Processinriktad miljö

Utifrån min egen tolkning från intervjuerna och utifrån vad som beskrivs i Nicholls (1989) teori om motivationsklimat visar följande på att när det gäller processinriktat lärande ser det gemensamt ut för både de svenska och de spanska idrottslärarna. Alla individer är olika och klarar av olika svårighetsgrader. En del upplever att även enkla uppgifter är utmanande, andra gör det inte. Känslan av att man duger samt förbättrar sin prestation av stor vikt (Nicholls, 1989). Idrottslärarna är överens om att eleverna behöver tro på sig själv och sin skicklighet. De ska uppnå en bättre förmåga och det gäller att tro på just på sin ansträngning samt att försöka göra sitt bästa. När det gäller den processinriktade miljön anses det att elevers ansträngning ökar effektiviteten och i den resultatinriktade anses ansträngningen som

37

nödvändig för att bevisa sin skicklighet. Framgång är viktigt för eleverna. Deras utveckling, individuella målsättningar, förståelse av instruktioner och uppföljning har en större betydelse än att vara skicklig på det man gör. Att anpassa idrottsundervisningen för eleverna var gemensamma ord för alla idrottslärarna. Instruktionerna från läraren spelar en stor roll. Du kan välja att säga ”Vi ska ha ett race för att se vem som är snabbast” eller ”Vi ska testa allas förmåga att kunna springa” (Nicholls, 1989:84). Varje dag ställs man som idrottslärare för hur man ska formulera sig framför eleverna så att rätt budskap kommer fram. De spanska idrottslärarna uttryckte ordet glädje som är viktigt för eleverna, vilket är ett mycket viktigt inslag i teorin om motivationsklimatet. När det gällande aktiviteter utanför skolan spelar det en stor roll i vilken område du bor i. Det handlar mycket om att ha en ekonomi som tillåter extra för familjerna.

Det som binder ihop den svenska och den spanska undervisningen är att främja idrott utanför skolan. I den spanska kursplanen är det sociala runtomkring idrott av stor vikt och nämns ofta och därmed kommer också en inriktning på tävling. Den sociala biten i den svenska idrotts- undervisningen inriktar sig mer på att känna en gemenskap.

6.2.2 Resultatinriktad miljö

När det gäller resultatinriktade miljöer, tvekar oftast eleverna på sina egna förmågor och de känner sig osäkra när de deltar i aktiviteten. De som har en lägre upplevd förmåga visar sig vara mindre prestationsinriktade. I den resultatinriktade miljön försämras prestandan bland annat genom förväntningar på att resultatet kommer att visa på mindre skicklighet. I de spanska kursplanerna finns det som sagt kvar vilket också visar sig i intervjuerna. Det förekommer ett mer resultatinriktat klimat på de tre spanska skolorna jämfört med de tre svenska skolorna. När det gäller prestationsförmågan i en resultatinriktad miljö upplever individerna att det är så att ansträngning reflekterar arbetet för att förbättra själva utförandet samt att öka effektiviteten. Tror individerna att det är nödvändigt att det krävs en hög ansträngning för att ha kontroll kommer de att tillämpa det i praktiken. Elevernas känsla av skicklighet spelar en stor roll. Jag tror också att det här har att göra med att de spanska eleverna lägger mycket fokus vid förluster och visar det här med att bli arga och irriterade.Jag kan tänka mig att i en resultatinriktad miljö så gynnar den elever som redan upplever att de har en skicklighet eller förmåga att klara av uppgifter, medan de elever som inte känner att de räcker till tappas bort och får det bekräftat att de inte klarar av upp gifterna. Det fokuseras på de elever som är bättre. Den resultatinriktade individen tror att färdighet ger framgång samt att syftet med just idrott och hälsa är tävlingsinriktade moment där individen kan hävda sig och visar på ett lite mer aggressivt beteende än de processinriktade individerna. I de olika

38

elevgrupperna förekommer det naturligtvis alltid någon som utövar eller tävlar utanför skolan vilket kanske ger ett mer målinriktat tänkande och ett jämförande med andra uppstår. Alla

