Eftersom mitt arbete har handlat mycket om en teknik och teknikutvecklande ville jag på något sätt presentera detta. Jag inredde ett bord med både resultat från mina tester, men också med prover av de medium jag testat och en uppställning av hur det sett ut när jag arbetat. Denna del av utställningen fick väldigt lite uppmärksamhet men har fungerat som ett ypperligt pedagogiskt medel när jag berättat om tekniken för besökare. Jag presenterade detta bord på
en MDF-‐skiva (dock kantlistad) och arbetsbockar för att poängtera att det beskriver en arbetsprocess.
5.5 Mottagande på Vårutställningen/framtiden
Jag upplever att jag fick ett väldigt fint mottagande på vårutställningen och att mitt projekt fick mycket uppmärksamhet samt goda omdömen. Det är förstås väldigt roligt. Min ambition är att, tillsammans med designers fortsätta utveckla den här tekniken och närma mig ett område där tekniken kan vara applicerbar. Än så länge vill jag inte snäva av användningsområdena för mycket men kan se både inredningssnickerier och möbler som alternativ. Jag är också intresserad av att skala upp tekniken och göra någon form av offentlig utsmyckning med
parkettläggningar. Tekniken ligger som jag ser det rätt i tiden och har potential för vidare arbete.
Provkartan jag tagit fram skulle jag med glädje donera till skolan. Jag tycker att skolan som institution har stor potential att både sprida tekniskt kunnande men också att bevara verk som tidsdokument. Jag anser att min provkarta skulle passa bra till detta. Innan jag donerar provkartan vill jag få ett förslag på hur den skulle exponeras. De samlingar som finns på skolan är tyvärr enligt mig
svåråtkomliga och jag hoppas att detta sätter en viss (positiv) press på kollegiet att utveckla detta. Jag skriver detta med förståelse för att skolan fortfarande inte riktigt bott in sig i lokalerna och att det alltid är mycket som händer. Jag vill poängtera att jag gärna lånar ut min provkarta i undervisnings-‐ eller
6 Avslutning
Det föll sig ganska naturligt för mig att skriva om detta ämne. När jag gick igenom min portfolio häromdagen kunde jag tydligt se hur det gick en röd tråd genom hela min tidigare produktion fram till denna rapport. Det var glädjande för mig. Jag är också glad över att jag lyckades knyta samman examensarbetet med gesällprovet och rekommenderar detta upplägg till framtida studenter. Detta innebar att jag fick mer tid till båda projekten, att båda projekten utvecklades av varandra och att jag nu har ett väldigt gediget fysiskt presentationsmaterial.
Jag har förhoppningen om att mitt arbete skall kunna ligga till grund för
personer som själva vill undersöka skuggbränningstekniken, antingen för vidare utveckling eller för applicering i egna projekt. Mycket av den litteratur som finns är bristfällig och jag hoppas att min rapport i viss mån kan täcka dessa luckor. Min förhoppning är också att de som sett mig arbeta på skolan kommer ha närmare till tekniken.
Jag är väldigt glad över de fysiska testbitarna jag har. De spretar åt alla möjliga håll och jag anser att det finns ungefär hur mycket som helst att undersöka. Det är lite tråkigt att bilderna i en rapport aldrig helt kan återspegla de fysiska proverna och att jag varit tvungen att göra ett urval bland mina testresultat. Både vad gäller metoden för att utföra bränningar i sand, men framförallt för med vilka medium och på vilka sätt man kan utföra bränningar, finns det mycket kvar att undersöka. Jag hoppas och tror att jag kommer ta mig utrymme för detta i framtiden, det känns för tillfället som min snickerinisch. Jag är förväntansfull inför hösten med två utställningar och ett smygstartat samarbete med två designers där tekniken kommer appliceras på en produkt. Förhoppningsvis är detta bara slutet av början på mitt arbete med brännskuggning av faner.
7.
