Arbetets ändamål att analysera Artificiell intelligens och AI i rollen som domare kräver en kort genomgång av hur de svenska domstolarna fungera, hur de är uppbyggda och dess olika delar. Typen av ärenden i domstol varierar stort, på den ena ytterkanten har vi t.ex. stora och komplexa brottmål som kan innebära att en huvudförhandling pågår i flera månader till den andra ytterkanten med mindre mål som avgörs utan att en muntlig huvudförhandling behöver ske.
Domstolens uppbyggnad och funktion
En av våra mest grundläggande rättigheter i Sverige är rätten att få sin sak prövad av en opartisk domstol. Av det följer att domstolarna utgör en av våra viktigaste samhällsfunktioner och ryggraden i rättsväsendet. Domstolsväsendet består av tre olika slags domstolar, de allmänna domstolarna (tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätten, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen) och specialdomstolarna (t.ex. Arbetsdomstolen och Försvarsunderrättelsedomstolen). I de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna finns det tre instanser där tingsrätten och förvaltningsrätten utgör lägsta instans och högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen är högsta instans. De allmänna domstolarna handlägger framförallt brottmål och tvistemål men även andra ärenden som t.ex. konkurser,
förvaltare och god man. De allmänna förvaltningsdomstolarna å sin sida handlägger mål mellan de allmänna och enskilda. I domstolarnas arbetsbeskrivning ligger att de ska avgöra mål med hög kvalité och effektivitet.42
Domstolsprocessens delar
En process i domstol inleds vanligtvis genom att den ena parten lämnar in en stämning. Domstolen tar därefter ställning till om det särskilda krav som finns för en stämning är uppfyllda, om så är fallet utfärdas sedan en stämning. Därefter följer en tid av förberedande arbete m.m. fram till huvudförhandlingen. Det är under huvudförhandlingen som parterna lägger fram sin syn på saken varefter domstolen utifrån gällande rätt fattar ett beslut. Processföring i domstol – med några skillnader mellan straff- och civilprocess – utgår från några grundläggande principer som fastställdes redan 1948 i den nuvarande rättegångsbalken. Dessa principer om objektivitetsplikt, åtals-, och förundersökningsplikt samt även muntlighets-, omedelbarhets-, och koncentrationsprincipen utgör basen för hur processföringen i domstol ska gå till.43 De tre sistnämnda principerna syftar till att garantera fri bevisvärdering och ge det bästa förutsättningarna för riktiga och rättvisa avgöranden.44 Av omedelbarhets-, och muntlighetsprincipen följer att det som huvudregel bara är det som tas upp under huvudförhandlingen som domstolen får ta hänsyn till. I och med reformen, En modernare rättegång, har dock den strikta tillämpningen av principerna kommit att mildras och mjukats upp. Detta har framförallt inneburit att det i större utsträckningen gjorts möjligt att under särskilda fall och omständigheter hänvisa till dokument och ljud- och bildupptagning som skett under förberedelserna till målet. Utredarna motiverar det med att det går hand i hand med synen på en moderniserad och efter målet anpassad rättegång.
42 Justitiedepartementet, Det svenska rättsväsendet.
43 Prop. 2004/05:131 s 80 f samt SOU 2017:7 s 23.
Bevis och bevisvärdering – vad domstolen får ta ställning till
I särskilt brottmål är det oftast inte juridiken som är det svåraste att ta ställning till utan hur bevisningen i målet ska värderas. Enligt 35:1 RB har rätten efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit att avgöra vad som är bevisat. Av detta förstår vi att det råder vad vi kallar fri bevisföring och fri bevisprövning i de svenska domstolarna. Det betyder däremot inte att domstolen efter eget godtycke kan värdera bevisningen. Högsta domstolen uttalar i NJA 2015 s 702 att det endast är rationella skäl som får inverka på bedömningen och att analysen ska vara strukturerad och objektivt grundad. Domstolens slutsatser och överväganden ska sedan redovisas i domskälen på ett sådant sätt att det för en läsare är enkelt att följa hur prövningen har genomförts.45 Att så sker ska säkerställas genom en metod för hur bevisvärderingen sker samt hur den i efterhand ska kunna kontrolleras. Kontrollen sker bland annat i domskälen där domstolen måste motivera hur de värderat bevisen samt även högre instanser som agerar överprövningsdomstol.46 Det finns ingen begränsning av vad som kan eller inte kan utgöra ett bevis i fysisk mening. Det kan vara en bild, ett dokument eller ett program (datorkod). Däremot så finns det givetvis krav på vad som i juridisk mening kan utgöra ett bevis och vad som därmed är möjligt att ta upp vid huvudförhandling, dessa regler finner vi främst i 35 kap RB. Beroende på typ av ärende och var i en rättsprocess ett beslut tas så skiljer sig även graden av beviskrav som krävs. Det lägsta graden av beviskrav som kan riktas mot en individ är kan misstänkas och det högsta kravet är ställt bortom rimligt tvivel. Vid beslut om t.ex. tvångsåtgärder under en förundersökning kan de lägre beviskraven vara tillräckliga medans det för att en fällande dom vid en mordrättegång krävs det högsta beviskravet, ställt bortom rimligt tvivel.