människor har en förmåga att försöka bevisa deras förmåga att utföra olika saker då de ställs inför en uppgift som utmanar de till något och som en av de spanska idrottslärarna sa att det ligger i vår natur som människa att vara tävlingsinriktad. Av det här kan man förstå hur idrottslärarna resonerar, men det viktiga är att fokus läggs vid rätt saker. Nicholls (1989) förstärker att fördelen med en resultatinriktad miljö är att individen presterar bättre än i ett processinriktat klimat. Av det skälet bör inte inslag av tävling försvinna från idrottslektionerna i skolan. Det gäller att som idrottslärare ha kontroll över situationen, så att den inte går överstyr. De tre svenska idrottslärarna påpekade tydligt att de inte ligger mycket fokus på resultat, däremot var det positivt med målinriktade elever då de kan hjälpa sina kamrater. Antalet elever som fortsätter eller har egna aktiviteter utanför skolan är stort på de tre skolorna i Sverige. Det skiljer sig en del i resultatinriktade miljö när man tittar på jämförandet mellan den spanska och den svenska undervisningen. Tävling är ett viktigt inslag i idrotten på de spanska skolorna och det anses också att det höjer prestationsförmågan bland eleverna. Alla idrottslärare var eniga om att tävling inte är något som ska försvinna från idrottslektionerna men det gäller att ha kontroll. I de spanska skolorna är det också mycket inriktning på individuell utveckling och elevernas förståelse för vad de gör är viktig, men det finns mer tydliga inslag av en resultatbaserad miljö bland de spanska idrottslärarna då det föreko mmer mycket jämförande mellan eleverna och det är viktigt för dem att ligga på topp. Men eleverna som är sämre och har lite svårare för idrott glöms inte bort, de strävar efter att utvecklas och bli bättre, men de kommer inte att komma ifatt de som är bättre. De spanska idrottslärarna arbetar med individuell utveckling och förståelse men har en lite annorlunda uppfattning om tävlingsinslag. Egentligen är detta inte något konstigt eftersom det står i den spanska läroplanen att tävling är ett viktigt inslag. Ett jämförande mellan den spanska och den svenska undervisningen visar på att när det gäller den svenska undervisningen så skrivs det mycket om välbefinnande och individuella förutsättningar och i den spanska läggs det fokus på praktiska moment, att på djupet gå ner i de olika aktiviteterna och förbättra den fysiska formen.

6.3 Vidare forskning

Då jag kom fram till intressanta resultat som visade skillnader mellan skolorna skulle det vara intressant att genomföra en större studie som innefattar ett hundratal idrottslärare i Spanien och i Sverige. Jag hade valt en kvantitativ studie och skickat ut enkäter till idrottslärarna. Till en annan gång kan denna studie som är gjord ligga som underlag för vidare undersökning.

39

Fördelen med just en kvantitativ undersökning är att fler informanter kan delta i studien samt att det är lättare att skicka ut ett antal enkäter än att personligt ta kontakt med några idrottslärare. I och med att det finns mycket forskning om elevers perspektiv på motivationsklimat i idrott och hälsa, därför skulle det varit mycket intressant att få göra en större studie om idrottslärare och deras perspektiv.

40

7 Källförteckning

Ames, C. & Archer, J. (1997). Achievement goals in the classroom: Students’ learning strategies and motivation processes. Journal of Educational Psychology 80, 260-267.

Biddle, S.J.H & Mutrie, N. (2001) Psychology of physical activity. Determinants, well-being

and interventions. (pp. 33-39, 54-100, 287-316) Canada: Second Edition.

Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. (pp 249- 273, 300-314). Malmö: Liber

Comunidad virtual ciencias del deporte. (2006). Educación Física. Hämtat 24 november 2010 från http://cdeporte.rediris.es/DOCEF.htm

Cox, A. & Williams, A. (2008). The Roles of Perceived Teacher Support,

Motivational Climate, and Psychological Need Satisfaction in Students Physical Education Motivation. Journal of Sport & Exercise Psychology 30, 222-239.

Dahlkwist, M. (2007). Arbetssätt och lärande. (pp. 86-93) Uppsala: Liber.

Farideh, S. & Rumjahn, H. (2007). Culture, motivation, and learning: a multicultural

perspective. A multicultural perspective. A volume in research in multicultural education and international perspective. (pp.93). United States of America: Information Age Publishing.

Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. (pp.93-97, 156-157, 168- 175, 238- 249) United States of America: Second edition. Routledge.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. (pp. 241-248, 277-281, 286-288) Lund: Studentlitteratur.

Hassmén, N. (2001). Motivation i skolidrotten. Svensk Idrottspsykologisk Förening Nr 1. (pp.

2-3). Hämtat 20 oktober 2010 från

41

Hassmén, P. Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. (pp. 164-180) Lund: Natur och Kultur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. (pp. 104-114, 117-123, 134-159, 229- 245, 263) Lund: Studentlitteratur.

Liukkonen, J. Vereijken, B. Alfermann, D. & Theodorakis, Y. (2007). Psychology for

Physical Educators, Student in Focus. (pp. 3-21, 35-57, 162-164) United States of America:

Second Edition. Human Kinetics.

Ministerio de educación, cultura y deporte (2004). Educación física. Hämtat 24 november 2010 från http://www.boe.es/boe/dias/2004/02/10/pdfs/A05712-05791.pdf

Nationalencyklopedin (2010) Hämtat 25 november 2010 från

http://www.ne.se/sok/motivation?type=NE

Nicholls, G.J. (1989). The competitive Ethos and Democratic Education. (pp. 82-163) England: Havard University Press.

Ommundsen, Y. (2004). Self-handicapping related to task and performance-approach and avoidance goals in physical education. Journal of Applied Sport Psychology 16, 183-197.

Digelidis, N., Papaioannou, A., Laparidis, K., & Christodoulidis T. (2003). A one-year intervention in 7th grade physical education classes aiming to change motivational climate and attitudes towards exercise. Psychology of Sport and Exercise 4, 195-210.