Referenser
7.1 Tryckta källor
Bagnall, Ralph (2011) Sand Shading – Mastering the ”Hot Sand” Method for
Shading Inlays” Förlag saknas
Brunne, Ulf (1996) Intarsia – en historisk vägledning Nässjö kommun
Lincoln, William Alexander (1980) The art and practice of marquetry Thames & Hudson
Paulsson, Gregor [red] (1934) Hantverkets bok Snickeri Lindfors förlag Ramond, Pierre (1989) Marquetry The Taunton Press
Vandall Stevens, Craig (1997) The Art of Marquetry Schiffer 7.2 Internetkällor: http://www.youtube.com/watch?v=pBzItMJivtk http://www.youtube.com/watch?v=HQg12E4HuDo http://www.youtube.com/watch?v=cwZPgmPCJ6I 7.3 Intervjuer:
Burman, Leif (intervju 18/4 2013)
Karamellskåp
Reflektionsdokument
TCM025
Edvin Eklund
Bakgrund till möbeln
Jag och Martin har arbetat med att modernisera en möbel vi tycker, lite oförtjänt, har försvunnit, kabinettskåpet. Vi har pratat om att kabinettskå- pet som den typiska skrytmöbel det är, passar bra som gesällarbete. En möbel som man har möj- lighet att lägga ned (kanske) orimligt mycket tid på och som man verkligen kan göra till en juvel. I kabinettskåp har man historiskt förvarat föremål man velat skryta och visa sitt välstånd med. Vilka föremål skulle man placera där idag? Vår ingång har varit att man ska kunna förvara precis vad man vill och att själva skåpet i sig, ska lyfta detta föremåls värde så pass mycket att det blir intres- sant. Min idé är att detta också lyfter en viss kritik mot konsumtionssamhället och prylgalenheten. Man behöver inte de attiraljer kommersialismen skriker att man ska ha för att vara en godkänd människa. Lika fin som den senaste Iphonen är, kan en upphittad fjäder eller gammal klocka vara. Lika okej som det är att följa de senaste trenderna är det att strunta i dem och tycka om något an- nat. Vidare har jag uttryckt ett starkt önskemål om att få prova en teknik (som jag redogör för nedan) med sandbrända faner i parkettläggnin- gar och detta har också fått styra formgivningen av möbeln i stor utsträckning. Möbel(typen) vi kommit fram med har vi valt att kalla för Kara- mellskåp.
Avgränsningar
Jag kommer att i huvudsak koncentrera mitt be- skrivande av processen till hur jag har brännskug- gat (som jag hädanefter kommer kalla tekniken) faner och hur jag har arbetat för att lyckas med parkettläggningarna. Detta för att jag i andra reflektionsdokument redogjort för de övriga te- kniker jag hunnit med så här långt och för att det är dessa moment som varit mest intressanta för mig. Innehållsförteckning Brännskuggningar Eftersträvansvärt resultat Värmekällor Temperatur
Medium att bränna i Plåt Praktiskt tillvägagångssätt Utomhusarbete Parkettläggningar Bränn först, hyvla sen Foglimma Skära remsor Foglimma remsor Fanering på skivor Reflektioner
Brännskuggning
Eftersträvansvärt resultat
Resultatet jag har strävat efter är att få en bränning som går från det svartaste svarta till att tona ut till ingen bränning alls. Övertoningen skall vara jämnt avtagande hela vägen. Det är uttrycket har jag strä- vat efter.
Värmekällor
Det första jag testat i mitt projekt var vilken typ av värmekälla jag skulle använda för att brännskugga faneret. Tidigare när jag arbetat med denna teknik har jag bränt mindre bitar än vad som var lämp- ligt i detta projekt. Då har jag använt en kokplatta, men för dessa bränningar räcker inte kokplattans radie. I detta projekt skulle tillverkningen av par- kettläggningarna bli betydligt mycket mer rationell om jag kunde utgå från ämnen som var längre. Den första värmekällan jag testade var att elda med restmaterial från snickeriet. En plåt att lägga sand på, denna plåt värmdes upp över en öppen eld. Problemet med denna teknik var att det var svårt att kontrollera temperaturen. Vidare fortsatte jag med en gasolgrill. Med gasolgrillen kunde jag på ett helt annat sätt styra temperaturen och få en jämnare värme.
