arbete består av, hänger de olika kategorier som är avsikten att undersöka i min uppsats samman så som figur 12 visar. Det är främst på nivå 3 som uppsatsen kommer att röra sig, men även i viss mån på nivå 2 vad gäller beskrivning av sjukdomar och skadegörare.
33 Figur 11 Kunskapsområden processer och procedurer som skall analyseras
Anläggnings‐arbeten Anläggning av trädgårdssäng/såbädd Platsval Utformning Jordmånsjustering Gödsling Plantering Växtkunskap Fruktslag och fruktsorter Odlings och skötseltekniker Förökning Förökning och uppdragning av fruktträd via frö Förökning och uppdragning av fruktträd via ympning/okulering Beredning av ympvax Beskrivning av sjukdomar/ skadegörare Bekämpning av sjukdomar/ skadegörare Trädskötsel Vattning Gödsling Beskärning Skörd och efterskördsbehandling Produktion och underhåll av redskap och annan utrustning
2.2.3 Rosenstens originalutgåva kontra Trozelius
tillägg
För att få en uppfattning om Trozelius tillägg och noter så har jag jämfört 1771 års upplaga med Rosenstens originalutgåva.
Samtliga kapitel överenstämmer med Rosenstens originalskrift från 1739 med undantag av IV kapitlet om mullbär som Trozelius har lagt till i efterhand. Trozelius har dessutom disponerat om boken, då VIII kapitlet om växtsjukdomar och skadegörare, ympvax m.m är en sammanslagning av ett kapitel från ursprungsbokens första del och några stycken om skötselråd från ursprungsbokens andra del. Jag antar att Trozelius ansåg att de bättre lämpade sig tillsammans med
fruktträd än vilda träd. Flertalet andra författare både tidigare och samtida brukade dessutom ha kapitlet om ympvax och trädsalvor i anslutning till fruktträd och fruktträdsskötsel så det kan tänkas att han ville följa den praxisen
Vissa stycken har Trozelius skrivit om, främst grammatiskt men han har även broderat ut texten, utan att för den skull ändra på innehållet. Han har även ändrat på kapitlens namn.
Trozelius bidrag till boken består i långa företal med mycket
svepande ordalydelser om vikten att odla och vara självförsörjande, kapitlet om Mullbärsträd samt i princip uteslutande etnobotaniska noteringar. Trozelius blandar friskt mellan att påtala att Rosensten har utelämnat vissa delar som han kompletterat, samtidigt som han inte talar om att han gjort förändringar och tillägg i texten.
2.2.4 Indelning i kapitel i Rosensten/Trozelius
bihang om fruktträd.
Rosensten/Trozelius skrift indelas i följande 8 kapitel:
I. Capitlet
Om beqwämlig plats til trägård.
Kapitlet behandlar var trädgården bör ligga placerad, jordmån, dikning och indelning i kvarter och att trädgården skall inhägnas.
II. Capitlet
Om träns anskaffande til en stor och fruktbärande trägårds anläggning.
Andra kapitlet beskriver hur man kan skaffa träd till sin trädgård, endera genom att köpa dem eller genom att anlägga en trädskola och föröka olika fruktträd själv.
III. Capitlet.
Om utländska rara trän, med deras frukter.
Det tredje kapitlet behandlar kort citron-, pommerans-, apelsin, vinrankor och fikonträd.
IV. Capitlet.
Mulbärsträd. Morus.
Fjärde kapitlet är till sin helhet skrivet av Trozelius och behandlar ingående mullbärs-trädet och silkesmaskodlingr och annat man kan använda mullbär till.
V. Capitlet.
Om allmänna trägårds-frukt-trän.
I det femte kapitlet delar författarna upp fruktträden och bärbuskarna i stenfrukt, kärnfrukt, fruktträd av nötter, vinbär krusbär och hallon. Ett antal sidor ägnas åt vinbärsvins tillverkning.
VI. Capitlet.
Om utländska fruktträn, hwilka, trifwas wäl här i riket.
Sjätte kapitlet behandlar ett antal träd som författarna anser trivs bra i Sverige, så som aprikos, persika, bittermandel och kastanj . Viss botanik i form av vilka arter som kan ympas på varandra tas upp.
VII. Capitlet.
Om träns flyttning ifrån trä-scholan, in uti trägårds-linierne.
I det sjunde kapitlet beskrivs hur det går till att flytta de färdiga träden från trädskolan ut i trädgården.
VIII. Capitlet.
Om alla sjuka träns skötsel, hjelp och wid magt hållning.
Det åttonde kapitlet är ett brett kapitel som dels beskriver ett antal olika sjukdomar och skadegörare och hur man behandlar dessa, och dels hur man tillreder ympvax och trädsalva. Trädvårdsråd om ogräsrensning, gödning, beskärning samt borttagning av mossa ges också i slutet av kapitlet.
2.2.5 Rosensten/Trozelius skrift i förhållande till
tidigare, samtida och senare källor.
Rosenstens skrift uppehåller sig nästan uteslutande inom området
Odlings och skötseltekniker, även om Anläggningsarbeten berörs i
första kapitlet och viss botanik berörs i kapitel V där
Rosensten/Trozelius räknar upp ett antal olika fruktträd som de anser
vara odingsvärda. Trozelius tillägg i form av noter av etno-botanisk karaktär hamnar under Skörd och efterskördsbehandling, då de beskriver hur olika frukter och liknande skall användas, främst i mat eller för medicinskt syfte. Men även Rosensten har ett inslag i kapitel V med en beskrivning av vinbärsvinstillverkning.
Figur 12 Rosensten/Trozelius skrift uppehåller sig främst inom Odling-
och skötseltekniker.
När man jämför Rosensten/Trozelius skrift med tidiga källor/
trädgårdslitteratur ser man att den stämmer väl överens gällande både
upplägg och kapitelindelning. Rosenstens skrift är dock vad avser process och procedurinnehåll avsevärt tunnare än de flesta samtida och tidigare skrifterna.
Anläggningsarbeten Odlings och skötsel tekniker
Skörd och efterskördsbehandling Produktion och underhåll av redskap och annan utrustning 35