45 NJA 2015 s 726 f.
Vittnesmål är en vanlig typ av bevis i en rättegång men utgör en komplicerad form av bevisning. Rätten har att ta ställning till en persons berättelse men faktorer som tonläge, kroppsspråk och ordval spelar en viktig roll. Ett vittnesmål behöver därför ofta få stöd av så kallad stödbevisning som talar för ett vittnesmåls innebörd. Numera spelas vittnesmål i princip alltid in vid en rättegång. Detta medför den positiva effekten att ett vittnesmål inte nödvändigtvis behöver tas om i högre instans om det inte finns något nytt att tillägga. Det anses tillräckligt att spela upp vittnesmålet från lägre instans.
Domslut och domskäl
De krav som ställs på transparens i en särskild dom framgår av de regler och föreskrifter för hur en dom ska skrivas. Det är i domen som domstolen motiverar sitt beslut genom att redogöra för vad som är bevisat och varför. I 17:7 RB finner vi minimikraven för innehållet i en dom i tvistemål och i 30:5 RB vad som gäller i brottmål, vilket är i stort sett detsamma. Även Europadomstolen har i några fall uttalat att domstolarna i ytterligare utsträckning måste ange grunderna för sina avgöranden.47 En dom enligt ordinarie förfarande ska meddelas skriftligen. Domen ska förutom praktisk information, om tid och ställe för domens meddelande, parter och ombud m.m. innehålla domslut, parternas yrkanden och deras invändningar samt de omständigheter som dessa grundats på och i domskälen ange vad som är bevisat i målet.48 Processlagsberedningen uttalade att det var av yttersta vikt att de grunder som rätten stöder sig på vad gäller vad som kan anses vara bevisat tydligt redogörs för i domen. Kartläggningen och redogörelsen fungerar även som en slags kontroll av rättens bevisprövning och dess tydlighet är beroende av omständigheterna i målet i övrigt. Processlagsberedningen framförde även att
47 SOU 2001:103 s 275.
domstolars motiveringar av sina domar ofta var för knapphändiga och även otydliga, en invändning som även den tidigare processlagskommissionen haft.49 Väl motiverade och tydliga domar stärker förtroendet för rättsväsendet eftersom det möjliggör att man kan kontrollera hur rätten har resonerat. Väl motiverade domar underlättar även för den förlorande parten att avgöra om det finns anledning att överklaga till högre instans.50 Utöver vad som är bevisat bör domen även redogöra för vad som anses bevisat. Det är av största intresse att få upplysning om vilken bevisning eller vittnesmål, enskilt eller tillsammans, som ligger till grund för en viss slutsats eller motsatsvis varför ett visst bevis eller vittnesmål inte kan ligga till grund för en viss slutsats.51
Det är i den skrivna domen som grunderna och motiveringen för ett visst beslut ges. De resonemang och diskussioner som sker under överläggningen i domstol skyddas av det som kallas överläggningssekretess i enlighet med sekretess-lagstiftning. Det förekommer att parter kontaktar domstolen för att få ut mer information vilket i praktiken är slöseri med tid eftersom de resonemang och slutsatser som inte finns med i domen skyddas av överläggningssekretess. Vi kan därmed konstatera att det är den skrivna domen som utgör den primära källan och motivering till ett domslut. De krav som ställs på domstolens transparens uppfylls fullt ut med den skrivna domen. Detta följer ju även viss logik eftersom rättsväsendet ska vara enkelt att förstå och lättillgängligt för alla medborgare.
Något om rättssäkerhet
Inför den kommande analysen av Artificiell intelligens i domstolsväsendet och användandet av AI behöver något sägas om begreppet rättssäkerhet. Bland jurister används begreppet ofta för att beskriva ”förutsägbarhet i rättsliga
49 SOU 2001:103 s 278.
50 Ekelöf 2011 s 204 f.
angelägenheter”52. Rättssäkerhet är centralt i en rättsstat som Sverige och våra domstolar och processrätten är konstruerad för att tillförsäkra oss detta. I doktrin har användningen av ordet rättssäkerhet generellt fått två betydelser. För det första används det för att beteckna ett rättstatsvärde, det vill säga den enskilda individens rättskydd gentemot den offentliga makten. För det andra används det för att beteckna rättsordningens förmåga att upprätthålla trygghet och rätten till liv och egendom. Ekelöf argumenterar i en uppsats för den andra betydelsen medans Frändberg i en senare analys menar att det snarare borde betecknas med ordet ”rättsfrid” och att rättssäkerhet exklusivt borde användas såsom beteckning för ett rättsstatsvärde.5354 Någon klar definition av begreppet rättssäkerhet finns inte och jag anser att båda betydelserna kan inkluderas.55 Det vi kan konstatera att det generellt betyder – och därför är i högsta grad aktuellt i diskussionen om Artificiell intelligens – att ett land har en lagstiftning och ett system som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt. Detta innebär t.ex. att det inte går att åtalas eller dömas utan tillräcklig bevisning, att det måste finnas stöd i lag, samt, att alla, oavsett ursprung eller samhällsställning bedöms på ett likartat sätt.56