Temperatur
Temperaturen jag brännskuggat i har varit ca 280 grader. Det har varit en bra temperatur men skulle man vilja bränna något snabbare skulle man kunna ha ungefär 300 grader. Problemet med det upplägg jag använde var att det inte gick att få upp tem- peraturen på sanden högre än 280 grader (det blev dock varmare i mitten av sandhögen). Man hade kunnat tänka sig en annan gasolgrill med lite större spjäll för att generera högre temperatur. Istället för att ha en högre temperatur lät jag fanerarken ligga i sanden lite längre än vad som kanske hade be- hövts. Processen blev på detta sätt väldigt kontrol- lerad men något tidsödande.
Medium att bränna i
Tekniken generellt fungerar genom att man värm- er upp ett medium där det blir varmast i botten och ju högre upp i mediumet man kommer avtar
skuggningen tonar ut ju högre upp man kommer. Ursprungligen hade jag tänkt experimentera en del med vilka olika uttryck man kan få beroende på vilket medium man väljer. På grund av tids- brist prioriterade jag bort detta, det blir ett senare projekt. Jag har därför enbart brännskuggat i sand som är det medium man använt historiskt sedan 1600-talet då tekniken uppkom. Den sanden jag använde var fin blästersand och jag har inte upplevt sandens kvalité som något problem i proektet.
Plåt
För att kunna buffra värme, för att fördela värmen och för att ha något att lägga sanden på, har jag testat olika plåtar. Jag upplever att en plåt med 8-10 mm tjocklek är bra. Den slår sig inte och det tar inte så lång tid att värma upp den. Man hade kun- nat tänka sig en tunnare plåt med urfräsningar un- dertill (som det brukar vara på gasolgrillar) men på grund av projektets omfattning har jag inte tes- tat detta eller velat betala för en sådan.
Praktiskt tillvägagångssätt
Vid bränning har jag stoppat ned ett ämne, brännskuggat, medans nästa ämne har varit plac- erat på grillens ytterkant för att värmas upp inför det ämnets brännskuggning. Jag stoppade ned fan- eren med en vinkel för att få en långsammare över- toning, en större yta som påverkas, alltså en mer utdragen övertoning. Jag har arbetat med termom- eter för att försöka hålla temperaturen någorlunda jämn och använt pincetter för att inte bränna mig. Jag har fört faneret fram och tillbaka över plåten, detta för att plåten var varmare i mitten. Grillen bestod av tre brännare och jag brännskuggade tvärs över dessa. Eftersträvansvärt skulle vara med en brännare hela fanerets längd, men jag hade inte tillgång till en sådan grill/brännare/värmekälla.
Utomhusarbete
Eftersom jag arbetat med eld har jag hållt till utom- hus. Det har varit ganska tidsödande och problem- atiskt, mest eftersom det har snöat väldgt mycket. Det tidsödande har varit att transportera saker ut och in. Det problematiska har varit att hålla ordn- ing på faneren. Det är trots allt ytfaner till mitt gesällprov och därför vill jag förstås att det ska hålla hög kvalité.
Parkettläggningar Bränn först, hyvla sen
För alla parkettläggningar jag arbetat med har jag först bränt ämnena, för att senare hyvla dessa. Jag hade en rädsla för att faneren skulle slå sig och att detta skulle påverka parkettläggningens resultat.