Pintrich, P. R. (2000). An achievement goal theory perspective on issues in motivation terminology, theory, and research. Contemporary Educational Psychology 25, 92-104.

Skolverket. (2010). Kursplan för idrott och hälsa. Hämtat den 25 november 2010 från http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20- %20Idrott%20och%20h%E4lsa

42

Taylor, I. Ntoumanis, N. & Standage, M. A. (2008). Self-Determination Theory Approach to Understanding the Antecedents of Teachers’ Motivational Strategies in Physical Education.

Journal of Sport & Exercise Psychology 30, 75-94.

Vetenskapsrådet. (2010). Codex- Regler och riktlinjer för forskning. Hämtat 5 oktober 2010 från http://www.vr.se/etik/codexreglerochriktlinjerforforskning..html

Wolters, J. (2004). Advancing Achievement Goal Theory: Using Goal Structures and Goal Orientations to Predict Students' Motivation, Cognition, and Achievement. Journal of

43

8 Bilagor

8.1 Intervjufrågor

1. Hur många timmar i veckan har eleverna idrott? ¿Cuántas horas a la semana los estudiantes tienen la educación física?

2. Hur ser din egen idrottslärarutbildning/ledarutbildning ut? ¿Podrías hablar sobre su formación de profesor de educación física o su formación de liderazgo?

3. Beskriv din ledarstil? Describe su estilo de liderazgo

4. Vad tänker du på när du ger dina elever instruktioner? ¿En qué piensas cuando das a sus estudiantes las instrucciónes?

5. Hur viktig är miljön runt eleverna? ¿Qué importancia tiene el ambiente alrededor de los estudiantes?

- Idrottssalens utseende? ¿La apariencia de la sala de deportes? - Idrottssalens utrustning? ¿El equipo de la sala de deportes?

- Idrottsplats utomhus? ¿El espacio para hacer deportes afuera de la escuela?

6. Vilken betydelse ger du betyg och målsättning? ¿Qué importancia tiene las notas y el propósito?

- På vilket sätt får eleverna reda på hur betyg sätts och vad de behöver uppnå? ¿De qué manera los estudiantes aprenden cómo ser clasificados y lo que necesitan para lograr en la educación física. El propósito.

- Hur gör du för att få ändra på elevernas tankar om att det endast är deras ansträngning och hårda arbete som leder till större skicklighet? ¿Qué haces para cambiar el pensamiento de los estudiantes que su esfuerzo y trabajo duro sólo lleva los estudiantes a una mayor habilidad?

- Hur ser det ut när eleverna jämför sig med varandra och vilka resultat deras kamr ater får? Händer det ofta på idrottslektionerna? När? ¿Qué pasa cuando los estudiantes se comparan entre sí y con los resultados de sus acompañeros están recibiendo? Sucede a menudo en las clases de educación física? ¿Cuando?

- Hur stor vikt läggs vid elevernas förmåga att klara av olika uppgifter? ¿Cuánto énfasis se coloca en la capacidad de los estudiantes para ser capaz de hacer tareas diferentes? 7. Hur gör du för att eleverna ska lära sig vinna och förlora på ett respektabelt sätt? ¿Qué

44

- Hur reagerar eleverna vid förluster i tävlingssammanhang eller liknande? ¿Cómo reaccionan los estudiantes a las pérdidas en competiciones o similar?

- Hur lär sig eleverna att det inte är viktigt att vinna över sina klasskamrater? ¿En qué manera los estudiantes se aprenden que no es importante ganar a sus acompañeros? - Hur gör du med resultat på idrottslektionerna? Vem som vann vad och så vidare?

¿Qué haces con los resultados de las actividades diferentes en las clases de educación física? ¿Quién ganó y así sucesivamente?

- Hur ser det ut gällande fusk på idrottslektionerna? ¿Qué haces en situaciones donde ocurrir fullería en clases de educación física?

8. Hur gör du med de elever som har positiva upplevelser i andra ämnen eller i sina egna aktiviteter och har negativa upplevelser i idrott? ¿Qué haces con los estudiantes que tienen experencias positivas en otras asignaturas y en sus actividades afuera la escuela pero tiene experencias negativas en educación física?

9. Vad för sorts belöningar ges eleverna om de har varit duktiga? ¿Qué tipo de premios te das a los alumnos si han sido buenos? Dar algunos ejemplos

10. Hur ser idrottsaktiviteterna ut för dina elever utanför skolan, är det många som fortsätter eller har egna aktiviteter på fritiden? ¿Qué actividades deportivas tienen sus alumnos afuera de la escuela? ¿Hay muchos que siguen o tienen sus propias actividades en su tiempo libre?

11. Hur gör du för att sätta elevernas utförande i fokus när det gäller olika idrottsaktiviteter? ¿Qué haces para poner el rendimiento de los estudiantes en el enfoque en las actividades deportivas?

12. Hur gör du för att öka intresset av idrott för eleverna? ¿Cómo puedes aumentar el interés en la educación física para los estudiantes?

13. Hur skapar du förståelse för eleverna om varför de har idrott och hälsa? ¿En qué manera puedes crear comprensión para sus alumnos por qué tienen la educación física?