Foglimma
Jag har av tillverkningstekniska skäl bränt län- gre ämnen som jag senare foglimmat för att efter foglimningen kunna skära upp de limmade delar- na i remsor. Detta har varit i princip nödvändigt för att ha en rimlig tillverkningsprocess. Jag har inte upplevt några problem med att limma mot den brända ytan. Den mest problematiska delen av foglimningen var till skåpstommens parkett- läggning utvändigt, detta för att de brända delarna “vandrar” i vertikalplanet (se mock-upbild) detta gjorde att jag var tvungen att ha ritningen bredvid mig och hålla tungan rätt i mun när jag valde faner till varje del. Foglimningen av fiskbensparketten tog också väldigt lång tid då den inte går att ration- alisera på ett klokt sätt. Man måste helt enkelt tejpa fast varje bit för sig.
Skära remsor
Av de fogade ämnena skar jag remsor tvärs träts fibrer. Detta för att kunna åstadkomma den för- skjutning som jag velat ha. Remsorna skar jag med två millimeters övermått för att senare kunna packa ihop dem och skicka dem igenom bredbandsput- sen. Detta för att säkerställa att alla är lika breda och för att arbeta bort den vinkel man åstadkom- mer på fanerets kant när man skär med kniv.
Foglimma remsor
De färdiga remsorna foglimmade jag med den för- skjutning jag ritat. Den stora svårigheten vid denna fogliming var att spänna så hårt att inte glipor upp- stod men så försiktigt att de tejpade remsorna inte började vandra. Jag arbetade från en mall med ett nittiograders hörn och förskjutningen åstadkom jag med hjälp av distansklossar. Arken började vandra något men jag tog under processen kon- trollmått och försökte kompensera för vandrin- gen. Det lyckade okej men inte hundraprocentigt.
millmeters differens så jag anser att det är rimligt.
Fanering på skivor
I mitt projekt var det av stor vikt att faneren ham- nade bra på blindträet. Detta för att jag ska passa ihop parkettläggningarna över de gerade hörnen. Jag har arbetat efter att se till att göra parkett-läggn- ingarna så när nittio grader som möjligt, tyvärr har bränningarna gjort det omöjligt att arbeta med övermått då alla bränningar är längst ut på fanerar- ken. Jag kommer såga med skivans ovankant som referens och nolla mot parkettläggningens neder- kant. Se till att det första hörnet nedifrån stämmer mot mötande sida. På detta sätt kommer parket- tläggningarna passa varandra i vertikalplanet, som är det plan där det syns mest om de inte passar. I horisontalplanet är det inte lika viktigt, där är det viktigare att lyckas med en bra gering. Faneren har jag satt på med klossar som styrning och lagt my- cket tid på att få detta bra.
Reflektioner
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna: • självständigt eller i samarbete med andra utveckla och tillverka en produkt utifrån en bestämd arbets- och tidplan.
Jag har i min tidsplanering förhållit mig fritt till kursens omfattning. Det är verkligen på gott och ont då jag med råge har överskridit det antal tim- mar jag har på mig att tillverka möbeln. Det goda är att jag får bygga den drömmöbel jag vill göra och det onda är att det inskränker mitt privatliv. Jag upplever att jag har en betydligt mycket högre stressnivå än vad jag anser är hälsosamt för mig, samtidigt har jag väldigt roligt när jag snickrar. Jag valde att prioritera skolan framför det övriga livet, om man kan ställa dessa två mot varandra. Utvecklandet av möbeln gjorde jag tillsammans med Martin Eckerberg. Vi kom först fram med ett förslag som vi totalt förkastade i samband med kursstart. Det andra förslaget vi arbetade fram gick betydligt mycket snabbare och utan komp- likationer. Jag upplever att vi hade arbetat fram en gemensam plattform att stå på och jag är väldigt glad att vi gjorde det extra arbete, det innebar att ta fram en ny möbel. Jag tror att resultatet kommer bli väldigt lyckat.
• tillämpa avancerad konstruktionsritning.
Arbetet efter ritningen och också själva ritandet har gått bra tycker jag (och granskningsnämnden då jag fick högsta möjliga poäng). Jag anser att layoutandet av ritningen tar orimligt mycket tid då jag i huvudsak när jag snickrar använder mig av ritningen i AutoCad och tar mått från modell- rymden. Jag tänker mig att en ritning med dagens moderna teknik lika gärna skulle kunna vara en fil, där man digitalt skickar hela vyer, istället för att göra snitt och sammandragningar, som jag anser gör ritningen mindre intuitiv att läsa. Jag tycker att layoutandet av ritningen är som att tillverka ett grafiskt blad. Det blir väldigt vackert och är roligt men jag har inte speciellt mycket nytta av den när jag snickrar. Genom att mäta digitalt i modellrym- den eliminerar jag risken för praktiska mätfel.
• analysera, beskriva och dokumentera sin process.
upp rutiner för denna del. Just i detta projekt har det känts extra viktigt för mig då jag har fått ett stipendium och har en redovisningsplikt gentemot den stiftelsen. Dokumenterandet har gått extra bra just för att jag känner att jag har arbetat skarpt, mot någon utanför skolan. Sandbränningen som jag ar- betat med har haft mycket experimenterande och därför har jag varit tvungen att analysera extra my- cket i just den delen av processen. Det har varit in- tressant och jag tycker att jag arbetat strukturerat.
Efter genomförd kurs ska den studerande ha fått in- sikter i/om:
• produktframtagningens komplexitet utifrån alla de aspekter som tidigare kursmoment behandlat (hantverkstekniska, funktionella, produktionstekni- ska och gestaltningsmässiga)
Jag beskrev tidigare att jag och Martin först ar- betade fram en möbel för att senare totalt förkasta denna och komma fram med ett nytt förslag. Jag upplever att det var ett bra sätt att arbeta på just för att vi i det första projektet kom fram till en ge- mensam plattform och att vi i möbel nummer två kunde vara ärligare mot varandra och att det gick betydligt mycket snabbare att utveckla den idén. Det hantverkstekniska har jag experimenterat my- cket med då jag prövar en ny teknik och det är lätt att underskatta vilken tid detta tar. Vad som också tar mycket tid är att hitta beslag, lämpligt virke och liknande detaljer. Det är ett frustrerande moment eftersom jag upplever att arbetet går väldigt lång- samt framåt. Jag måste avsätta mer tid till denna del och respektera vilken tid det tar.
• betydelsen av att kunna värdera olika tillvä- gagångssätts hållbarhet ur såväl tidsmässiga som ekonomiska och ekologiska aspekter
Jag har beslutat mig för att i största möjliga mån använda svenska träslag med i huvudsak ekono- miska och ekologiska argument. Intressant tycker jag det blir att bygga väldigt lyxiga möbler med svenska träslag, i mitt fall björk och på det sättet uppvärdera björk som träslag. Jag tror att man värderar träslag efter de sammanhang man är van att se dem i. Jag har genom sandbränning valt att förädla mitt träslag. Jag har i detta projektet, ock- så med de tankar jag fick med mig från praktik- en, valt att ibland inte tänka för noga kring vilket tillvägagångssätt jag arbetar med då jag kanske kommer fram med tre jämnbördiga förslag. Ibland är det effektivaste bara att välja ett sätt att göra det på och sedan utföra det. Jag tycker dock att jag får ut mycket av att fundera kring hur man skulle göra vissa moment om man istället skulle tillverka hun- dra exemplar.
• sina egna kunskaper och färdigheter, dess styrkor och svagheter, förmåga att
arbeta i komplexa situationer samt egna behov av
Under utbildningens tid har insikten om hur jag vill arbeta med snickeri vuxit fram på ett bra sätt. Jag är inte speciellt intresserad av att bygga mö- bler på det sätt vi gör under den här kursen. Det är på ett sätt intressant men jag känner inte den tillfredsställelse jag önskar få från ett arbete. Jag är heller inte speciellt intresserad av att produktion- sanpassa eller arbeta med produktionslinjer och inte av att arbeta med till exempel lyxiga butiksin- redningar som har en livslängd på ett år och bid- rar till ett osunt konsumerande. Min stora passion kring snickeri är att det ger ett fint och unikt forum för samtal. Jag önskar i min snickerikarriär kunna